Jönssons lördagsvideo: Schrödingers budget

 

Youtube »

Bonusvideo:

Youtube: How the "Greater Good" is Used as a Tool of Social Control »

Politikerna köper röster istället för att satsa på sådant som verkligen är viktigt

Det svenska militära försvaret behöver stärkas. I dag kostar det ungefär 45 miljarder SEK. Och då gav politikerna ändå intryck av att behöva lyfta sig själva i håret för att skaka fram pengarna.

Om vi skall ha en nationalstat och om den skall försvaras krävs dock mer än så. Och det är bara en fråga om politisk vilja.

Det går att skaka fram 60-70 miljarder SEK/år för flyktingmottagning, vilket är som det är i den rådande situationen. Man tänker bygga höghastighetståg för totalt 170 miljarder SEK. (Är tåg över huvud taget ett tidsenligt koncept när banorna står klara om sisådär 20 års tid?) Folk som skaffar barn får betald ledighet i nästan ett och ett halvt år på andras bekostnad för ungefär 30 miljarder SEK/år. Biståndsbudgeten är på 30-40 miljarder SEK/år. Vi betalar drygt 30 miljarder SEK/år till EU. Och vi satsar hundratals miljoner på att stödja produktionen av svensk film varje år...

Det är uppenbart att det inte handlar om att det inte finns pengar att tillgå. Det handlar om politiska prioriteringar. Och inte sällan om röstköp, om att smörja särintressen och att muta väljarna med deras egna pengar.

Nu är jag verkligen ingen vän av varesig offentlig verksamhet, offentliga utgifter eller skatter. Men när vi lever i det samhälle vi lever i – då tycker jag att man gör märkliga prioriteringar.

För att ett fritt, demokratiskt land skall fungera och vara trovärdigt krävs först och främst ett yttre försvar – och ett inre i form av polis och rättsväsende (som i dag får c:a 40 miljarder SEK/år). Allt annat får komma i andra hand.

Oppositionen lämnar walk over

KD vill se en gemensam borgerlig budget senast om ett år. SD kan tänka sig att rösta på Moderaternas budget (som skulle kunna bli motförslag mot regeringens budget vid en kontrapropositionsvotering) redan nu i höst.

Det ser hotfullt ut för den rödgröna regeringen. Men, den räddas av Allianspartiernas bristande vilja och förmåga.

Ledaren för det största oppositionspartiet, Anna Kinberg Batra (M), menar att regeringens budget är skadlig för Sverige. Men hon verkar ändå villig att släppa igenom den.

Så är det: Svensk borgerlighet förmår (eller vill) inte koppla greppet. Trots att den har chansen.

Att få stöd av SD är inte hela världen. Det handlar ju inte om att man har förhandlat med SD eller erbjudit dem något. Man köper inte deras röster. Allt som krävs är att man passivt accepterar att SD röstar med Alliansen. Sedan skulle den rödgröna regeringen kunna vara historia.

Men oppositionsledaren verkar inte ens vilja vara med i matchen.

Sveriges borgerliga opposition har helt enkelt abdikerat. Den sköter inte sitt jobb. Den lever inte upp till sina väljares förtroende. Vilket, om inte annat, är ett demokratiskt problem.

Samtidigt eskalerar flyktingkrisen. Den rödgröna regeringen förmår inte att göra något av betydelse vare sig det gäller integration, arbetsmarknad eller bostadsfrågan. Däremot höjer den skatterna, djävlas med företagen och petar i människors liv. Detta sker med de borgerliga partiernas goda minne. Det är absurt. Helt absurt.

Tydligen vill Allianspartierna (eller i vart fal vissa av dem) inte ta regeringsansvar. Som om saker och ting skulle vara bättre när de söker väljarnas förtroende 2018?

De här människorna går inte att rösta på. Om jag alls kommer att rösta i nästa riksdagsval, då blir det förmodligen på Liberala Partiet eller Piratpartiet. Det är inte mer bortkastat än att rösta borgerligt.

Länkar:
SD: Vi röstar på M:s budget »
Kristdemokraterna hoppas på gemensam budget »
Dags för rationella och skarpa sinnen att kliva fram »

DÖk: Faller regeringen?

Under fredagen lämnade de borgerliga partierna, med KD i spetsen, slutligen Decemberöverenskommelsen.

Så vad händer nu? En vanlig analys tycks vara – ingenting. Men jag undrar. Låt mig fundera högt.

Det finns ingen gemensam budgetmotion från Alliansen. Alla de fyra partierna har lagt fram var sin budgetmotion, som de tänker rösta på.

Men, nu när DÖk har fallit – bör man då inte återgå till normal ordning med kontraproposition i riksdagen?

I kontrapropositionsvotering ställs i så fall de borgerliga förslagen mot varandra. Ett av dem, sannolikt M-budgeten, vinner och blir motförslag till regeringens budget.

Då har vi en situation där en S+MP-budget ställs emot en M-budget i huvudvoteringen.

Utan DÖk finns inget som kräver att de övriga borgerliga partierna skall lägga ner sina röster i denna votering. De kan mycket väl rösta på M-budgeten istället.

Om då även SD röstar på M-budgeten – då antas den och regeringens budget har fallit.

I så fall är vi tillbaka i en (nästan) bekant situation. Regeringen Löfven har att välja mellan att regera på en borgerlig (moderat) budget eller inte alls.

Har jag missat något i resonemanget ovan? Eller kan regeringens budget falla vid voteringen i december?

I så fall  lutar det åt extraval under våren 2016.

Efter Decemberöverenskommelsen?

Det lutar åt att Kristdemokraterna kan komma att fatta stämmobeslut om att hoppa av Decemberöverenskommelsen.

Då inträffar det intressanta: Att gå in i DÖk var fel. Men att lämna DÖk är för den sakens skull inte helt lätt.

Faller DÖk, då finns det inte längre någon garanti för att den sittande regeringen kommer att få igenom sina budgetpropositioner.

Detta kan leda till nyval – vilket borgerligheten inte känner sig redo för, sossarna inte vill ha och som förmodligen bara skulle göra SD ännu starkare.

Man kan också tänka sig en blocköverskridande budgetuppgörelse varje år. Men då får sossarna bjuda till lite mer – och inte bara definiera "blocköverskridande" som att Allianspartierna skall lägga sig platt. (Detta vore kanske det bästa. Det skulle återföra makten till riksdagen, där den hör hemma.)

Eller, det mest troliga: KD lämnar DÖk – men M, FP och C står kvar vid den.

Vilket förmodligen är precis vad KD hoppas på. KD:s kritik mot DÖk bygger inte nödvändigtvis på genuin omsorg om demokratin och borgerlighetens heder – utan handlar nog mer om att inta en spännande och särskiljande position som kan hålla partiet över 4-procentsspärren.

Som vanligt när folk gör rätt, så gör de det av fel skäl.

Inga pengar för (SD)-politik i (SD)-budgeten?

Sverigedemokraterna vill minska asylinvandringen till Sverige. Istället vill de "hjälpa flyktingarna på plats". Vilket rimligen måste betyda första bästa land dessa människor flyr till. Så med (SD)-linjen kommer det att bli väldigt många flyktingar i länder som Turkiet och Italien.

Tanken har både för- och nackdelar. Det är möjligt att det i vilket fall som helst blir nödvändigt att göra så, om flyktingströmmarna växer. Det märkliga är dock att (SD) själva inte verkar tro på idén. I vart fall märks den inte av i partiets budgetförslag.

(SD) vill ge betydligt mindre pengar än alla andra till "internationellt bistånd" – vilket rimligen är den budgetpost som är aktuell för att "hjälpa flyktingarna på plats".

(Det samma gäller posterna "migration" samt "integration / jämställdhet". Under den blygsamma posten "internationell samverkan" vill de anslå ungefär lika mycket pengar som alla andra.)

Var vill då (SD) ta pengarna för att "hjälpa flyktingarna på plats"?

Och hur mycket handlar det om? Att bygga upp rimliga flyktingläger som kan fungera under en obestämd tid är ingen billig historia.

(SD) förslår vad jag kan se inga pengar alls för att göra verklighet av sina ord. Däremot vill de dra ner på anslagen till migration i övrigt.

Detta innebär rimligen att talet om att "hjälpa flyktingar på plats" mest var tomma ord. Istället vill (SD) i princip smälla igen dörren och strunta i de människor som flyr från krig, förtryck och förföljelse.

Det är möjligen en åsikt man kan ha. Men då skall man stå upp för den och ta den debatten – istället för att gömma sig bakom bortförklaringar vars enda syfte är att framstå som någorlunda mänskliga.

Även den som vill minska asylinvandringen till Sverige bör fråga sig om (SD) har kläm på vad som bör och kan göras. Istället känns det som om partiet bara vill rida på den våg av oro och osäkerhet som uppstår när landsortskommuner från en dag till en annan blir tilldelade ett stort antal flyktingar. Vilket inte känns speciellt konstruktivt.

Läs även: Sverigedemokraterna är Sveriges sossigaste parti »

Bluffmakaren

"Jag har aldrig någonsin hört talas om något sådant."

Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesman Pär Nuder försöker värja sig från vänsterpartiets angrepp om att även (s), under sin regeringstid, ville skärpa reglerna för deltidsarbetslösa.

[Länk]

Stora gnällardagen

I dag presenterades den borgerliga regeringens vårbudget.

Till spelets regler hör naturligtvis att oppositionen skall såga den i media.

Men i dag är det nästan fånigt. Oppositionen har inget nytt eller eget att komma med. Inget alls. Dess kommentarer i media följer slaviskt standardformulär 1A. Allt (s), (v) och (mp) hitills sagt i dag, det hade man kunnat räkna ut i förväg.

Lite kreativt tänkande trodde man väl ändå att ett valnederlag skulle föranleda?

Öppenhet fungerar

I morgon, måndag, presenterar regeringens vårbudget.

Den kommer säkert att innehålla en och annan överraskning. Men om man tänker efter lite, så är det redan mycket som vi känner till. De senaste vekorna har varit ovanligt välmatade med utspel.

Från regeringens sida har man gissningsvis resonerat så här: Budgeten kommer ändå att läcka till media. Så då är det lika bra att vi presenterar innehållet själva och gör egna utspel på det.

Smart! På så sätt får man fokus på de delar man vill lyfta fram. Och var och en av dessa delar får eget mediautrymme – istället för att försvinna i den stora påsen.

Jämför detta med sossarnas rätt paranioda budgetpresentationer. De gjorde allt för att hålla locket på, vilket sällan eller aldrig lyckades. Och dagen då budgeten presenterades åkte statsråden ut i landet med presentationer av vad de tyckte var viktigt. På så sätt konkurrerade de både med varandra och med själva budgetrapporteringen.

Då förefaller den nya tidens budget-glasnost vara mer framgångsrik.

Öppenhet och transparens är, som vanligt, en rätt god taktik.

Uppdatering: Även DN har uppmärksammat den nya strategin.