De goda nyheterna

BBC Newsnight från Davos, med Hans Rosling. Youtube »

Intressant

Och då verkar filmen ändå ha något år på nacken...

Därför globalisering och frihandel!

Visst är det fantastiskt hur globalisering och frihandel gör livet bättre för människor i hela världen!

Men det finns hot. Här är några exempel...

EU och många enskilda länder ägnar sig allt för ofta åt protektionism och åt att sätta upp tullmurar och andra handelshinder. Sådant bromsar handeln och utvecklingen.

Om man inte ser upp, då kan ogenomtänkta åtgärder i klimatfrågan bromsa upp tillväxten och på så sätt hålla människor kvar i fattigdom i onödan.

För många människor i vår värld är internet nyckeln till global handel och kunskapsinhämtning. Vilket understryker att kampen för ett fritt och öppet internet är oerhört viktigt – inte bara för oss i redan välmående länder.

Till skatteparadisens försvar, del 3

Nämenvaffan säger karln?

Enligt Aftonbladet uppmanar statsminister Fredrik Reinfeldt (m) folk att köpa svenskt i jul. Länk»

"Om ni öppnar julklappen och det står "made in China" – då har ni inte gjort mycket för att säkra jobben i Sverige."

Suck!

Tror statsministern verkligen att nationell protektionism skapar mer välstånd än frihandel och globalisering?

Tror han att vi svenskar kan få fart på tillväxten genom att vara oss själva nog?

Vad är det som är på gång i "de nya moderaterna"?

Fredagsföreläsningar som alla bör se!

Hans på Motpol har tipsat mig om dessa SVT-klipp med Fredrik Härén – som jag tycker förtjänar en så stor publik som möjligt...





Angeläget, typ.

Timbro.tv: Globalt utanförskap

I kväll kl 22:20 sänder TV8 det fjärde och sista programmet från Timbro.tv.

Kvällens ämne är "globalt utanförskap". Information och extramaterial hittar du på www.timbro.tv.

I går blev vi alla lite fattigare

I går blev varje svenskt hushåll ungefär 2.000 kr fattigare. Per år.

I går blev det klart att fattiga människor i fattiga länder kommer att hållas kvar i fattigdom onödigt länge.

I går vingklipptes svensk export, vår tillväxt och vår ekonomi.

I går bröt frihandelsförhandlingarna i WTO samman.

Det är oklart om man kan gå vidare för att få igång förhandlingarna igen och i så fall hur. En sak EU skulle kunna göra – för att lösa upp en av de värsta knutarna – är att föregå med gott exempel och avskaffa det stolliga jordbruksstödet. Men det kommer inte att ske. I EU vinner olika särintressen, tyvärr, allt för ofta över frihandeln.

Länk»

Norberg på TV8 i kväll

I kväll (tisdag) kl 22:30 visar TV8 Johan Norbergs dokumentärfilm Globalisation is good.

Länk»

Frankrike: Mer protektionism i EU

Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, har inlett det franska EU-ordförandeskapet med att meddela att EU behöver mer protektionism.

Fattiga människor i fattiga länder kommer att hållas kvar i fattigdom. Vi konsumenter kommer att få betala priset för handelshinder och skyddstullar genom högre priser i affärerna. Europeiska företag med tillverkning i till exempel Asien kommer att få försämrad konkurrenskraft. Allt för att hålla ett gäng dinosaurer till företag som inte längre platsar på marknaden under armarna. (Och för att flirta med fackföreningarna på dessa företag.)

Länk»

Naomi Klein i Sydsvenskan

Vi måste komma bort ifrån att vi kan lösa miljöproblemen med marknads­baserade lösningar. Det enda sättet att verkligen stoppa katastrofekonomerna är att ta deras marknad ifrån dem. Och deras marknad är katastrofer.

Och hur gör man det?

Genom att bli extremt allvarlig och extremt akut om växthuseffekten. Och genom att man bygger en kraftfull och militant social rörelse.

Militant? På vilket sätt?

Militant på samma sätt som vi var militanta före elfte september: på gatorna. Vi kan inte överlåta det här åt Bono och Bob Geldof.

Avslöjande och intressant, på flera sätt.

Notera för övrigt hur vänstern så småningom alltid hittar tillbaka till stenkastningsromantiken och våldet.

Läs hela artikeln här.

Johan Norberg svarar i Sydsvenskan.

(Tipstack: Daniel)

Skattekonkurrens

Ett problem som borde gå att lösa

The Lancet publicerar flera studier där det uppges att undernäring dödar 3,5 miljoner barn varje år.

Detta är naturligtvis förfärligt. Men vad kan man göra för att lösa problemet? Vad finns det för lösningar som är långsiktigt hållbara?

Ser man till Lancets studier så finns det en del saker som sticker ut. Till exempel att Burma och Nordkorea är två länder som är speciellt hårt drabbade. Dessa två länder är också hårdhänta och i varierande grad slutna diktaturer. Det är inte speciellt långsökt att anta att det finns ett samband. Vill man rädda barn i dessa länder från att dö av undernäring – då är det demokrati, öppenhet och frihet man skall kämpa för.

Man kan också studera vad som kännetecknar de länder som tagit sig ur extrem fattigdom, hunger, undernäring och hög barnadödlighet. Snabbt finner man ett samband med handel, företagande, äganderätt, rättsstat, demokrati, integration i världsekonomin och öppenhet.

Det är faktorer som dessa som ökat BNP per capita i de fattigaste länderna med 105 procent i snitt de senaste 30 åren. (Skillnaden mellan enskilda länder beror på i vilken grad de varit beredda att öppna sig för de saker som nämns ovan.)

Globaliseringen hjälper just nu mer än 3.000 människor att ta sig ur fattigdom. Varje timma. dygnet runt. Året runt.

Och det är mot denna globalisering, frihandel och fria ekonomi som vänstern i den rika världen demonstrerar. Dessa demonstranter borde verkligen ställa sig frågan vilket ansvar de själva har för att många barn fortfarande dör av undernäring.

Samma fråga bör även vi andra ställa oss – vi som röstar fram politiker som saboterar för utvecklingsländerna genom handelshinder och jordbruksstöd här i EU.

DN: Undernäring dödar 3,5 miljoner barn.

2008 – En ännu bättre värld!

Det mesta blir bättre och bättre här i världen. Och år 2008 har goda förutsättningar att bli det bästa någonsin i mänsklighetens historia.

Ett snabbt svep:

Handelns andel av världens BNP har mer än fördubblats sedan 1960. Utländska direktinvesteringar i fattiga länder har mer än tiodubblats sedan 1990. Låg- och medelinkomstländerna har mer än fördubblat sin andel av världens export sedan 1970.

Kommunikationer och mer av fri rörlighet ger människor större frihet att dra nytta av idéer och kapital som har satsats på annat håll.

Sedan 1975 har världens genomsnittliga BNP i princip fördubblats, i fast penningvärde. Snabbast är ökningen i låg- och medelinkomstländerna. De rika har blivit rikare. Samtidigt har de fattiga också blivit rikare, fast snabbare.

43 procent av allt välstånd som mänskligheten uppnått genom historien har skapats under de senaste 30 åren.

1981 levde 40 procent av u-ländernas befolkning i extrem fattigdom. 2004 var siffran 18 procent och den har fallit sedan dess. Sedan 1999 har fler än 3.000 människor rest sig ur fattigdom varje timma, dygnet runt.

De senaste 100 åren har medellivslängden i världen fördubblats. Barnadödligheten har mer än halverats sedan 60-talet. Modernitet, tillväxt och utveckling minskar förekomsten av allvarliga sjukdomar och har i princip utrotat vissa av dem. Andelen av världens barn som vaccineras mot mot de vanligaste sjukdomarna har under de senaste 30 åren ökat från mindre än hälften till tre av fyra. Sjukhusen i u-länderna har tredubblat sin kapacitet sedan 70-talet. Människans förmåga att förhindra och bekämpa epidemier har ökat dramatiskt på senare tid. Andelen människor i fattiga länder som har tillgång till säkert vatten har ökat från 30 till drygt 80 procent på ungefär 35 år. Bättre grödor och odlingsmetoder har ökat produktiviteten och gjort livsmedel billigare. Som en effekt av detta ökade det genomsnittliga kaloriintaget med 38 procent i u-länderna mellan åren 1961 och 2002.

Sedan 70-talet har analfabetismen i världen minskat från 36 till ungefär 17 procent. Snabbast är minskningen bland unga människor i fattiga länder. Bara mellan 1980 och 2004 ökade andelen av jordens befolkning som fått grundskoleutbildning från 76 till 86 procent. Det blir allt vanligare att även flickor får en utbildning.

Och när välståndet når en viss nivå, då förbättras även miljön. Samtidigt blir tiden för att nå dit bara kortare och kortare.

Detta är bara några exempel på hur mycket blivit mycket bättre i en globaliserad värld.

Och det kan bli ännu bättre. Om globaliseringen inte saboteras av en bitter vänster, uppblåsta politiker, klåfingriga byråkrater och snäva särintressen vill säga.

(Källor, fakta: Se Globaliseringsrådets rapport nr 1 "Världens välfärd: Fyra decennier som förändrade planeten" av Johan Norberg.)

Alan Greenspan vs. Naomi Klein

Alan Greenspan och Naomi Klein har debatterat.

Utskrift / video / ljudfil finns här »

Jag anar ett lustmord. ;-)

Som jag tidigare bloggat upp kommer Johan Norberg att recensera Naomi Kleins nya bok Chockdoktrinen på ett Timbro-event den 17 december. Till exempel kommer han att lista bokens tio grövsta sakfel.

Och nu blir det ännu bättre! Det blir en dubbelföreställning. Även samhällsdebattören Boris Benulic kommer att medverka i den kritiska granskningen av boken. Bland annat kommer han att tala om likheterna mellan Chockdoktrinen och Da Vincikoden.

Johan och Boris sågar det som DN skrev kan bli "en av decenniets viktigaste böcker". Ordet underhållningsvåld faller mig in... ;-)

Läs mer och anmäl dig på Timbros hemsida »

Klein ställer in

Naomi Klein verkar ha ställt in sitt besök i Sverige nästa vecka. Varför vet jag inte. Men det är lite synd. Det finns ju rätt många frågor att ställa om hennes nya bok...

En pedagogisk utmaning

I går var jag och föreläste om globalisering i ett liberalt perspektiv på Cemus, vid Uppsala Universitet. Rätt kul. Jag tror att vi hade kunnat sitta kvar och diskutera hela natten, om det bara hade funnits rödvin.

Visst – Cemus är uppenbart en sådan där institution som producerar miljöaktivister, anti-kapitalister och klimatalarmister. Men inte bara. Några tankar...

Man skall inte automatiskt utgå från att alla som studerar eller sysslar med miljöfrågor är "miljövänster". Jag har upplevt att förvånansvärt många är rätt öppna för liberala argument och lösningar på en fri marknad. Absolut inte alla. Men några. Kan det kanske vara så att de liberala argumenten på miljöområdet har börjat sippra ut efter årtionden av argumentation?

Och vad gäller de som verkligen är miljövänster, så har de i stort sett samma problem som all annan vänster: De kan inte berätta vad som skall ersätta den kapitalism de vill krossa, eller hur detta skall gå till rent praktiskt.

En annan fråga som man bör rikta till miljövänstern är var de tror att de själva kan påverka mest. I en marknadsekonomi, där företagen är lyhörda för opinioner och konsumenternas krav? Eller i en kommandoekonomi, där ett företag kan bete sig precis hur som helst utan att konsumenterna har någon möjlighet att välja något annat?

Sedan tror jag att man rent allmänt måste bli bättre på att berätta hur företagande och kapitalism fungerar. Det finns stora luckor, även hos många vänligt sinnade. Folk ser fortfarande förvånade ut när man påpekar att kapitalism faktiskt är det enda ekonomiska system som bygger på frivillighet och frånvaro av tvång...

Slutligen skulle man kunna fundera över vad som skulle hända om vi ersatte det svenska biståndet (under förutsättning att vi skall ha bistånd) med "demokratiutveckling". Att sprida idéer om demokrati, frihet och människorätt, typ. En friare värld skulle med all säkerhet leda till bättre miljö, ökat välstånd och företagande och dessutom till en rättvisare värld för till exempel alla som i dag förtrycks i religionens namn, inte minst kvinnorna.

Ljuger Sida?

Ljuger Sida eller bryr sig det statliga biståndsorganet helt enkelt inte om fakta?

Det är frågor man kan och bör ställa sig när man ser Sida uttala sig om fattigdomen i världen.

Fredrik Segerfeldt på Timbro har granskat saken.

Det har dels resulterat i ett öppet brev till den nye Sida-chefen Anders Nordström – och dels i rapporten "Fattigdom enligt Sida".

Läs och förundras...

Världen enligt EU

Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, tycker att det är orättvist att EU:s företag måste konkurrera med bolag i andra länder – som inte drabbas av samma dyrbara byråkrati och krångliga regler som de europeiska.

Därför vill han att andra länder skall ställa lika orimliga krav på sina företag som vi gör på våra.

En enklare plan vore naturligtvis att minska regelraseriet i EU...

[Länk]