Swexit, kräver internet. Jag kan i stora delar instämma. EU som det utvecklas är direkt farligt.
Men EU-valet har inte något med en Swexit att göra. Det är en fråga för riksdagen och riksdagsvalet.
EU-valet står mellan mer politisk makt och att göra motstånd.
EU går mot ständigt allt mer överstatlighet, centralstyrning, kommandoekonomi, korporativism och politisk klåfingrighet.
Nästan alla Europaparlamentets ledamöter flyter med strömmen, utan att ifrågasätta den grundläggande premissen.
2009-14 hade jag ansvar för Piratpartiets första kontor i Europaparlamentet. Då lärde jag mig att man kan påverka genom att göra motstånd.
Genom att tillföra kritiskt tänkande, ifrågasätta och käfta emot kan en enda ledamot göra skillnad.
Den gången handlade det om fildelning, internets frihet och den ständigt expanderande övervakningsstaten.
Jag brinner fortfarande för ett fritt och öppet internet samt för grundläggande mänskliga rättigheter som yttrandefrihet och rätten till privatliv och privat korrespondens.
Jag brinner även för decentraliserat beslutsfattande, sunt förnuft och kritiskt tänkande. Jag vill minska EU:s makt och återföra den till nationell och lokal nivå - ytterst till den enskilda individen.
Mer frihet, mindre EU. Mer makt till medborgarna och mindre till politiken. Mer sunt förnuft istället för ideologiska och utopiska experiment.
Jag har också lärt mig att det sociala priset för att göra motstånd i EU är högt. Det är inte populärt att ifrågasätta och att ställa de jobbiga frågorna. Men det skiter jag i. Jag har inget anseende att förlora.
Under åren i Europaparlamentet lärde jag mig att stålsätta mig mot den mörka sidans frestelser, förmåner och fördelar. Sådant som de genomsnittliga kindpussande gratisätarna i Europaparlamentet brukar falla för. Jag tillhör inte politikens inre kotteri och jag vill inte vara en del av det.
Att göra motstånd från insidan i EU har som sagt ett pris. Jag är beredd att betala det.
Att ta sitt uppdrag i Europaparlamentet på allvar är en monumental uppgift.
Man måste plöja tusentals och åter tusentals sidor med Eurogibberish i en aldrig sinande störtflod - för att hitta de undangömda nyckelformuleringar som avgör vilken väg vi skall gå.
Man måste sitta av ändlösa möten och vara beredd på att bli avskydd för att alltid ifrågasätta och käfta emot.
Man måste stå fast mot särintressen som vill ha särlagstiftning som gynnar dem själva istället för fri konkurrens.
Man kommer att behöva utstå EU-kommissionens vrede när man ställer de jobbiga frågorna.
Att kräva en Swexit i ett val som inte har med en Swexit att göra kan vilken idiot som helst göra. Men för att bekämpa vansinnet i EU krävs målmedvetenhet, uthållighet och ett visst mått av mild autism.
I can do this. Om det blir så eller inte beror på om folk röstar på mig.
Jag kandiderat för Medborgerlig Samling i valet till Europaparlamentet den 22 maj till 9 juni. Om det inte finns valsedlar för MED i din vallokal har Valmyndigheten följande råd:
»Om du inte har en namnvalsedel för partiet du vill rösta på kan du skriva partiets namn och namnet på kandidaten på en blank valsedel.«
