Lördagsvideos: Jönsson x 3, ekonomi och el-bilar

Youtube: Så fördärvas universiteten - oduglig utbildning »

Youtube: Varför finns Systembolaget? Befria alkoholen! »

Youtube: Gröning & Blomgren Utanför | Henrik Jönsson »

Youtube: Hannan - Why we keep getting economics wrong »

Youtube: Electric cars: Does the transition make sense? »

Vinst i välfärden - bättre för alla!

Frågan om vinster i välfärden och skolan är helt ointressant.

Det enda som är viktigt är resultatet.

Om till exempel en skola presterar minst lika bra resultat som andra skolor, till en lägre kostnad - då förtjänar ägarna vinsten.

Och egentligen borde ingen skola få skolpengen utbetald förrän den elev som pengen är kopplad till presterat godkända resultat.

Jönssons lördagsvideo om politiserad utbildning

Youtube »

Så fixar vi skolans problem, på nolltid

Svenska skolan uppvisar svajiga resultat. Vilket får politiker att komma med det ena förslaget till förändring efter det andra. "Reformerna" på skolans område avlöser varandra.

Men politiker är inte experter på utbildning. De kan möjligen ange vilka resultat man rimligen kan förvänta sig av en offentligt finansierad skola. Men all deras micro management stör bara skolans arbetsro.

Därför vill jag komma med ett enkelt förslag, klart att sjösättas direkt:

Betala först när eleverna har nått de kunskaps- och färdighetsmål som sätts upp.

Med andra ord: Sluta betala i förskott, utan först vid leverans. Då skall ni se att det illa kvickt blir ordning på torpet. Då finns plötsligt incitament för att skärpa till sig.

Eftersom skolpengen följer eleven oavsett om det handlar om en kommunal skola eller en friskola borde detta vara lätt att ordna.

Det kräver visserligen en opartisk, objektiv och rättvis examinering mot uppsatta mål. Men en sådan bör vi ju ha ändå, för att inte famla i blindo. På detta sätt skulle vi dessutom komma till rätta med frågan om betygsinflation och glädjebetyg.

Eftersom skolan idag finansieras med offentliga medel (skattepengar) måste naturligtvis alla skolor vara beredda att ta emot alla elever, med ett rättvist kösystem till de skolor som har fler sökande än platser.

Här blir debatten om vinst i välfärden på skolans område helt ointressant. Vilket ekonomiskt resultat en skola uppvisar är inget staten har med att göra - så länge den levererar vad som beställts.

Krångligare än så behöver det inte vara. Egentligen handlar det bara om sunt förnuft och en skissartad uppfattning om hur det där med incitament fungerar.

Sedan kan jag tycka att det är rätt oväsentligt vilken pedagogik en skola väljer att använda, hur många år ungarna tillbringar i skolan eller om utbildningen ens bedrivs i en traditionell skolmiljö. För min del skulle det vara OK om det räckte med att ge ungarna ett kunskapspiller. Det är inte viktigt - så länge skolan levererar det som har beställts.

(Allt det ovanstående i kontexten att vi måste försöka styra upp det system vi de facto har - även om det i ett vidare perspektiv finns andra, bättre alternativ till ett offentligfinansierat utbildningsväsende.)

P.S.

Jag kandiderar till riksdagen för Klassiskt Liberala Partiet »

Stöd denna blogg på Patreon »

Utbildning, civilsamhälle och toppstyrning

Här är ett anförande värt att ta in. Professor Magnus Henrekson talar utbildning, framtid, civilsamhälle och verklighetsfrånvänd politik. Man kan se det som ett anförande till pluggskolans försvar – eller som att dagens postmoderna utbildningssystem inte minst sviker »arbetarklassens« barn.

Youtube »

Låt Sverige bli Europas tigerekonomi!

Sveriges förhållande till EU är komplicerat. Vi genomför EU-direktiv på ett övernitiskt sätt, samtidigt som många andra medlemsstater tar betydligt lättare på Bryssels påbud. Vi tar ett oproportionerligt stort ansvar för EU:s gemensamma flyktingpolitik, medan andra medlemsstater inte bryr sig alls. Och vi betalar c:a 40 miljarder kronor brutto (30 miljarder netto) för det tveksamma nöjet att drabbas av centralstyrning, korporativism, byråkrati, politiskt storhetsvansinne och demokratiskt underskott. Det känns... sådär.

Skulle Sverige klara sig utanför EU? Mitt svar är ja – om vi förvandlar vårt land till en europeisk tigerekonomi.

Sänk skatterna. Gör det betydligt lättare att driva företag. Låt oss bli en högteknologisk stormakt (och i själva bygget kommer det att behövas en hel del mindre kvalificerad arbetskraft). Gör Nobels hemland till ett internationellt nav för forskning och utveckling. Inför verklig frihandel med hela världen. Håll gränserna öppna för alla som vill vara med och bygga landet och som är beredda att försörja sig själva. Låt oss bli ett offshore-paradis vad gäller till exempel bolagsregistrering och sjöfartsregister.

Satsa på kärnkraften. Med fjärde generationens reaktorer kan vi minska utsläppen, göra driften ännu säkrare, använda kärnbränslet 100 gånger mer effektivt och göra slutförvaringen av avfallet till ett betydligt mindre problem. Tekniken finns redan i dag, ett av företagen i utvecklingens framkant är svenskt och bränslet räcker för att försörja hela världen med el i tusen års tid. Och i ett längre perspektiv kommer thorium-reaktorerna, som är ännu bättre. All elektricitet vi kan behöva under överskådlig tid finns inom räckhåll.

Byt fokus på utbildningspolitiken. Det viktiga är inte hur man lär sig utan att man gör det. Ersätt skolplikten med en läroplikt med tydliga kunskapsmål. Släpp pedagogiken i påbyggnadsutbildningen fri och var inte rädd för att samverka med näringslivet. Ta pengar från politiskt korrekt trams och satsa dem på akademisk frihet i den högre utbildningen istället.

De svenska välfärdssystemen måste individualiseras, eller i vart fall reformeras så att de går ihop ekonomiskt. Vilket skulle underlättas av en kraftig ekonomisk tillväxt. Det är välstånd som skapar förutsättningar för trygghet, inte tvärt om.

Låt folk leva sina liv efter eget huvud. (Kan tyskarna hantera sprit, gräs och sex – då borde svenskarna också kunna göra det.) Bort med en massa tramsig morallagstiftning. Gör Sverige till ett land som människor vill leva i på grund av dess frihet, öppenhet och tolerans.

Låt städerna växa både på bredden och höjden. Skapa moderna, smarta och väl fungerande kommunikationslösningar. Skapa förutsättningar för att hela landet ständigt skall kunna vara uppkopplat med högsta möjliga hastighet. Gör det möjligt att delta, arbeta och bygga Sverige även från landsorten. Fixa järnvägen och koppla ihop Sverige med det europeiska snabbtågsnätet.

Släpp ängsligheten och de negativa tankarna. Höj blicken och se framåt, istället!

Ett fantastiskt Sverige  är möjligt. Om vi vill.

Stöd denna blogg »

Skolplikt: Sossarna är SÅ fyrkantiga!

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven meddelade på en pressträff i dag att partiet vill införa skolplikt upp till 18 års ålder.

Likadant för alla, exakt lika länge – oavsett intresse, begåvning, förutsättningar och önskemål.

Skolplikten är i sig en förlegad idé. Det är inte att unga människor vistas i skolan en viss tid som är det viktiga.

Att underkasta alla samma pedagogiska mall är också en dålig idé. Det finns många sätt att lära sig. Och olika sätt passar olika människor.

Det enda som är viktigt är att vi slår fast vad barnen skall ha lärt sig när deras grundutbildning är klar. Däremot är det ointressant var, hur länge eller under vilka former deras undervisning sker.

Befria kunskapen – istället för att tro att en storlek passar alla!

DI: S kräver skolplikt upp till 18 år »

(S) skolpolitik - Längre och rakare led!

Socialdemokraterna kämpar för att hitta sätt att vara relevanta. Men det tycks bara bli mer av det gamla vanliga.

Dagens utspel är att (s) vill ha skolplikt till 18 års ålder. [SVT» | DN»]

Går inte nästan alla unga igenom gymnasiet redan i dag? Och vad gäller de elever som verkligen, verkligen inte passar in i dagens hårt hållna utbildningsmall... Kommer de att bli mer eller mindre motiverade om man tvingar dem? Blir deras förutsättningar för att ta sig igenom något slags gymnasial utbildning bättre eller sämre om man tar bort de korta, yrkesinriktade utbildningarna?

Utbildning är viktigt. Kunskap är makt.

Men skolplikt? Att tvinga in fler i samma snäva mall? Då känns centerns idé om läroplikt (där det viktiga är att ungarna får en utbildning, inte hur de får den) rimligare och fräschare.

Jag tror att utbildningen kan bli bättre om vi ökar elevernas möjlighet att välja mellan olika utbildningsformer och olika pedagogiska modeller. Då skulle många som i dag stämplas som "lågpresterande" kunna hitta utbildningsvägar som bättre passar dem och deras förutsättningar. Och de elever som ligger i framkant och känner att dagens skola håller tillbaka dem och tråkar ut dem – de skulle också få en ny chans.

En storlek passar helt enkelt inte alla. Utom i socialdemokratiska programtexter.

Se även: Motpol - Inga nya idéer»

Slopad skolplikt - är det verkligen kontroversiellt?

Jag är lite fascinerad över att slopad skolplikt är en av de frågor som används som bollträ i den pågående maktkampen inom centern.

Att öppna gränser skulle bli en het fråga, det hade man kanske kunnat förutse. Och frågan om månggifte kan te sig lite exotisk om man bara ägnar den ytlig uppmärksamhet.

Men att ersätta skolplikt med läroplikt - att det skulle framstå som så kontroversiellt!

Är det verkligen viktigare med utbildningens form än dess syfte? Varför tvinga in alla i en mall, där så väl låg- som högpresterande elever hamnar utanför? Är det inte viktigare att våra unga får de kunskaper de behöver för att kunna fungera i vårt samhälle - än att de tvingas befinna sig i en viss byggnad under en viss tid?

Är det verkligen så upprörande att tänka tanken att människor kan utvecklas mer om de själva får välja former för sin utbildning - som bättre passar deras behov, önskemål och förutsättningar?

Det hade gått att förstå om kritiken hade kommit från sossarna, som ju vill pressa in alla människor i samma mall. Det hade även gått att förstå om kritiken hade kommit från (fp), som ju är ansvarigt för regeringens motstånd mot hemskolning. Men det är svårare att begripa hur centerpartiet - som i alla år har försökt lyfta värdet av decentralisering - går i spinn över att tanken på centralstyrd utbildning ifrågasätts.

Möjligen är det så att slopad skolplikt är något som låter märkligt för människor som inte har en aning om vad frågan handlar om. Och i så fall svävar de som använder denna fråga som slagträ antingen själva i okunskap - eller också använder de den för att skrämmas med, mot bättre vetande.

Denna ständiga fruktan för frihet...

Reinfeldt har segrat

Svenska Dagbladet har en artikel om universitets- och högskoleutbildningar som ingen söker.

Mycket är naturligtvis lullul och trams. Annat är mer förvånande. Till exempel har kurserna i idéhistoria noll sökande.

Statsminister Fredrik Reinfeldt måste vara nöjd. Ideologi, principdebatt och ideologiskt arv ser han bara som störningsmoment.

En blodtryckshöjare...

"En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort."

Moira von Wright, föreslagen ny rektor på Södertörns Högskola.

Läs mer på Newsmill: Varför vill Södertörns högskola ha en vetenskapsfientlig rektor?

(Tipstack: Johan via Twitter)

Äran, hjältarna, deras språk och kunskaper

Det här är lite kul: DN gör ett uppsamlingsheat kring sitt test i nutidsorientering.

En del nya ord har uppstått. Och en och annan kreativ verklighetsuppfattning finns där ute.

Fruktan för frihet

Vinterkränksjukan, del 2

Maciej Zaremba gör det igen. Mitt i prick och en verklig blodtryckshöjare. Läs hans DN-artikel Jaktscener från Lärarhögskolan om du ännu inte har gjort det.

Länk »

Vinterkränksjukan

Det är kväll och jag har tid att läsa Maciej Zarembas DN-artikel – Först kränkt vinner – en gång till, lite noggrannare. Och det är inte utan att jag håller på att kvävas av ilska.

Har du missat artikeln – läs den! Detta är dagens Sverige i ett nötskal.

Illitterata, inkompetenta, hopplösa människor utexamineras som lärare. Bara för att Lärarhögskolan inte vågar underkänna dem, av rädsla för att anklagas för att på ett eller annat sätt ha "kränkt" studenten i fråga.

Priset tar, på något sätt, den lesbiska student som anför sina sexuella preferenser som argument för att bli godkänd trots att hon visat sig vara omöjlig som lärare. Av helt andra skäl. Men hon kräver alltså att få bli lärare ändå. Vilket hon inte klarar av. Bara för att hon gillar brudar. Detta är inte bara tragikomiskt vansinne, utan även en spottloska i ansiktet på alla andra homosexuella – som, om detta får bli vägledande, inte längre kommer att bedömas efter sin kompetens och skicklighet. Är inte det diskriminerande, så säg.

Och sedan undrar man varför den svenska skolan ballar ur...

Länk till artikeln »

Lästips

Johan Ingerö skriver om hur det tycks vara viktigare för statliga Premiepensionsmyndigheten, PPM, att göra politiskt korrekta investeringar än att göra bra investeringar som ger oss en bra pension. Länk »

Widar Nord kokar av ilska över omvänd bevisföring i det svenska rättsväsendet. Länk »

Och reaktionerna är många på Maciej Zarembas artikel om Lärarhögskolan – Först kränkt vinner – i dagens DN. Länk »

Småuniversiteten kväver utbildningen

Regeringen satsar en kvarts miljard kronor på fler lärare och ökad kvalitet på våra universitet och högskolor.

Men från våra lärosäten hörs bara loja kommentarer om att pengarna endast motsvarar de nuvarande löneökningarna - och att man varken kan förvänta sig fler lärare eller högre kvalitet.

Samtidigt undrar jag... I och med att man har byggt högskolor i vart och vartannat buskage i vårt land - måste inte detta ha ökat det totala antalet lärare i den högre utbildningen rätt ordentligt? Blev något bättre av det? Är antalet lärare alltid direkt översättbart till kvalitet? Kan inte ett problem vara att den högre utbildningen sysslar med för mycket trams? Och ett annat att man inte satsar på kvalitetsutveckling på ett fåtal platser, som har förutsättningar att samla så väl intresserade studenter som kompetent personal?

Skulle man inte få oerhört mycket mer för pengarna om man tog de medel som i dag går till personal, lokaler, underhåll, el, värme och annat på de små högskolorna - och överförde dem till de stora universiteten, som har möjlighet att leverera så väl vad gäller kvalitet som kvantitet?

Denna uppsjö av småhögskolor kväver den högre utbildningen. Kompetensen sprids ut och tunnas ut. Krystad kvasiverksamhet fyller utbildningskatalogerna. Kostnaderna blir oerhört mycket högre än de skulle behöva vara.

Utbildningspolitik skall fokusera på utbildning - inte vara en regionalpolitisk lockvara.

[Länk]