Lägg ner valsedels-eländet!

Att man får ta sin valsedel i enskildhet är naturligtvis en bra sak. Köer är en dålig sak.

Så varför inte en valsedelsprinter (standalone) i röstbåset istället?

Tryck på det parti för vilket du vill ha en valsedel. Och den printas ut på några sekunder.

Detta skulle spara hundratals miljoner tryckta valsedlar.

Dessutom skulle det innebära att alla partier ges samma praktiska möjligheter.

Små och nya partier får idag själva se till att alla tusentals vallokaler har valsedlar hela tiden varje dag under förtidsröstningen och på valdagen. För de stora partierna sköter valmyndigheten saken automatiskt.

Det är ett demokratiskt hygienkrav att på valdagen behandla alla registrerade partier som ställer upp i allmänna val lika.

En touchscreen. Alla partier. En printer. Ett kuvert. Vore inte det ent demokratiskt framsteg?

En annan variant är som här i Tyskland: En lång valsedel med alla partier, där man får sätta sitt kryss vid sitt val. Så slipper man eventuellt krånglande skrivare.

Elektronisk röstning? Nej tack. Den är inte transparent för en lekman. Och risken för otillbörlig påverkan är överhängande.

Hela vitsen med valbås är att det finns en plats där man kan utöva sin demokratiska rätt utan att någon kikar över axeln. Det är värt att bevara.

Men det måste kunna ske med hjälp av modern teknik, som respekterar användarens anonymitet - och behandlar alla rättvist.

Vad är ett rättvist skattesystem?

Läs min senaste krönika hos Mårtensson:

Vad är ett rättvist skattesystem? »

Progressiv skatt (ökad procentuell beskattning med ökad inkomst), platt skatt (samma procentuella skattesats för alla) eller »rak skatt« (samma belopp för alla) - vad är rimligt och rättvist?

Fördelningspolitik strider mot demokratins fundament

Läs min senaste krönika hos Mårtensson:

Fördelningspolitik strider mot demokratins fundament »

"Fördelningspolitik innebär att man konfiskerar egendom från vissa medborgare och distribuerar den till andra. Detta är raka motsatsen till att behandla alla medborgare lika. Och det kan endast ske med tvång, eller om så krävs med våld eller hot om våld."

Avund och »social rättvisa«

"In this video we examine the nature of envy, look at how politicians make use of this emotion to gain power, examine how attempts to enforce equality, or promote social justice, can exacerbate envy, and discuss why those afflicted by envy should, for their own well-being, strive to rid themselves of it."

Youtube »

Ny teknik kan göra de allmänna valen mer demokratiska

Läs min senaste krönika hos Mårtensson:

Ny teknik kan göra de allmänna valen mer demokratiska »

Om att internetröstning är en dålig idé – men att ny teknik ändå kan användas för att göra valen mer demokratiska.

Lag och/eller rätt?

Miljöpartiets internetskatt är orimlig, orättvis och hotar kulturens frihet

Det var som jag misstänkte. Miljöpartiets idé om skatt på internet / bredband är tänkt som finansieringsform för kulturen. [Länk»] Vilket är en illa tänkt tanke på flera sätt.

Till att börja med handlar inte internet bara om kulturkonsumtion och fildelning. Vi använder nätet till exempel i vårt arbete, för samhällsdebatt, för att utföra bankärenden, i myndighetskontakter, för att dela våra egna bilder, för att handla, för att ta del av nyheter, för att navigera oss runt, för IP-telefoni, för forskning, för spel, för att hålla kontakt med nära och kära och för utbildning. Detta vill MP nu alltså beskatta.

Idén om en bredbandsskatt faller tillbaka på en gammal grön tanke om cultural flat rate. De har vid tidigare tillfällen (bland annat i EU, vilket PP då tillfälligt lyckades stoppa) föreslagit att i princip all kultur på nätet skall vara "gratis" – och istället finansieras genom att beskatta internet. Detta är inte bara en dålig idé som sådan, den skulle även få orimliga praktiska konsekvenser.

Hur skall denna skatt se ut? En klumpsumma per användare, vilket vore orättvist? Skatt på volym, vilket skulle strypa företagande, utveckling och fri information – och som skulle kräva att man granskar alla människors all nättrafik? Beskattning av nätoperatörerna, vilket skulle vara en relativt större börda för nya och små operatörer än branschjättarna?

Vem vill skapa vårt nästa Spotify om staten gör all kultur på nätet gratis för alla? Hur skall MP:s bredbandsskatt fungera i förhållande till producenter och konsumenter i utlandet?

Sedan är frågan hur dessa pengar är tänkta att fördelas. Tänker man ge dem i klump till Stim och liknande skråorganisationer, som ju bara göder stora artister som klarar sig bra ändå? Eller skall det sitta politiker och byråkrater och bestämma vilka artister och kreatörer som skall få pengar och i så fall hur mycket?

För att bli någorlunda rättvist måste ett sådant system utgå från hur mycket olika kreatörers verk visas. Vilket är ett system som är lätt att hacka och som inbjuder till omfattande fusk.

Dessutom öppnas här dörren för en ren smakdebatt. Hur gör man till exempel med porren, som står för en icke oansenlig del av trafiken på internet? Den måste naturligtvis få sin del av inkomsterna från Miljöpartiets internetskatt. Men jag har en känsla av att gröningarna inte är helt entusiastiska inför den tanken.

Vad är över huvud taget "kultur" i denna kontext? Foton på nätet? Bloggar? Youtube-filmer? Essäer? Recept? Vit maktmusik? Podcasts? Eller bara sådant som godkänns av Rättviseförmedlingen?

Att beskatta internet och ge (i vart fall delar av) dessa pengar till kultur blir med nödvändighet att politisera kulturen – att ge makten över vilka som skall få och inte få till staten och dess funktionärer. Vilket är så långt från en fri och levande kultur man kan komma.

En rimlig borgerlig migrations- och flyktingpolitik

Är det verkligen omöjligt att få till stånd en borgerlig migrations- och flyktingpolitik som är rimlig, no-nonsense och rättvis?

Den skulle kunna se ut ungefär så här...

• Asyl = tillfälligt skydd

Människor som söker skydd från krig och förföljelse skall kunna söka skydd i Sverige. Av humanitära skäl.

Däremot skall den som söker asyl inte automatiskt få permanent uppehållstillstånd och inte automatiskt dras in i det svenska välfärdssystemet.

Asylsökande som vill ha permanent uppehållstillstånd, som vill fortsätta bo i vårt land – de får se till att skaffa sig ett jobb, för att sedan kvala in i våra försäkringssystem som alla andra.

Asyl skall prövas regelbundet. När det inte längre finns något skyddsbehov skall flyktingarna få hjälp att återvända hem (om de inte uppfyller kraven för PUT, ovan). Prövningen måste vara rättssäker.

• Arbete = PUT

Egen försörjning skall vara nyckeln till permanent uppehållstillstånd. Det skall gälla alla, så väl vanliga migranter som flyktingar. De förväntas ta ansvar för sina egna liv och inte ligga andra till last.

Det kommer oftast att handla om arbete. Men om någon lever på egna pengar, på att någon anhörig försörjer dem eller genom att ha en svensk sponsor – då skall det också vara OK.

Öppna gränser för alla som inte ligger skattebetalarna till last, helt enkelt.

Vid grov brottslighet skall det permanenta uppehållstillståndet kunna dras in.

(Även äkta konventionsflyktingar skall kunna få PUT, men de är väldigt få.)

• Krav vid medborgarskap

Den som har permanent uppehållstillstånd och som sköter sig skall så småningom kunna bli svensk medborgare. Man skall leva efter samma regler som alla anda. Man skall respektera andra människors frihet, säkerhet, egendom och rättigheter. Och man skall acceptera att Sverige är och skall förbli en sekulär stat.

Medborgarskap är grunden för rösträtt. Medborgarskap skall inte kunna återkallas. Den som blir medborgare skall ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra svenskar.

• Det rimliga alternativet

Det ovanstående är en enkel, begriplig och rättvis modell. Den är human, respekterar individen och ger folk en chans. Alla som är bredda att bidra till det svenska samhället är välkomna. Däremot kan vårt land inte vara hela världens socialbyrå.

Men det finns problem på andra områden, som spiller över och som måste hanteras. Arbetsmarknadslagstiftningen måste liberaliseras. Bostadspolitiken måste omedelbart reformeras – så att även nya svenskar, ungdomar och vanligt folk får möjlighet att bo i våra större städer. Detta är absolut nödvändigt.

Den svenska borgerligheten måste släppa sin ängslighet i migrations- och flyktingfrågorna. Det är bara att tillämpa gamla hederliga borgerliga principer för att räta upp dagens kaotiska situation.

Tidigare bloggposter i ämnet:
En liberal invandringspolitik »
Det är inte vem man är. Det är vad man gör. »

Dagens sämsta bortförklaring

Under ett besök i Stockholm förklarade den eritreanske presidentens närmaste rådgivare att den fängslade svenske journalisten Dawit Isaak inte fått någon rättegång i Eritrea på grund av "brottets allvarliga karaktär".

Från SR Ekot.

Så argumenterar en skurkstat. I rimliga länder är grova brott ett ännu starkare skäl för en uttömmande och rättvis rättegång.

Och så skall inte eritreanska UD komma här och ge Beatrice Ask dumma idéer.

Se även SvD, DN och Expressen. Aftonbladet har hela intervjun.

Nu får de väl ändå ge sig...

I många år har jag retat mig på den så kallade kassettskatten – som är tänkt som en ersättning till musikindustrin för piratkopierad musik. På senare år har den främst tagits ut på tomma, brännbara CD- och DVD-skivor.

Själva grundidén – en avgift på något som är förbjudet, är i sig en smula märklig.

Nå väl. Under årens lopp har jag säkert bränt tusentals CD- och DVD-skivor. Men jag vågar påstå att det inte handlat om en enda piratkopierad MB. Istället har det varit fråga om till exempel tryckjobb, korrektur till kunder, back-up och mina egna bilder.

Jag har alltså tvingats betala pengar till skivbolagen för att kunna lagra (och distribuera) mitt eget arbete.

På något sätt förlorade de fildelningsdebatten exakt just där.

Nu har försäljningen av brännbara CD- och DVD-skivor minskat. Vilket inte är så konstigt. Det går mycket snabbare att slänga över ett jobb på ett USB-minne. Och med allt bättre uppkopplingar blir det vanligare att jobbfiler helt enkelt får åka e-post eller läggs upp på en FTP-server. Billigare hårddiskar har minskat behovet av brännbara skivor för lagring och back-up.

De senaste dagarna har vi sett skivbolagen sura över detta – att de inte längre kan krama pengar ur folk, som i många fall aldrig har piratkopierat en låt i hela sitt liv.

Och så, i dag, kom den. Nu vill Copyswede och Musikerförbundet ha en ny "kassettskatt". Den här gången på mobiltelefoner.

Låt se. Vad finns på min mobil? En del appar – som jag har köpt. En del musik – som jag har köpt. Mina egna foton, filmer och filer. Inget "olagligt" således.

Musikindusrin vill alltså ta betalt för att jag har en maskin som jag har lagligt innehåll på, kan ringa och surfa med och som jag kan använda för att själv ta foton. En avgift till skivbolagen för mina egna telefonsamtal...

Hemskt ledsen, men jag accepterar inte det.

Läs mer i SvD »

Onsdag

Och så var det ju partiledardebatt i riksdagen i dag. Jag lämnar ordet till socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin...

"Jobben kommer genom rättvisa och rättvisa ger jobb."

Hmmm... And now for something completely different...

En "mat", tack!

Nu har de tänkt till igen.

Facket, vänstern och SHR-chefen Mats Hulth (f.d. s-politiker) tycker att det skulle bli enklare om krogarna började betala schablonskatt – utifrån förväntad inkomst istället för redovisad inkomst.

Till exempel skall yta, antal stolar och var i landet krogen ligger styra skatten. Skatten skall betalas in i förväg.

Även bortsett från de uppenbara möjligheterna till fusk med idén och den restaurangdöd som skulle följa på förskottsskatt (som skall betalas in innan krögaren tjänat pengarna) – så skulle det bli märkligt.

En guldkrog som serverar gåslever och champagne ute i skogen skulle alltså betala mindre i skatt än en pizzeria i någon av våra storstäder.

Inte ens om alla krogar, i god socialistisk anda, serverade exakt samma rätter skulle det bli rimligt eller rättvist.

En del människor har otur när de tänker. Det här förslaget hör hemma i papperskorgen.

Länk»

Förmögenhetsskatten

Att koppla en slopad förmögenhetsskatt till minskade avdragsmöjligheter är naturligtvis fel. Är det någon skattereform som kan finansiera sig själv, då är det väl ändå just denna? Dessutom kan man – i ett större perspektiv – fråga sig vad det alls är för vits med skattesänkningar om staten ständigt skall ta igen på gungorna vad den förlorar på karusellen.

Men det är socialdemokraternas ögonrullande talesman Thomas Östros och hans tv-framträdanden i dag som främst jag retar upp mig på. (Är Nuder ute i kylan nu?)

Han talar bland annat, med darr på stämman, om ökade klyftor. Jaha? Vad spelar det för roll att de rikaste blir rikare i lite snabbare takt än vad även de fattiga blir rikare? Alla kommer ju att få det bättre!

För själva idén med att hålla kvar kapital i landet är just att alla skall få det bättre. Mer arbetande kapital. Fler investeringar. Mer riskvilligt kapital. Fler affärsprojekt. Fler företag. Fler som vågar satsa. Fler jobb. Begåvningar som stannar i landet.

Nej, i Östros värld är det viktiga att alla skall ha lika mycket. Även om det innebär att alla får det sämre. Bara alla får det lika dåligt.

Ekonomisk jämlikhet är bara en fix idé. Och en dålig sådan. Den bygger på en människosyn där alla skall vara lika – ha samma behov, samma förutsättningar, vara lika produktiva, konsumera lika mycket, vara lika sparbenägna, lika företagsamma, ha samma önskemål och i stort sett leva samma liv.

Det enda som egentligen har med rättvisa att göra är att spelreglerna skall vara lika för alla. Men den tankegången finns nog inte ens i Östros sinne...

Till sist en liten detalj: De pengar det handlar om är som regel beskattade redan när de intjänades. Och de kommer att beskattas igen om de arbetar och till exempel ger ränta, aktieutdelning eller vinst i ett företagsprojekt. Därför är det synnerligen rimligt att inte även själva innehavet av dessa pengar skall bestraffas.

Rak skatt!

Det är fullständigt obegripligt att "platt skatt" markerar den yttrsta flanken i svensk politisk debatt.

Platt skatt är socialism!

Platt skatt är visserligen mycket bättre än progressiv skatt, men...

Platt skatt innebär att den som är duktig, har utbildat sig, driver företag, uppfinner saker, skapar jobb åt andra människor och tillhandahåller kapital straffas genom att – i kronor och ören – få betala mer än andra för sitt insulin, sin gatubelysning och filmcensuren.

Det enda rimliga är rak skatt – att alla betalar samma belopp i medlemsavgift i föreningen Sverige.

Eller kan någon förklara för mig varför den som arbetar hårt skall straffas genom att behöva betala mer för allt lullul än den som ligger på sofflocket..?

Rättvisa?

Det stör mig något oerhört att man, i det offentliga och politiska samtalet i dag, använder ordet rättvisa för att motivera konfiskation och tvång - och detta mynts andra sida, vissa människors konsumtion och uppehälle på andras bekostnad.

Lika fördelning kan kanske vara det samma som rättvisa i en dagisgrupp eller ett fångläger.

Men inte i ett samhälle som respekterar individen, hennes frihet och rättigheter.

Läs en längre drapa som jag skrivit i ämnet här...

Uppsala Universitet fällt

Det är inte var dag man får se en statlig institution fällas för diskriminering – speciellt som det handlar om "positiv särbehandling".

Men i dag slår Högsta Domstolen alltså fast att det var fel av Uppsala Universitet att år 2003 vika 30 platser på juristutbildningen till personer vars båda föräldrar är födda utomlands.

Bra! Kompetens är det enda rimliga och rättvisa urvalskriteriet.

Läs mer i SvD...
Läs mer hos Centrum för Rättvisa...