Det behövs inga konspirationsteorier

Grupper som har sammanfallande intressen och kanske en gemensam ideologi samverkar inte sällan spontant. Det behövs ingen detaljerad styrning. Det behövs inga lömska sällskap eller hemliga planer. De flesta har ändå klart för sig vad som bäst gynnar dem och deras likar.

När jag jobbade i Bryssel kunde jag på nära håll se hur korporativismen slingrar sig förbi både demokrati och allmänintresse. Då var det främst nöjesindustrin och politikerna som hade sammanfallande intressen.

Idag verkar det mer vara gammelmedia och politikerna som enas för att försvara otidsenliga affärsmodeller och makten över agendan. (Deras fiende är i båda fallen internet och dess fria flöde av information.)

Detta är dåligt och farligt. Men inte det minsta konstigt. Det är så incitamentsstrukturen ser ut. Vilket ibland slutar med att politikerna sviker folket och att Big Business pissar på den fria marknadens grundläggande principer om fair play.

Den som har makt vill som regel ha mer makt. Det är inte heller konstigt. Men skadligt. När politik blir en maktkamp istället för en dynamisk demokratisk process - då kan det lätt sluta med att sådant som är viktigt i samhället försummas medan politikerna ägnar sig åt annat.

Ett problem med konspirationsteorier är att de bygger på att någon har kontroll över alla parametrar i sitt projekt. Vilket är omöjligt. Det finns helt enkelt för många störningsmoment på vägen. För att inte nämna hur svårt det är att hålla saker hemliga.

Däremot inte annat sagt än att grupper av människor kan ha olika projekt. Till och med lömska projekt. Men de är som regel inte ens hemliga. Och de faller ofta på att andra sätter sig på tvären.

Vi lever i det ofta slumpmässiga utfallet av ett komplext system - över vilket ingen har kontroll. Enjoy the ride. Trust the Force.

Det pågår en ständig dragkamp mellan exempelvis frihetliga värden och auktoritära tendenser. Den går tvärs igenom traditionella partilinjer, även om vissa partier är mer auktoritärt lagda än andra.

Samhället är en ständigt pågående process. Dess framtid modeleras av allas vårt handlande.

Länge har politiken fått breda ut sig, utöka sin makt, höja skatterna, styra och ställa över folk och påtvinga folket sin ideologi. Till slut kommer man till en punkt där folket inte längre finner sig i situationen.

En utlösande faktor kan vara att viktig samhällelig kärnverksamhet upphör att fungera - medan politiken istället ägnar sig åt ideologiska experiment och trams. Sådant håller inte i längden.

Med internet fick medborgarna dels möjlighet att göra sina röster hörda för alla som orkar lyssna, dels möjlighet att organisera motstånd när de tycker att något är fel.

Debatten har till stor del flyttat ut på nätet, vilket stressar makthavarna - eftersom nätet är fullt av människor som kan ifrågasätta och käfta emot, inte sällan på goda grunder.

Detta är det nya normala - och det är en bra sak. Folket har i alla tider rest sig när överheten blivit allt för parasiterande och arrogant.

Förr skedde det genom kamp på gatorna. Nu sker upproret genom Facebook-grupper och Youtube-appeller. Nya opinioner växer och tvingar politikerna att fokusera på sådant som är viktigt  - eller bli ersatta av andra.

En sida av informationssamhället är att det leder till en ständig folkresning. Plötsligt blir folket mer delaktigt i hur vårt samhälle utformas. Förr gav styrka, arv, kapital eller röster makt. Idag är det fritt flödande och allmänt tillgänglig information som ger makt åt fler än bara de starka, de redan priviligierade, de rika och de med en politisk plattform.

Därför är det så viktigt att vi försvarar vårt fria och öppna internet.

Jönssons lördagsvideo: Är Sverige utsatt för en konspiration?

Youtube »

Hur det blev som det blev?

Jag är inte mycket för konspirationsteorier. Men det är värt att notera att denna intervju med Yuri Bezmenov gjordes för 34 år sedan. Fast finns det någon plan? Eller är det mest en träffsäker förutsägelse eller spekulation om hur samhällsdebatten tenderar att utvecklas?

Youtube »

John Oliver om konspirationsvideos

Youtube »

Var fan är Illuminati när man behöver dem?

Verkliga Illuminatis logga, med en uggla på en bok.

Jo, jag vet att det finns folk som tror att Illuminati styr världen. Hum-di-dum.

Men det vore kanske inte en så dum idé. Detta forna bayerska sällskap sades vilja "främja förståndsupplysning, sedlighet och politisk frihet". Det där med sedlighet känns lite antikverat. Men förståndsupplysning och frihet? Kör på.

Illuminati ville "lägga grunden till en reformation av världen genom denna sammanslutning av goda män för att motverka den moraliska ondskans framfart". OK, kanske det. Tänk Johan Norberg i munkkåpa, typ. Han kan till och med få en ljussabel.

Och tidpunkten känns helt rätt – mitt i den stora förvirring som kanske eller kanske inte förebådar något dramatiskt. Illuminati skulle kunna fylla rollen av den folkligt uppskattade, goda och av myndigheterna tveklöst terrorstämplade motståndsrörelsen.

If you cannot beat them, confuse them.

Nu förefaller Illuminati dock ha lagt ner verksamheten. Men det hindrar ju inte att den kan väckas till liv igen, om någon skulle vara intresserad. Underkatta aldrig kraften i ett inarbetat varumärke.

Innan Säkerhetspolisen får dårpippi vill jag dock påpeka att jag själv inte går i några sådana tankar. För tillfället.

Stöd denna blogg »

Att misstro staten är ett hälsotecken

I DN skriver Expos Daniel Poohl och Ungdomsbarometerns Ulrik Simonsson bekymrat om konspirationsteorier. Ungefär hälften av befolkningen anser att politiker sällan berättar de verkliga motiven bakom de beslut som fattas. De noterar även att SD-väljare är mer benägna att tro på konspirationsteorier än andra. [ Länk » ]

Men är det så konstigt? Riksdagen har ju till exempel inskränkt offentlighetsprincipen. Vilket är uppseendeväckande. I EU förhandlas internationella avtal fram bakom stängda dörrar och stora frågor avgörs på hemliga möten, i trialoger. Staten övervakar medborgarna och vägrar att berätta vilket samarbete den har med till exempel amerikanska NSA. Och de amerikanska ambassadtelegram som Wikileaks publicerat har dokumenterat att politiker (även svenska politiker) spelar under täcket och håller sig med dubbel politik – en som visas upp utåt och en verklig.

Detta är inte konspirationsteorier, utan allmänt kända förhållanden som bygger på information som är tillgänglig för alla. De tyder på att den härskande politiska och byråkratiska klassen undergräver den öppna demokratiska processen. Våra ledare är inte intresserade av transparens. De vill helt enkelt kunna göra upp och bestämma i lugn och ro. Vilket knappast kan förvåna någon.

Att "hysa misstro mot statsmakten" är därför ett hälsotecken.

Men konspirationer? Jag vet inte... Jag tror att det som normalt kallas "konspirationsteorier" oftast är hjärnspöken. Visst förekommer en hel del ljusskygg verksamhet. Men jag misstänker att det – som regel – inte finns någon plan.

Skit händer. Omständigheter påverkar och samverkar. Våra politiker och byråkrater är inte nödvändigtvis speciellt bra på det de sysslar med. Dessutom finns det sammanfallande intressen. Dessa är ofta outtalade och kräver varken någon plan eller konspiration. Det är helt enkelt sådant som sker spontant när politiker, byråkrater, storföretagslobby och diverse särintressen verkar tillsammans utan insyn. Vilket ibland kan få mycket dåliga – eller rent av katastrofala – konsekvenser.

Det är därför vi behöver öppenhet och transparens. Och det är därför vi behöver starka medborgerliga fri- och rättigheter – som inte kan kringgås av politiker som drivs av egna intressen.

Ubåts-mysteriet

Vanligtvis brukar det Försvarsmakten vara ytterst angelägen om att påpeka att vi kan ha främmande ubåtar på svenskt vatten. Gärna fyllda med ryska spetznas-soldater, sabotageutrustning och atomminor. Gärna i så känsliga vatten som möjligt.

Media brukar å andra sidan ofta peka på andra möjligheter som ovanligt kompakta sillstim och minskar som ger ubåtsformade bottenavtryck. Hade det inte varit för att ryska U137 en gång i tiden körde upp på land, då skulle en del journalister möjligen hävda att det inte finns några ryska ubåtar i våra vatten över huvud taget.

Det är därför frågan om en möjlig ubåt i Stockholms hamninlopp den 31 oktober är så märklig.

Försvarsmakten gör allt som står i dess förmåga för att få ut budskapet att detta, trots bild och vittnen, inte var en ubåt. Inte under några som helst omständigheter. Absolut inte. Nope.

Samtidigt driver DN (med lite uppbackning från SR) en envis kamp för att visa att det visst var en ubåt som var synlig vid Lidingö. Man skyr inga kostnader – utan låter till och med undersöka tekniska system och provköra båtar (däribland en riktig, svensk ubåt) på platsen. [Länk»]

Varför är det så viktigt för försvaret att envisas med att hävda att just denna observation inte var en ubåt? Och vad är det som får DN att så envetet driva en motsatt tes?

Jag är inte konspirationsteoretiker, men...

Satir. Än så länge.

Grandmuther - on the Crisis and Politics by Henrik Alexandersson

Konspirationsteori

Dagens konspirationsteori, där ute, är att Berlusconi-attacken var en bluff.

Fan trot. Visserligen är karln fräck som få. Men problemet med sådana stunt är att det alltid, förr eller senare, är någon som läcker. Vilket är en risk som jag tror att inte ens Berlusconi är beredd att ta.

Samhällsklimatet

Trenderna tycks vara hat och konspirationsteorier.

Däremot förefaller upprördheten över verkliga problem – som den överstatliga kontrollstat som EU nu rullar ut – vara rätt måttlig.

Fantasieggande

En forskare som arbetar vid partikelacceleratorn i Cern har gripits, misstänkt för terrorist-kopplingar.

Vid sidan av Arctic Sea är detta årets hitintills bästa uppslag för en thriller.

The Red House Report

Här är en ur kommentarerna för att – för en gångs skull – glädja alla fans av konspirationsteorier och kontrafaktisk historieskrivning. Lite intressant, eller så, faktiskt...

The Red House Report »

Humbug!

I Axess skriver Mats Wiklund om boken Counterknowledge av Damian Thompson som går "till ursinnigt angrepp mot den våg av vidskepelse, mysticism och konspirationsteorier som sköljer över oss."

Intressant.

Länk till artikeln» Länk till boken»

Det finns ingen plan!

Den som brukar läsa min blogg vet att jag har en utvecklad allergi mot konspirationsteorier. Skit händer. Folk fattar ogenomtänkta beslut utifrån otillräcklig information. En och annan seglar, av en slump, in på en räkmacka (till exempel FRA-chefen Ingvar Åkesson, som fick skriva sin egen myndighets lag – vem kan motstå något sådant).

Jag har sidådär 30 års erfarenhet av svensk politik. EU har intresserat mig de senaste 10-15 åren. Jag har en viss, om än måttlig insikt i internationell politik. Jag har stött på någon enstaka spion genom åren. Jag har även arbetat med några av Sveriges största internationella företag. Liksom en och annan multijätte. Och otaliga intresseorganisationer.

Och tro mig. Allt är som elevkåren på en högstadieskola. Fast med mer pengar. Förskräckande många beslut är inte alls rationella. Om någon har en "plan", så havererar den normalt sett innan den ens fått luft under vingarna. Däremot är egenintresse, förutfattade meningar, nojor, privatmoral, dubbla lojaliteter, missförstånd, panik och nervositet jokrar i leken.

Sverige och EU konspirerar inte mot den personliga integriteten. De tar de steg de kan ta utan att möta allt för mycket motstånd. Helt enkelt för att information kan vara "bra att ha". Att detta sedan landar i saker som är oacceptabla i en demokratisk rättsstat, det hade man nog helt enkelt inte riktigt tänkt på. Eller också tog man en rövare.

9-11 var i och för sig ett slags konspiration. Men inte av den amerikanska regeringen i sina svarta helikoptrar, utan av ett gäng fanatiska islamister. Ett gäng skurkar som har en plan är en sak. Att en regering med alla sina underrättelseorgan och militärer skulle kunna koka ihop något av denna art, med en så osäker utgång – det är dels fånigt, dels direkt osannolikt. Skulle tusentals människor verkligen kunna hålla käft om en sådan sak, när det inte ens går att hålla tyst om att presidenten har fått en avsugning i enrum i Vita Huset?

Ett annat favoritexempel är Estonia. Jag tror att hon nog kan ha varit felkonstruerad. (För låga ventilationsgaller till maskinrummet.) Vilket kan arkiveras under rubriken "monumental klantighet med katastrofala följder". Och det är fullt möjligt att svensk militär transporterade norpade ryska godsaker från Estland ombord på henne. Liksom att Sjöfartsverket inte riktigt skötte sitt jobb. Men att någon skulle ha sänkt henne..? Hur många personer skulle en sådan operation inte omfatta? Hur skulle man kunna tänka sig att det i så fall skulle kunna förbli en hemlighet?

Invasionen av Irak har knappast att göra med olja. Det vore ett oerhört dumt och dyrt sätt att komma åt olja. Däremot kan det ha funnits futila, personliga skäl bakom. Som möjligen gick att backa upp med en massa andra argument av skiftande kvalitet. JFK föll inte offer för någon konspiration. Olof Palme dödades inte av polis och militär i Frimurarna, utan av en påtänd, alkad pundare. Bilderberggruppen är en rätt harmlös diskussionsklubb. Illuminatis enda tillgång är dess rykte. Det ekonomiska toppmötet i Davos är framför allt långtråkigt. FN är impotent och inkompetent. Och så vidare...

I min politiska verksamhet har jag alltid försökt följa principen om total öppenhet och transparens. När jag sysslade med partipolitik hade jag alltid media ombord på tåget från början, så att de skulle veta vad jag gjorde och varför jag gjorde det. I Frihetsfronten har vi till och med låtit DN Kultur vara med på vårt sommarseminarium ett år. Jag må ha varit förvirrad en och annan gång – men jag tror faktiskt att jag aldrig ljugit eller dolt information inför en journalist. För sanningen kommer ändå alltid fram. Och kör man med öppna kort från början, då har man inget att dölja.

Detta är något som dagens PR-byråer skulle kunna lära sig något av. Brutal ärlighet och öppenhet fungerar. Att smyga runt i slängkappa slutar bara med att man blir utskrattad.

I politiken är det likadant. Tänk om statsministern kunde erkänna att det här med FRA inte var så jävla bra – men att just nu ser han ingen väg ut ur beslutet utan att tappa ansiktet. Jag tror det skulle funka bättre än att bara vara kinkig. (Sett i backspegeln tror jag att regeringen och de borgerliga riksdagsmännen knappast har detaljstuderat, eller i vart fall inte förstått, FRA-lagen och dess konsekvenser.)

I Sydossetien lyckades ryssen, efter ett par helrör, lura den georgiska regimen att, efter ett par helrör, lacka till. Psykologin skiljer sig inte speciellt mycket från en vanlig, trivial maktkamp i en godtycklig MUF- eller SSU-förening. Det är bara skalan och insatserna som är större.

Många politiker och byråkrater som jag druckit sprit med oroar sig för att folk skall upptäcka hur ynkliga de är. Att de inte kan så jättemycket, att de är lika nojiga och stirriga som alla vi andra. Att de inte är några övermänniskor. (Själv drabbas jag av mild panik när någon vänlig själ emellanåt behandlar mig med vördnad.)

Skit händer. Skit flyter. Och bästa sättet att undvika att hamna i problem är att köra med öppna kort redan från början. Mycket mer än så behöver man inte veta. Som regel är saker och ting så väldigt mycket enklare än vi vill göra dem.

Eller som Heinlein uttryckte det i Logic of Empire (1941) "Never attribute to malice that which can be adequately explained by stupidity."

Läs på inför Kleins besök

Naomi Klein kommer till Sverige för att marknadsföra sin bok Chockdoktrinen.

Vill du vara påläst när media snart fylls av Klein och hennes besynnerliga påståenden?

Naturligtvis finns det en rapport i ämnet att tanke hem hos Timbro.»

Och Voltaire ger snart ut Johan Norbergs bok Nakenchock - allt om kejsarinnans nya kläder.

Muppar, del 1

På den kospirationsteoretiska svenska bloggen UUAA Radio publiceras ett upprop från ett antal amerikanska rödskägg, som är väldigt muppigt.

Uppropet gör gällande att Dick Chaney & Co är i färd med att iscensätta ett nytt 9-11, för att få en förevändning för att anfalla Iran. Man kan också tänka sig en militär incident. Eller något annat...

Med andra ord – oavsett vad som händer, om det händer något alls, så kan dessa tomtar säga "vad var det vi sa". Och händer inget, då är allt bortglömt i morgon. Det måste vara skönt, och praktiskt, att vara konspirationsteoretiker.

Verkliga faktorer, som kärnvapenhot och Irans undergrävande av en demokratisk utveckling i Irak – det är dock inget som dessa människor bryr sig om. För verkligheten har gissningsvis inte tillräcklig politisk och konspiratorisk potential för dem...

[Länk]

I ryktessvängen...

Dagens konspirationsteori är tydligen att det är CIA som har startat Facebook.

Ha! Så företagsamma och kreativa är statliga tjänstemän inte.

[Länk]

Politisk censur i Windows Messenger?

"...alla snabbmeddelanden i Windows Messenger som innehåller länken www.total911.info försvinner. De kommer aldrig fram. Inget felmeddelande skickas heller, vare sig till avsändaren eller mottagaren, vilket gör att många förmodligen inte märker censuren.
Jag har själv provat och kunnat konstatera att meddelandena försvinner. Däremot kommer meddelanden med alla andra länkar som jag provat fram omedelbart."

Ur BBB, nyhetsbrevet som ger ut av Pär Ström, integritetsombudsman på DNV, ledamot av regeringens IT-råd och mannen bakom siten Stoppa Storebror!

Länken som WM tycks censurera går till en av alla sidor med märkliga konspirationsterier om 9-11. Vilket naturligtvis bara ger de kufar som driver den ännu mera vatten på sin kvarn...

Uppdatering: Det tycks vara alla .info-länkar som blockeras i WM. Se mer information i kommentarerna.

One of those days...

Jag är absolut inte någon konspirationsteoretiker vad gäller Estonias förlisning.

Men det är inte svårt att konstatera att politiskt schabbel gjort tragedin till en soppa. Främst är det socialdemokraterna och Mona Sahlin som bör klä skott för detta, även om många beslut fattats i politisk enighet. Och det är just detta schabbel som göder diverse teorier, spekulationer och som gör frågan till ett öppet sår.

Fredagen kommer tydligen att bli en temadag på ämnet...

Världen idag kommer att göra ett nummer av att då avgående statsministern, Carl Bildt, skall ha känt till ett alternativt sjunkförlopp redan timmarna efter förlisningen. Vad det handlar om är att ett antal personer tämligen omgående skall ha spekulerat i om det uppstått ett hål under vattenytan, så det är rätt fladdrigt som nyhet betraktat. Men det kommer säkert inte att hindra media i övrigt att hänga på. Speciellt inte om det är en slö nyhetsdag.

Samtidigt är Jutta Rabe tillbaka i Sverige. Det gravfridsbrott hon anklagats för i samband med tidigare dykningar är nu preskriberat – och hon kommer att tala om allt från metallprover till påstådd korruption bland svenska myndighetspersoner och politiker.

Man kan naturligtvis inte utesluta att något av substans kommer fram under dagen. Men jag tycker väldigt synd om de anhöriga som försöker lägga tragedin bakom sig – och som hela tiden blir påminda, oroade och förvirrade av att det ständigt rörs runt i grytan.

Estoniakatastrofen hanterades otroligt illa. Att inte direkt bärga vad som bärgas kunde var en jättetavla. Samtidigt är det svårt att avgöra vilka krav och teorier som är tokiga och vilka som faktiskt kan ha viss bäring för att öka säkerheten i framtiden. Men någon stor konspiration där man har ihjäl en massa folk, som alla inblandade lyckats hålla tyst om i 13 år..? Jag är skeptisk.