Youtube: Får vi jämlikhet genom att räkna hudfärg? »
Youtube: Greta Thunberg’s climate crusade is heading for defeat | Michael Shellenberger »
Visar inlägg med etikett rasism. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett rasism. Visa alla inlägg
2024-03-30
2023-11-11
2023-01-29
Det är vad du gör. Inte vem du är.
Jag har aldrig fattat det där med rasism. Ingen människa rår för i vilken kropp eller på vilken plats hon fötts. Eller till vilket kön. Och så vidare.
Vad man däremot kan bedöma människor utifrån, är deras handlingar och de rimligt förutsägbara konsekvenser dessa får.
Martin Luther King Jr. inpräntade det som borde vara uppenbart i vårt kollektiva medvetande. »I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin but by their character.«
Det är helt enkelt skit samma hur folk ser ut, vilket kön de har, hur de definierar sig själva, var de är födda, vad de gillar för slags sex, tycker, tror eller något annat. Så länge de respekterar sina medmänniskor. Svårare är det inte.
Jordan B. Peterson påpekar följande. »Order is where the people around you act according to well understood social norms, and remain predictable and cooperative.«
Visst, det finns kulturer, religioner och annat som är problematiska. Men att kritisera idéer och handlingar är väl ändå inte rasism?
Att till exempel döda homosexuella, äktenskapsförbrytare och avfällingar från religionen står i direkt kontrast med den öppna, demokratiska rättsstatens mest grundläggande principer - som allas rätt till liv och lika rättigheter. Detta är problematiskt. Liksom att betrakta kvinnor som mannens egendom. (Att inte vänstern rasar över detta är för mig obegripligt.)
Det gäller för övrigt alla övergrepp mot andra. Alla skall vara lika inför lagen.
Visst färgas folk av sina kulturer. Vilket kan leda till friktion mot det övriga samhället. Men jag tror man skall akta sig för att stämpla den oro som uppstår som rasism. Det är kanske snarare är något slags process som uppstår när det dyker upp främmande människor som beter sig annorlunda och som säger att de skall bo hos en.
Så länge de gamla partierna inte fattar att människor förvånansvärt ofta använder reptilhjärnan, så länge kommer de att tappa väljare till SD. Skattebetalande arbetare och människor i allmänhet börjar bli oroliga. Vilket man behöver förhålla sig till. Att inte göra något gör bara saken värre.
Det är som det är. Jaha, så intressant. Då får vi förhålla oss till det. Och det hjälper inte att gapa och gorma.
Jag är oerhört trött på folk som faktiskt kan ha identifierat ett problem - men som uttrycker sig ociviliserat. Förr var det mest vänstern som betedde sig illa. Nu är det även stora delar av högern.
Saker och ting är som sagt som de är. Nu får vi försöka göra det bästa av situationen istället för att ägna oss åt önsketänkande. Att låta sig styras av känslor begränsar vår förmåga att fatta rationella beslut.
En bra början är att sluta klumpa ihop människor i kollektiv. Alla de invandrare som går till jobbet, betalar skatt och respekterar sina medmänniskors frihet, säkerhet och egendom är en tillgång.
De individer som däremot inte respekterar sina medmänniskors rättigheter är problematiska - vilka de än är.
Om vissa grupper är överrepresenterade är det tråkigt. Men om vi vill försvara det öppna, demokratiska samhället och rättsstatens principer måste vi ändå utgå från varje individs faktiska handlingar - inte från hennes yttre attribut.
Etiketter:
främlingsfientlighet,
idédebatt,
invandring,
rasism,
rättigheter
2022-07-22
Folk tror på så mycket dumheter - utan kontakt med verkligheten
Människor behöver något att tro på. När traditionell religion blev omodern började folk istället tro på allt möjligt.
Ibland tror folk på bra saker som frihet, demokrati, maktdelning, rättsstat och framåtskridande.
Ibland på uppenbart orimliga, ologiska och faktamässigt felaktiga saker.
Saker som låter goda kan visa sig katastrofala. Speciellt om de genomförs utan någon rimlig konsekvensanalys. Som klimatomställningen.
Hur mycket man än hatar kärnkraften kan man inte stänga ner den innan man har den el som skall ersätta den på plats.
Ett antal av dagens samhällsfarliga beslut har drivits fram av en klimatrörelse som uppenbarligen ger människor något att tro på.
En undergångssekt med tillhörande apokalyps. Och ett barn skola leda dem. Man kan inte klaga på liturgin.
Eller kommunismen, som skapade en massrörelse bygd på en rosenröd utopi om jämlikhet - som sedan kostat hundratals miljoner människor livet.
Detta trots att det borde vara uppenbart för alla som ids tänka att lika utfall (till skillnad från lika rättigheter) kräver ett stort mått av kontroll, tvång och ytterst våld.
Identitetspolitiken - som jag antar går ut på att bedöma andra utifrån personens biologiska eller etniska kännetecken snarare än hennes handlingar - får helt orimliga praktiska konsekvenser.
Missriktad idealism har gjort mossiga saker som ras till en fråga. Är det verkligen så lyckat?
Vore det inte bättre att helt enkelt konstatera att alla skall ha lika rättigheter och skyldigheter? Då tar man ju bort utrymmet för subjektiva bedömningar.
Så där håller det på. Folk tror på så mycket dumheter. Vilket får orimliga och ibland direkt farliga konsekvenser.
2022-03-26
2021-07-27
Rasism: Det är inte vem du är - utan vad du gör
 |
| Klicka på bilden för en större variant |
Ingen människa rår för var den föds.
Jag har bekanta som är födda på helt andra platser i världen och som kom till Sverige som spädbarn. De är minst lika svenska vad gäller beteende och attityder som vilken Medelsvensson som helst, i vissa fall mer. Oavsett hur svarta, gula, vita eller bruna de är - så är det bara yttre attribut som inte säger något om deras personlighet.
För mig är »ras« en meningslös faktor och jag försöker istället bedöma människor utifrån deras handlingar. Vilket för övrigt gäller alla människor jag kommer i kontakt med.
Dessa handlingar kan, å andra sidan, formas av den miljö eller kultur som en människa vuxit upp i. Och det är här det kan bli problematiskt. När människor med skilda värderingar plötsligt kommer att leva tillsammans uppstår kulturkrockar. De flesta sådana krockar är harmlösa. Ibland kan de till och med tillföra vårt samhälle något.
Men om någon inte respekterar sina medmänniskor, deras frihet, liv, säkerhet eller egendom - då uppstår naturligtvis problem. Vilket gäller oavsett vem det än handlar om. Men uppenbarligen spelar bakgrundsfaktorer som kulturella traditioner ofta en roll.
Detta kan ibland bli ett problem. Men det är inte människors ras, gener eller skallform som är problemet - utan handlingar som har sin grund i tradition, kultur och andra sätt att organisera ett samhälle.
Att avfärda kritik mot problematiska handlingar som rasism är kontraproduktivt. Dels gör det inget åt nämnda problematiska handlingar, som då kan fortsätta med kränkningar av andra människor som följd. Dels är det att bygga en halmgubbe vars syfte snarare tycks vara att dölja en misslyckad integrationspolitik.
Därmed inte sagt att det inte finns riktiga rasister. Men jag skulle tro att de är rätt få.
Det kan möjligen ta tid, men jag tror att vägen ur de problem som finns i Sverige idag är att konsekvent stå upp för respekt människor emellan, individens frihet och hennes rätt till liv, säkerhet och egendom. Kompromisslöst - och oavsett vem det är som kränker dessa värden eller varför.
På den punkten har vår rödgröna regering - möjligen på grund av missriktad välvilja - misslyckats. Vilket också kan bero på att dess ideologiska arv bygger på att man betraktar människor som kollektiv istället för som individer. Det är i sin tur en tankemodell som inte är helt olik rasism.
Sverige behöver en regering som konsekvent står upp för den liberala, demokratiska rättsstaten och dess värden - lika för alla. I det ingår ett stort mått av personligt ansvar och individuell frihet, vars gräns går där man inkräktar på någon annans grundläggande rättigheter.
Etiketter:
ansvar,
de rödgröna,
frihet,
rasism,
respekt,
rättigheter
2021-06-19
2021-05-09
Förbud mot rasistiska organisationer är en usel idé
Socialdemokraterna vill förbjuda rasistiska organisationer.
Men där sätter grundlagen stopp. Tafsa inte på föreningsfriheten. Så nu föreslår en oenig utredning så mycket justitieminister Johansson kan få utan att det blir direkt grundlagsvidrigt.
De nya brotten föreslås bli:
1. Organiserad rasism – deltagande i en rasistisk organisations verksamhet på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen och bildande av vad som ska vara en sådan organisation.2. Stöd åt organiserad rasism – lämnande av vissa former av stöd åt en rasistisk organisation om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja organisationen.
Det blir alltså förbjudet att delta i en i sig icke förbjuden förenings verksamhet.
Det blir förbjudet att vara med och bilda en i sig icke olaglig förening.
Rasistiska organisationer skall alltså ha rätt att existera (föreningsfriheten) - men det blir förbjudet att verka i och att grunda sådana. Krystat, men kreativt.
Men vad får utredaren att tro att rasistisk verksamhet nödvändigtvis behöver en förening med protokoll, revisor och organisationsnummer för att existera?
Och hur är det med den oorganiserade rasismen?
Vad innebär över huvud taget »stöd åt organiserad rasism«? Catering? Att hyra ut en lokal eller fastighet till en rasistisk förening? Att låta de orena inneha bankkonto?
Dessutom är det naivt att tro att rasism går att lagstifta bort. Tvärtom riskerar sådan lagstiftning att bli kontraproduktiv, när man driver verksamheten under jorden och ger den martyrstatus.
Bakom förslaget står S+MP+C+KD+M.
Emot förslaget är V+L+SD.
Vänstern vet att denna typ av lagstiftning även kan komma att drabba den själv. Och så har den ju faktiskt varit övervakad i modern tid.
Vad gäller SD finns säkert en misstanke om att detta är lagstiftning som i förlängningen syftar till att förbjuda partiet. Och det är naturligtvis möjligt. Det beror bara på hur man för tillfället väljer att definiera »organiserad rasism«. Eller »rasism«.
Att sossarna och gröningarna vill ha det här, det går kanske att förstå. Men Centern, kådisarna och Moderaterna? Hur kan de gå med på detta?
Skall inte ni vara den demokratiska rättsstatens väktare? Är det inte ni som förr klagade när sossarna lekte dockskåp med våra grundläggande fri- och rättigheter? Hur kan ni ställa er bakom detta Lidbomeri?
Samtidigt ger jag en stor guldstjärna till Liberalerna - som är emot förslaget, dessutom av rätt skäl.
Slutligen: Om man över huvud taget skall lagstifta inom detta område, då bör lagen naturligtvis etablera en generell princip - inte skjuta in sig på specifika åsikter och grupperingar som den för tillfället sittande regeringen råkar ogilla.
I så fall kan man till exempel förbjuda alla anti-demokratiska organisationer som använder sig av våld. Oavsett ideologisk (eller religiös) grund.
Men då skulle det väl bli dålig stämning på vänsterkanten, kan man anta.
• Socialdemokraterna: Förbjud rasistiska organisationer »
• SR Studio Ett: Organiserad rasism föreslås kunna ge fängelse »
• Regeringens pressmeddelande: Regeringen tar emot ett betänkande om förbud mot rasistiska organisationer »
Etiketter:
rasism,
regeringen
2020-08-30
Ett rationellt förhållningssätt till asylinvandringen
Pandemi, förvaltningskris, offentlig kärnverksamhet som förfaller, ansträngda välfärdssystem, hotande energikris... Vi behöver verkligen inte fler problem än nödvändigt.
Just därför känns invandringsfrågan som en rätt meningslös konflikt. Läget är fortfarande ansträngt och vi bör inte ta emot fler nya flyktingar. I övrigt är det som det är. Vilket jag tycker att vi bör kunna förhålla oss till på ett rationellt sätt - istället för att lägga tid och kraft på kontraproduktiva känsloreaktioner.
De som i någon mening definierar sig som svenskar får nog acceptera att verkligheten är om den är. Det kom plötsligt en väldig massa nya människor. Nu är de här. Inte ens Åkesson vill repatriera dem. Det är som det är - oavsett vad man tycker om saken. Detta är den verklighet vi har att förhålla oss till. Så låt oss då göra det bästa av situationen, med sans och förnuft.
Att många är skeptiska till »utlänningar« är inte det minsta konstigt. Det finns ingen fungerande plan för att integrera många av dem i den produktiva sektorn. De skattebetalare som får plocka upp notan är av lätt insedda skäl inte roade. Många känner sina traditioner och referensramar hotade.
Och när det plötsligt dyker upp människor som ser annorlunda ut, beter sig annorlunda, har andra kulturella värderingar samt har problem med språket - då går reptilhjärnan på högvarv. Vilka är dom? Vad vill dom? Är de farliga? Vilket är frågor som för många i allt väsentligt lämnats obesvarade.
Det man inte känner till upplevs ofta som skrämmande eller hotfullt - oavsett om det finns fog för sådana känslor eller ej.
Om man inser att det är så enkelt - då kan man man kanske börja hantera saken. De flesta »svenskar« är inte alls rasister. Istället är det folk som - på goda grunder - oroar sig för välfärdssystemen, ordningen och tilliten i samhället. Samhällsmaskineriet har nämligen börjat gå ojämnt.
Vad gäller gruppen som för enkelhetens skull kan benämnas som utlänningar finns det också insikter värda att göra.
Sverige är i rimlig mån en västerländsk demokratisk rättsstat. Här har alla lika rättigheter inför det offentliga och här behandlas alla lika inför lagen. Vilket ger en nyanländ äldre kvinna precis samma rätt och skydd som, låt säga Göran Greider.
En del i vår demokratiska tradition är att kyrkan är skild från staten. Det skall med andra ord vara en brandvägg mellan religionen och den offentliga makten. På så sätt kan Sverige vara ett land för alla, oavsett vad folk tror på eller om de är troende överhuvudtaget.
Folk får tro på vad de vill så länge de inte tvingar, hotar eller skadar någon annan. Folk får tycka vad de vill och säga nästan vad de vill. Den som vill får bränna såväl Koranen som Bibeln eller något av Ranelid.
Våldsmonopolet är en inte helt okomplicerad idé. Tanken är att om individen skall kunna känna sig trygg i samhället - då avstår hon sin rätt att använda våld mot andra (annat än i självförsvar) till förmån för modig, beväpnad polis som är där och räddar situationen på två röda sekunder. Det är i vart fall så det är tänkt att fungera, även om det kan låta en smula ironiskt givet sakernas nuvarande tillstånd.
Detta är naturligtvis en rätt påtaglig kulturchock för den som vuxit upp med andra former av skyddssammanslutningar. Men det är så det är.
Jag är för övrigt rätt säker på att merparten av alla invandrare är tacksamma för att slippa politiskt och religiöst förtryck. Det var därför många av dom gav sig iväg. Och jag tror att de flesta nyanlända vill att man styr upp ordningen, fixar en fungerande svenskundervisning samt ordnar fler enkla jobb som ger den det berör en fot in på arbetsmarknaden - och därmed också kontakt med det övriga svenska samhället. Människor behöver känna att de gör något meningsfullt.
Vad gäller kriminalitet är det naturligtvis lätt att tycka att »utlänningarna borde hålla efter sina ungar«. Vilket nog är lättare sagt än gjort. Därmed inte annat sagt än att det invandrade Sveriges kollektiva medvetande bör ta notis om att etniskt kopplad kriminalitet föder tråkiga och oönskade motreaktioner.
All kriminalitet skall bekämpas. Det handlar inte om vem som gör något - utan vad som görs. Ingen får kränka någon annans säkerhet eller egendom. Alla är ansvariga för sina handlingar. (Däremot inte för sina förfäders handlingar.) Målet bör vara ett samhälle med en tillfredsställande grad av fred, frihet och ordning.
Allt det ovanstående är saker vi behöver kunna diskutera - för att styra upp saker på bästa möjliga sätt. Då gäller det att vara krass. Då måste man kunna diskutera komplicerade och jobbiga saker utan att bli beskylld för att vara det ena eller andra.
Alternativet är att sticka huvudet i sanden - att ägna sig åt identitetspolitik och trams istället för verkligheten som den föreligger. Men då kommer de problem vi ser idag bara att bli värre.
Olyckligtvis verkar det som om epitetet »rasist« idag har kommit att användas som stämpel för att slippa diskutera helt andra problem. Vilket naturligtvis är bekvämt för makthavare och debattörer som saknar vilja och förmåga att hantera verkligheten.
Etiketter:
flyktingkris,
främlingsfientlighet,
rasism,
Sossesverige,
verkligheten
2020-08-15
2020-06-13
2020-06-07
Tänk om det inte är rasism som är problemet?
Även om Sverige är ett av världens minst rasistiska länder - så är det fullt möjligt att det ändå finns ett visst mått av rasism.
I vilken grad detta sedan beror på något slags rasideologi eller bara allmän oförskämdhet kan möjligen variera.
Jag tycker mig i sammanhanget notera att man i Sverige - i allmänhet - visar sina medmänniskor bristande respekt.
Och i den mån människor med olika etnicitet har olika företräden - som till exempel en fallenhet för att springa långdistanslopp - då må det väl vara så. Jaha, så intressant.
Men är rasismen det stora, allt annat överskuggande samhällsproblem som det nu utmålas som?
Är det rasism att se problem med att människor som levt länge i Sverige inte behärskar språket tillräckligt väl för att kunna sköta ett normalt jobb? Är det rasism att skolundervisningen i stökiga utanförskapsområden har allvarliga brister? Är det rasism att markera mot individer som bryter mot den liberala, demokratiska rättsstatens principer om individens frihet och människovärde?
Eller är det kanske så att fattigdom och hopplöshet följer i spåren av att svensk arbetarrörelse skapat ett nytt proletariat - utan chans att komma in i det fackliga system som med tiden utvecklats allt mer mot gruppegoism, snarare än solidaritet?
Kan det vara så att identitetsvänstern behöver offer för att kunna rättfärdiga sin existens - vilket leder till att man i själva verket begränsar människors potential, självständighet och naturliga strävan att skapa välstånd och lycka?
En teori:
När öststatskommunismen föll och än en gång bevisade den socialistiska utopins orimlighet - då sammanföll detta med en mer långsiktig utveckling mot att allt färre svenskar kan betraktas som verkligt fattiga. Plötsligt kändes klasskampen därför förlegad - och ersattes med en identitetspolitik på ständig jakt efter nya offer för samhällets uselhet. Vilket möjligen kan vara vänsterns enskilt största misstag.
Men tänk om det inte är offerkofta som behövs? Tänk om det är ett företagarfientligt, högskattesamhälle som håller många nya svenskar tillbaka? Tänk om problemet är att det inte lönar sig att arbeta? Tänk om elever halkar efter i skolan helt enkelt för att man inte ställer samma krav på dem som på alla andra? Tänk om utanförskap skapas mer av systemets missriktade välvilja än av de individer som idag omfattas av det?
Tänk om problemet inte i första rummet är det svenska samhällets rasism - utan ännu ett gigantiskt politiskt misslyckande vad gäller att styra och ställa över sakernas tillstånd. Tänk om man genom sin klåfingrighet ödelagt den spontana mellanmänskliga interaktion som i fritt tillstånd utvecklar och driver vårt samhälle framåt? Tänk om politiken har fråntagit utsatta människor makten över sina egna liv?
Tänk om förmynderi- och förbudspolitik, nöjesfientliga myndigheter, nymoralism, pekpinnar, moralpanik och översitteri skapat ett tråkigt samhälle som en del unga människor inte känner sig motiverade att bli en del av?
Tänk om dagens debatt är ett uttryck för en kultur som slagit i unga människor att de är speciella - snarare än unika.
Det skulle möjligen förklara en hel del.
Min personliga inställning i sammanhanget är enkel: Det är vad du gör, inte vem du är.
Annorlunda uttryckt: Människor definierar sig genom sina handlingar och sitt beteende gentemot andra. Etnicitet, kön, hudfärg, ursprung, religion, preferenser och liknande är i sammanhanget inte relevanta faktorer.
Detta grundar sig i sin tur på det frihetliga mantrat: Alla människor skall ha så stor frihet som möjligt. Gränsen för en persons frihet går där hon kränker någon annans frihet, säkerhet eller egendom. Och alla skall vara lika inför lagen samt ha lika rättigheter inför det offentliga.
För visst skulle allt bli mycket rimligare om alla behandlas likadant?
Vilket rimligen även borde vara de anti-rasistiska krafternas mål. Men på något sätt känner jag mig inte helt övertygad om att så är fallet.
Etiketter:
frihet,
identitetspolitik,
rasism,
rättigheter,
rättsstat,
Sossesverige
2019-03-17
Drömmen om ett ett anständigt, civiliserat samhälle
Låt mig pröva en tes: Något som är gemensamt för alt-right-rörelsen (i brist på bättre etikett) och vänsterns identitetspolitik är att båda strävar efter konflikt, inte harmoni.
I båda fallen handlar det om att sätta eventuella kollektiva egenskaper och företeelser framför individen och hennes personliga ansvar.
Samtidigt skall man vara medveten om att det ändå finns kollektiva faktorer som man måste förhålla sig till. Till exempel kan en antik teokratisk kultur formad under krigiska förhållanden i sig vara problematisk vad gäller individens frihet, kvinnors rättigheter och respekt människor emellan. Speciellt när den möter vårt moderna, sekulära samhälle.
Frågan är hur man förhåller sig till detta. Jag är rädd för att om man är allt för konfrontatorisk, kollektivistisk och konfliktbenägen - då cementerar och stärker man det som är problematiskt. Vilket i så fall är kontraproduktivt.
Rimligare är att konsekvent mäta alla enligt samma måttstock, att ställa samma krav och ha samma regler för alla. Att låta människor definiera sig genom sina handlingar istället för genom kollektiva attribut.
Vilket i mycket handlar om att vara upprätthålla de grundläggande universella / naturliga mänskliga fri- och rättigheterna.
Vilket för övrigt passar som hand i handske med de grundläggande frihetliga principerna: Människor skall ha så stor frihet som möjligt. Gränsen för denna frihet gå där någon kränker någon annans frihet, säkerhet eller egendom. Samt att alla skall ha lika rättigheter och skyldigheter inför det offentliga - och vara lika inför lagen.
Naturligtvis måste staten - genom sitt våldsmonopol - gripa in när någon kränker någon annans naturliga rättigheter. Skydd är ett grundläggande skäl för att sluta sig samman i samhällen, möjligen det allra viktigaste.
Ett samhälle som inte förmår upprätthålla ordning, i vilket vanliga människor inte kan leva i säkerhet och fred har förlorat sin primära funktion och sin legitimitet.
Vad är då ordning? Professor Jordan B. Peterson är helt klart något på spåren när han beskriver begreppet så här. »Ordning råder när människor i din omgivning handlar i enlighet med väl införstådda sociala normer, förblir förutsägbara och samarbetsvilliga.«
Vad som krävs här är en värdegrund som definierar det fria, demokratiska samhällets grundprinciper. En minsta gemensam nämnare för civiliserat mänskligt umgänge. Att människor är beredda att stå upp för denna. Samt en ordningsmakt och ett rättsväsende som förmår att upprätthålla dem - rättvist, objektivt och kompromisslöst.
Ett anständigt, fredligt samhälle helt enkelt. Ett samhälle med respekt människor emellan. Där individen är ansvarig för sina egna handlingar.
Ett samhälle som erbjuder folket ett stort mått av individuell frihet - och tryggheten i att den allmänna ordningen upprätthålls på ett rimligt sätt.
No bullshit, typ. Istället för konflikt, hat och självömkan.
Rekommenderad läsning: A Brief on Alt-Right Ideology »
Etiketter:
ansvar,
frihet,
identitetspolitik,
kollektivism,
lag och ordning,
rasism,
respekt
2018-07-14
Att förbjuda nazister är både dumt och farligt
Regeringen vill utreda ett förbud mot rasistiska och nazistiska organisationer. Och Moderaterna vill göra det brottsligt att delta i eller stödja våldsbejakande organisationer.
Båda förslagen är problematiska, fast på lite olika sätt.
Regeringen begår ett misstag om den tänker olagligförklara vissa specifika organisationer.
Till att börja med bör den dörren hållas stängd. I Sverige skall det inte normaliseras att politiker förbjuder organisationer. Sådant medför med nödvändighet en subjektiv bedömning och det är att stiga ut på ett sluttande plan.
Att inskränka föreningsfriheten är inte demokratins verktyg, utan förtryckets. Det är att gå fiendens ärenden, att låta mörkermännen vinna på walk over.
Skall det alls lagstiftas, då skall det lagstiftas mot alla våldsbejakande och/eller anti-demokratiska organisationer. Alla skall behandlas lika. Då skall inte bara NMR förbjudas, utan även grupper ur våldsvänstern och möjligen också vissa muslimska grupperingar.
Men även det kan vara problematiskt. Är man till exempel anti-demokratisk om man är för en konstitutionell republik?
Förbjuder man en organisation, då dyker det snart upp en ny. Nya NMR, typ. Detta kommer att leda till ett ändlöst harvande i rättssystemet - vilket bara kommer att ge mörkermännen gratis uppmärksamhet och publicitet.
Och vad är egentligen en »organisation«? Är det helt självklart att samhällsomstörtande krafter organiserar sig med styrelse, protokoll, årsmöten, revisionsberättelser, organisationsnummer och kommunalt aktivitetsstöd? Naturligtvis inte. Det går lika bra att bränna, misshandla och spränga ändå.
Moderaternas förslag lider delvis av samma problem som regeringens. Plus att det på ett olyckligt sätt upphöjer politiska våldsverkare till något slags martyrer för de egna - vilket är helt kontraproduktivt.
Misshandel, mord, mordbränning, olaga hot med mera är redan olagligt. Förberedelse, stämpling och medhjälp till dessa brott likaså. All lagstiftning som krävs mot de enskilda brottsliga aktiviteterna finns redan. Det handlar snarare om att upprätthålla den.
Det är redan ett problem att man stiftar en massa nya lagar när man inte klarar av att upprätthålla de som redan finns. Vi behöver inte fler lagar - utan mer ordning.
Den typ av lagstiftning som nu föreslås dras även med problemet att två identiska brott kan värderas olika beroende på vem som utfört dem. Så är till exempel redan fallet med hat- och terroristbrott. Vilket i sig är att upphöja gärningsmannens motiv och att behandla människor olika inför lagen.
Om uppsåt föreligger, då måste en demokratisk rättsstat behandla alla lika inför lagen.
In i det längsta höll britterna fast vid denna princip. Man gav inte IRA:s våldsverkare »äran« att bli upphöjda till terrorister - utan dömde dem som de simpla mördare och våldsverkare de var. Genom att låta bli att särbehandla gärningsmännen undvek man också att ge dem en särställning som kunde användas av deras egna för att rättfärdiga eller glorifiera deras gärningar. Detta resonemang tycker jag är värt en del eftertanke.
För övrigt är jag inte helt övertygad om att det i dessa tider av turbulens, inskränkningar av det fria ordet och massövervakning är helt lyckat att dessutom inskränka föreningsfriheten.
Om inte annat för att vi inte vet vem eller vilka som kommer att ha den politiska makten i vårt land om 50, tio, eller fem år. Eller ens i mitten av september. Är det verkligen så klokt att servera framtidens makthavare verktyg som kan användas för att förtrycka folket, på en silverbricka?
Läs även:
• Brottsbalken bör inte underskattas »
• Experter skeptiska till förbud av rasistiska grupper »
• Experter varnar om regeringens förbudsförslag »
Etiketter:
demokrati,
föreningsfrihet,
kravallvänstern,
nynazism,
rasism,
rättigheter,
rättsstat,
våld
2017-08-06
Vänstern är rasistisk
Identitetsvänsterns sätt att resonera är rasistiskt. På något annat sätt kan jag inte tolka saken.
Borgerliga och frihetliga människor anser att alla skall vara lika inför lagen, ha samma rättigheter och skyldigheter och att man ansvarar för sina handlingar.
Identitetsvänstern tycks däremot mena att människor av till exempel viss etnisk, kulturell och religiös bakgrund inte kan förväntas vara ansvariga för sina handlingar. Vilket kan förklara dess apologetiska inställning i frågor som till exempel har med hedersförtryck att göra. (Samtidigt som vänstern påstår sig vara feministisk i en »vit« kontext.)
Vänstern menar med andra ord att vissa människor är underlägsna – vilket i sin tur ursäktar både det ena och det andra som aldrig skulle accepteras i resten av samhället.
Det är väl så det blir när man betraktar människor som tillhörande olika kollektiv istället för som fria och unika individer.
En konsekvens av detta är att rättsstaten undermineras. Ett annat att vänstern sviker de nya svenskar som inget hellre vill än komma in i samhället på någorlunda lika villkor.
Identitetsvänsterns von oben-attityd gör den helt enkelt rasistisk.
Etiketter:
feminism,
finvänstern,
gauche caviar,
identitetspolitik,
integration,
kollektivism,
rasism,
rättigheter,
rättsstat,
vänstern
2017-06-24
Den humanitära stormakten är kall, omänsklig och främlingsfientlig
Sverige är ett synnerligen olämpligt land vad gäller att ta emot flyktingar.
Till att börja med – det är kallt. Ofta väldigt kallt. Så alla måste tas om hand bums. Även när systemet inte klarar de värsta topparna.
Speciellt i akuta situationer måste myndigheterna placera ut de i systemet nyinskrivna på de mest gudsförgätna platser omgivna av tyst, tät granskog. Kulturchocken måste vara ohygglig.
Och så är det lång väg hit, i vart fall för de flyktingar som tar sig genom hela Europa. Alla människor har rätt att söka asyl – men inte nödvändigtvis i Sverige. Speciellt inte om de passerar ett antal säkra, rimliga, fredliga och demokratiska länder på vägen.
Allt i Sverige bygger på personnummer. Så medan byråkratins kvarnar mal kan inte ens en fiktiv flykting som talar svenska, har en efterfrågad utbildning och entusiastisk arbetsmoral skaffa ett bankkonto, ta ett jobb eller skriva ett eget lägenhetskontrakt. Istället får många vänta i själsdödande ovisshet. Det är ovärdigt, på så många sätt.
Sverige är dessutom ett land som förlorat en stor del av sitt civilsamhälle. Visst, det finns idrottsföreningar och många andra som fyller en viktig funktion. Men mycket av det där kittet människor emellan har vittrat bort när staten har lagt sig i eller tagit över.
Jag drar mig till minnes en röst ur Erik Gandinis film »The Swedish theory of love«. Budskapet var, fritt ur minnet att man kan inte få en kram i Sverige. Istället måste man ansöka om något.
Man kan inte bara kasta in människor som i många fall levt under teokratiskt förtryck och klanvälde i ett sådant kallt och sterilt system.
Här tror jag att myndigheterna inte kan göra speciellt mycket. Vad som däremot kan fungera är breda kontaktytor mot återstoderna av det civila samhället. För att visa hur allt funkar och varför. För att skapa sammanhang. För att bygga relationer. Men det tycks vara lättare sagt än gjort.
Ett annat problem är att skattemyndigheterna är nazister. Nu har de tydligen någon satsning på gång mot typiska invandrarföretag i förorterna. Och där stängdes en bakdörr till den svenska arbetsmarknaden för många, många tusen nya svenskar. Jag vill till och med påstå att en livskraftig svart ekonomi är nödvändig för väldigt många människors integration i samhället.
Och invandrare som etablerat sig, jobbar, betalar skatt och byggt ett liv – dem kastar vi ut om någon avtalsförsäkring någon gång råkat bli felbetald. Det är sinnessjukt. Och det sänder absurda signaler så väl till migranter som till svenska folket.
Sedan har vi den svenska rasismen. Som för mig symboliseras av identitetspolitiken. Den åstadkommer förvirring. Plus en samhällelig signal om att människor skall struktureras in i olika fack beroende på faktorer som etnicitet, kön, sexuell läggning etcetera. Det vill säga att sätta icke påverkbara attribut framför individen och hennes kompetens. Hur kan det vara något annat än rasism?
Jag kan som sagt inte tänka mig ett mer olämpligt land för flyktingmottagande än Sverige. Det ironiska är att mycket av allt detta beror på missriktad välvilja toppad med inkompetens. Man kan tycka att det väl ändå borde finnas expertis och rationella människor att ta in för att styra upp det här... eller?
Det är alltså inte bara flyktingarna det kan vara »fel« på. Sverigekoden håller på att spinna iväg bortom all kontroll och vansinnet eskalerar. Så sluta tramsa – och försök istället att hantera verkligheten som den är.
Slutligen – hur mycket statsminister Löfven än försöker få resten av EU att dela bördan, så kommer det inte att ske. Vi sitter med den hand vi fått. Sverige borde därför hålla inne med sin medlemsavgift i EU till dess den gemensamma flyktingpolitiken drabbar alla som varit med om att skapa den lika.
Etiketter:
byråkrati,
civilsamhället,
EU,
flyktingkris,
fri rörlighet,
identitetspolitik,
inkompetens,
rasism,
Skatteverket,
Sverige
2016-10-03
Public service skall inte bestämma vad folk får tycka
Att statstelevisionens nyhetssändningar offentligt fördömer ett uttalande från en politiker, det är väl ändå rätt nytt?
Tankarna går till sovjetiska nyhetsbulletiner, den kinesiska kulturrevolutionens offentliga kritik mot enskilda – eller till någon tirad som snabbt läses upp med hög, gäll röst i nordkoreansk tv.
Jag tänker inte kommentera sakinnehållet i det SD:s gruppledare i riksdagen Mattias Karlsson sa i SVT Aktuellt häromdagen. Men jag antar att han bredde på, som SD brukar göra. Det tillhör på något sätt den förutsägbara dramaturgin.
(En annan del i denna dramaturgi är att SVT nu har dragit betydligt större uppmärksamhet till Karlssons uttalande än det annars hade fått. De är alltså även SD:s nyttiga idioter. Igen.)
Vad jag hänger upp mig på är SVT:s reaktion. Ena dagen får Karlsson vara med i Aktuellt, i en debatt mellan SD och C. Nästa dag tar Public Service offentligt avstånd från det Karlsson sagt.
Anser man att han gick över de lagliga gränser som finns, då hade redaktionsledningen kunnat säkra sin egen rygg genom att polisanmäla Karlsson för hets mot folkgrupp. (Även om det är en lag som i sig är problematisk.) Man hade kunnat låta oberoende kommentatorer analysera uttalandet ur ett oändligt antal olika vinklar. Både i form och sak. Man hade kunnat överlämna ärendet till humoravdelningen.
Men icke. Istället ägnar SVT Aktuellt sändningstid åt att ta avstånd från och fördöma vad en medverkande politiker har sagt. Vad det handlar om är att SVT:s ledning helt enkelt inte tycker om det Karlsson säger.
Jag skiter i vad SVT tycker. Och vi kan inte ha statsmedia som berättar för folket vad det förvänts tycka.
Jag anser att public service nyhetssändningar skall förmedla en så korrekt bild som möjligt av vad som faktiskt sker. Och av vad folk säger. Av verkligheten. Men SVT skall inte ha en massa åsikter om ditt och datt – och absolut inte på nyhetsplats.
Public service kontrolleras av staten och finansieras med licensmedel som i princip alla svenska hushåll tvingas betala. Detta gör SVT, SR och UR unika. De skall vara till för hela folket. De skall spegla verkligheten. Och de skall inte ta politisk ställning.
Vad kommer härnäst? Och exakt vad kan man förväntas ta avstånd från – sådant Löfven sa före eller efter att regeringen svängde 180 grader under flyktingkrisen?
På något sätt har jag en känsla av att detta hänger samman med Jan Helins intåg på SVT. Han är väl där som något slags politisk kommissarie, kan man anta. (Se till exempel den debatt han hade med Janne Josefsson i Aktuellt härom dagen.) Helin vill inte bara bestämma vad folk skall få tycka i tv, utan även vad stats-tv anser att svenska folket bör tycka.
Detta öppnar rent orwellska perspektiv.
Och för att förekomma kommentarerna: Jag skriver inte detta för att gynna SD. Jag tycker inte om dem och jag kommer aldrig att rösta på dem. Min poäng är att SD skall behandlas som alla andra partier – och att statstelevisionen inte skall lägga sig i vad folk tycker.
Det aktuella inslaget:
(För den som är intresserad av att följa en kritisk analys av SVT, SR och UR finns en rekommenderad Facebookgrupp: I allmänhetens tjänst - granskning av public service)
Etiketter:
politisk korrekthet,
public service,
rasism,
SD,
staten,
SVT,
åsiktskorridoren
2016-09-29
2016-04-03
Vänsterns rasistkort skapar bara fler rasister
De flesta som oroas över flyktingkrisen gör det för att de ser att samhällets logistik inte klarar situationen och för att belastningarna på välfärdssystemen kommer att bli för ohantrbara. Inte för att de skulle vara främlingsfientliga.
Naturligtvis skulle Sverige kunna göra mer. Men tänk er hur det skulle låta från vänstern om man började avveckla bidragen till Filminstitutet, stänga ner universitetens genusverkstäder och höja egenavgifterna i vården för att klara situationen. Vänstern skulle gå bananas.
Det finns ett betydande mått av ironi i att välfärdsstatens kanske främsta tillskyndare – vänstern – fullständigt skulle krossa denna välfärdsstat, om den fick sin vilja genom i flyktingfrågan.
Sedan finns det saker som måste hanteras. Nyanlända måste tidigt och tydligt introduceras till det svenska samhället och den svenska samhällskoden. Vi måste hitta vägar för att snabbt få nyanlända i arbete, helst produktivt arbete. Unga människor i problemförorter måste erbjudas andra alternativ för gemenskap än kriminella gäng och källarmoskéer. Ordningsmakten måste kunna garantera alla människors säkerhet och egendom – i alla delar av landet, hela tiden. Det är inte heller rasism, utan bara sunt förnuft.
Däremot kan vänsterns eviga, missriktade fingerpekande möjligen få människor att bli rasister.
Etiketter:
flyktingkris,
främlingsfientlighet,
polisen,
rasism,
sunt förnuft,
Sverige,
välfärdsstaten,
vänstern
2016-03-20
Jag vill leva i ett rimligt samhälle
Den rödgröna röran måste få in i sitt huvud att andra människor inte är rasister bara för att de ser problem med logistik, arbetsmarknad, bostäder och trygghetssystemen i en välfärdsstat med mycket stor invandring. Och vänstern måste acceptera att det liberala, demokratiska, västerländska samhällets spelregler med nödvändighet måste göras tydliga för alla som kommer till vårt land.
Den borgerliga gubbhyllan måste inse att alla flyktingar och migranter inte är fundamentalistiska kriminella. Ja, det finns vissa problem som måste hanteras – men de allra flesta nya svenskar är hyggliga människor som vill arbeta och skaffa sig en rimlig levnadsstandard. (Även om brottsligheten visar sig vara högre bland invandrare än svenskar, så innebär det fortfarande inte annat än att de allra flesta invandrare är hyggligt folk.)
Sverigedemokraterna måste förstå att deras heliga gral – den svenska välfärdsstaten – är en del av problemet. Om den inte reformeras och blir mer individanpassad, då kommer på sikt inte någon att kunna känna att han eller hon lever i något slags trygghet.
Facket måste sluta bete sig som ett skråväsende. Nya jobb måste släppas fram – även om de är enkla och även om det innebär att den som är ny på den svenska arbetsmarknaden "bara" får lön efter förutsättningar och förmåga. (Det är trots allt bättre att nya svenskar bara blir delvis bidragsberoende än helt och hållet. Med en fot inne på arbetsmarknaden kan de sedan gå vidare och bli självständiga.)
Näringslivet måste tänka nytt och stort. Det är här de resurser som resten av samhället använder skapas. Det är här entreprenörer kan skapa jobb som går att sköta utan allt för höga krav på språkkunskaper och utbildning. Hållbara jobb, som inte bygger på offentliga bidrag.
Myndigheterna måste göra det lättare för de nya svenskar som vill skapa ett gott liv för sig själva och de sina att göra det. Det måste finnas snabbspår för välmotiverade, klipska och ambitiösa invandrare. Till exempel måste det bli väldigt mycket enklare att starta och driva eget företag. Småföretagande är en viktig del av basen för samhällsekonomin och det gäller minst lika mycket för invandrare. Speciellt som de ofta inte har så många andra alternativ.
Den politiska klassen måste sluta med allt djävla trams och fokusera på sådant som är riktigt viktigt. Saker som politikerna inte måste lägga sig i för att landet skall fungera kan med fördel lämnas till marknaden och de enskilda individerna.
Folk i allmänhet måste vara beredda att ta större ansvar för sig själva, sin situation och sina handlingar. Frihet och individuellt ansvar är den bästa medicinen om man vill ha ett stabilt och harmoniskt samhälle där det skapas tillväxt och välstånd som gynnar alla.
Om vi vill hantera den rådande situationen, då är det hög tid att alla tar sig samman. Men för tillfället tycks många krafter samverka för att göra ett besvärligt läge ännu värre. Man har tappat greppet och koncepten – till den grad att vi nu alla är offer för omständigheterna och ödets nycker. Det måste bli ändring på den saken.
Det låter jobbigt, jag vet. Men tänk efter. Vad är alternativet?
Etiketter:
ansvar,
de rödgröna,
facket,
flyktingkris,
fri ekonomi,
frihet,
rasism,
särintressen,
trams,
välfärdsstaten
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)