Visar inlägg med etikett handelshinder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett handelshinder. Visa alla inlägg

2018-05-31

DU får betala EU:s handelskrig med USA


Det var naturligtvis idiotiskt och trångsynt av Donald Trump att driva igenom ståltullar, som bland annat drabbar EU och Sverige.

Nu aviserar EU att det kan bli aktuellt med hämnd-tullar på amerikanska produkter. Men två fel gör inte ett rätt. Ett handelskrig har inga vinnare.

Dessutom är det främst vi europeiska konsumenter som drabbas – eftersom tullavgifterna kommer att leda till högre priser på vissa amerikanska produkter i våra affärer.

För att straffa USA klår man alltså europeiska konsumenter på pengar, som går rakt ner i EU:s kassa för champagne och kaviar till den härskande klassen. Typ.

För övrigt anser jag att vi skall ha fri handel mot hela vår omvärld och att alla EU:s tullar skall avskaffas. Det skulle gynna så väl världshandeln som utvecklingsländerna och oss konsumenter.

---
P.S. Jag kandiderar till riksdagen för Klassiskt Liberala Partiet »

2009-06-03

EU och din plånbok

EU har problem med ekonomin.

En hel del EU-stater missköter sin ekonomi, vilket drabbar alla andra som är med i EMU/Euro-samarbetet. För när alla har samma centralstyrda penningpolitik och ränta - då sprider sig också problemen. En storlek passar inte alla.

Därför tycker jag att det är bra att svenska folket valt att stå utanför EMU. Och jag tycker att vi skall stanna utanför.

Även om även den svenska ekonomin är lite väl centralstyrd för min smak, så vore det ännu värre om allt styrdes från Bryssel och Frankfurt.

Att den svenska kronan är obunden och flyter fritt har hjälpt oss i den pågående finanskrisen. Det har indirekt gjort svenska företag mer konkurrenskraftiga, genom att svenska produkter har blivit billigare för kunder i vår omvärld. Den flytande valutakursen har på så sätt gett oss ett exportstöd värt hundratals miljarder kronor. Detta är en sund självreglering av ekonomin. Därför bör marknaden få fortsätta bestämma priset på våra pengar. Det vill säga att vi bör stanna utanför EMU och Euro-zonen. Det tjänar både våra företag och svenska folket på.

EU har även problem med tillväxten.

Tillväxt är viktigt. Vill vi till exempel kunna bygga järnvägar eller köpa ny utrustning för cancerbehandling - utan att behöva avstå från något annat - då måste vi ha ekonomisk tillväxt.

Tillväxt har gjort det möjligt för jordens befolkning att mångdubblas samtidigt som fler har fått det bättre. Och på den vägen måste vi fortsätta. (Intressant nog leder ökad tillväxt och ökat välstånd också till lägre befolkningsökning. Liksom till bättre miljö.)

Men just nu har EU en krympande ekonomi, det vill säga negativ tillväxt. Det innebär att vi måste spara på sådant vi redan har och gör i dag. Och vill vi ha något nytt, något bättre, då måste vi spara ännu mer.

Det finns många saker som bidrar till EU:s tillväxtproblem. Unionen och dess ledare säger visserligen att de vill ha ökad tillväxt. Men samtidigt har de flesta EU-stater höga skatter, omfattande byråkrati för företag, skråväsen som motverkar konkurrens, hinder för den fria rörligheten och en politik som snarare gynnar stora och gamla bolag än de nya företag som är vår framtid. Vissa länder försöker hålla utländsk konkurrens borta och på EU-nivå finns kontraproduktiva handelshinder och skyddstullar mot vår omvärld. Det är inte att undra på att det går knackigt för ekonomin i EU.

Just skyddstullarna har en väldigt tydlig effekt i din och min plånbok. De ger oss dyrare kläder, dyrare mat, dyrare skor, dyrare heminredning och så vidare. Det handlar om många tusen kronor för en vanlig svensk varje år. Allt detta för att EU:s politiker och byråkrater envisas med att ge konstgjord andning till omoderna europeiska företag, som ändå aldrig kommer att kunna bli konkurrenskraftiga igen.

EU måste göra sig av med sina handelshinder och skyddstullar. Människor i fattiga delar av världen skulle då få bättre förutsättningar för att ta sig ur sin fattigdom. EU:s konsumenter skulle få lägre priser.

Och det vore en stark signal om att Europa måste satsa på våra framtidsbranscher - som kan skapa trygga jobb på lång sikt - istället för att nervöst hålla fast vid sådant som har sin framtid bakom sig.

För det enda som i långa loppet kan betala för vårt välstånd och vår välfärd - det är fritt företagande i nya branscher - som kan erbjuda sådant som andra vill ha till priser som de är villiga att betala.

Exakt hur detta kommer att ske är omöjligt att säga i förväg. Det måste växa ur enskilda individers kreativitet, initiativkraft och vinstintresse. Sådant kan inte kommenderas fram. Och det kan aldrig skapas av politiker, byråkrater och utredningar.

Frivillighet och samarbete slår alltid tvång och centralstyrning.

Nytt, fritt företagande kan göra oss alla rikare. De anställda får det bättre - precis som de företagare som satsar tid och pengar på att bygga nytt. Några kommer säkert att bli väldigt rika. Men det är de värda, eftersom de bygger själva fundamentet för vår framtid och vårt välstånd. Och glöm inte bort att ett samhälle som inte låter folk lyckas inte heller kommer att ha råd att ta hand om dem som misslyckas.

Jag är framtidsoptimist. Ny teknik och forskning kan lyfta Europas näringsliv. Ett öppet internet där alla fritt kan kommunicera med alla andra sätter fart på utvecklingen och ger oss ett gigantiskt kunskapslyft. Europeiska företag har alla möjligheter att ingå fantastiska win-win-avtal med entreprenörer i vår omvärld. Det saknas varken idéer eller vilja.

Men det kräver att EU:s medlemsstater slutar missköta ekonomin; att EU avskaffar handelshinder och skyddstullar mot omvärlden; att den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital i EU stärks; att vi har öppna och fria kommunikationskanaler; att våra politiker vågar riva upp onödig byråkrati; att de monterar ner lokala skråväsen; lägre skatter för alla - och att politikerna håller fingrarna i styr.

Just det där sista är svårt för politiker. Men de måste inse att när de höjer skatterna, reglerar, centralstyr, bygger ny byråkrati och springer ärenden åt särintressen - då skapar de bara problem.

Vill vi ha en stark ekonomi, trygga jobb, ett blomstrande näringsliv, tillväxt och ökat välstånd för alla... Ja, då måste våra politiker lära sig att lita på medborgarna och företagen istället för att försöka kontrollera och styra dem.


(Denna bloggpost länkas under dagen från Aftonbladets EU-sidor, som i dag handlar om EU och ekonomin.)

2008-12-11

ACTA: Att göra!

Nu är det bråttom!

Om vi vill att förhandlingarna om ACTA skall föras inför öppen ridå – då måste Europaparlamentet få starka signaler om detta innan nästa vecka.

Det räcker med en rad om att du hoppas att ACTA-förhandlingarna kommer att föras på ett öppet sätt med full demokratisk insyn. (Uppdatering: Mer matnyttigt från Erik Josefsson i kommentarerna.)

Skriv till dina EP-ledamöter! Speciellt viktiga är EPP-ledamöterna (de med ett litet blått hjärta i partisymbolen). Svenskarna» Alla»

Läs mer hos Erik Josefsson»

Läs mer om ACTA: 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6

2008-09-08

En sketen byråkrat

Yes! En av EU-byråkratins ondaste, oginaste små byråktater – och en av frihandelns värsta fiender – har fått brallorna nerdragna av The Times.

Tidningen avslöjar att Dr. Fritz Harald Wenig på EU-kommissionens General Directorate of Trade Defence är korrumperad. Två journalister som utgav sig för att vara lobbyister hade inga problem med att få honom att avslöja inside-information i utbyte mot en belöning på 600.000 euro (som skulle betalas när han pensionerats). Länk»

Läs även sågningen av Wenig och hans generaldirektorat på min sidoblogg med längre texter. Rena skräcknovellen.»

Läs mer om EU:s orimliga antidumping-verksamhet hos ECIPE. Här är en intressant rapport de har skrivit i ämnet [PDF]. Och här är en artikel i WSJ av Fredrik Erixon och Brian Hindley.

2008-02-26

Fler handelshinder på väg

Risken är överhängande att morgondagens möte med EU-Kommissionen kommer att leda till ännu fler skyddstullar och handelshinder mot Kina.

Detta drabbar Kineserna, som straffas för att de är ambitiösa, produktiva och försöker bygga välstånd.

Det drabbar oss konsumenter, som får betala högre pris i affärerna.

Och det drabbar även de europeiska företag som EU tror sig skydda – eftersom de blir fastlåsta i ett högt kostnadsläge och låg produktivitet. Vilket, på lite sikt, är en fullständigt ohållbar situation.

Länk »

2008-02-10

Mörkermän!

Om någon missat det – EU skall nu inte bara ha skyddstullar och handelshinder mot billiga glödlampor och lågenrgilampor, utan även mot stearinljus.

EU:s uppfattning om vad som är unionens framtidsbranscher är lite udda.

FT: Candles highlight EU trade rift
Mattias Svensson: Petition of the candlemakers - parodin parodieras

2008-01-07

Detta kommer att bli en riktig soppa

EU-Kommissionen håller just nu på att utarbeta ett förslag till koldioxidtullar på importerade varor.

Till att börja med kan man ifrågasätta om det verkligen är koldioxiden kommissionen oroas över, eller om det bara handlar om ett nytt och lite trendigare sätt att bygga upp handelshinder. Vidare skall det bli mycket intressant att se hur ett sådant system kommer att konstrueras. Med den råa kraften i massiv byråkrati, gissningsvis.

Läs mer i EU Observer »

2007-11-13

Fiendens fiende...


Vi kan inte ha det så här...

EU:s protektionism och handelshinder – dess
Trade Defence Instruments – är fullständigt orimliga!

Till att börja med är de ett avsteg från den frihandel som skulle kunna göra oss alla, i såväl rika som fattiga länder, rikare.

Dessutom genomförs de under former som inte passar i ett rättssamhälle. Transparensen och förutsägbarheten är noll. Skyddstullar kan offentliggöras dagen innan de träder i kraft – och totalt vända upp och ned på verkligheten för importörer som redan har sina produkter på väg. Dessutom kan besluten inte överklagas.

Tro sedan inte att det bara är de exporerande ländernas företag som missgynnas. Nope. Till exempel holländska Philips forskar fram, utvecklar, säljer och distribuerar sina lågenergilampor i bland annat Europa. Men de tillverkas i Kina och är därför i EU:s ögon kinesiska. Vilket leder till att de drabbas av skyhöga skyddstullar. EU:s skyddstular skadar alltså även europeiska företag och hotar europeiska jobb. Inte minst i Sverige.

Och när EU lagt på sina skyddstullar på lampor, skor, porslin och vad det nu vara må – vad händer då? Vem får betala priset?

Dels är det naturligtvis vi konsumenter som får betala ett högre pris i affärerna. För någon måste ju betala skyddstullarna. Och man skall inte tro annat än att detta till största delen hamnar på prislappen. Men oss konsumenter struntar EU tydligen i, till skillnad från skråföreträdare och fackföreningar.

Men alla tullarnas kostnader kan inte tas ut på prislappen. Och normalt finns det bara ett ställe kvar för föreetag som måste spara pengar – och det är på personal hos tillverkaren och i butiken. Åter igen går EU:s skyddstullar ut över europeiska jobb. Minskad personal leder dessutom till att även mer kvalificerade jobb hos tillverkaren kan komma att flyttas ut till billigare länder. Dessutom får vi sämre service i butikerna.

Detta är så korkat att man får andnöd!

2007-10-15

EU lägger strafftullar på sina egna företags produkter

Jag sitter just på ett seminarium med Kommerskollegium och de europeiska skotillverkarna i Bryssel. Mötet är en del i förberedelserna för den moderate EU-parlamentarikern Christofer Fjellners rapportarbete om EU:s "trade defence instruments".

I den rapport som presenteras visar man hur EU:s strafftullar inte bara drabbar Europas konsumenter - utan också unionens egna företag och deras anställda.

Vi lever i en globaliserad värld, där företagen verkar gränslöst. Research och utveckling kan ske i Europa, liksom design och marknadsföring. Plus naturligtvis distribution. Så även när man tillverkar saker som skor, elektronik eller hushållskeramik i lågkostnadsländer som Kina - så ligger större delen av verksamheten, mätt i pengar, här i Europa. Vilket naturligtvis också skapar jobb här i unionen.

Det innebär att EU:s skyddstullar och handelshinder inte bara drabbar ren import - utan även europeiska företag som har en del av sin verksamhet utomlands.

EU:s idiotiska och orättvisa handelshinder slår alltså inte bara mot fattiga människor i fattiga länder. De ger oss inte bara högre priser i affärerna. De hotar även tillväxt, företag och jobb här i Europa!

[Läs även om den senaste utvecklingen i handleskriget om lågenergilampor.]

2007-10-09

Detta är riktigt stort!

Den svenske EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (m) och hans stab har lagt fram ett antal punkter för reformering av väldshandelsorganisationen WTO. Och förslaget har faktiskt goda förutsättningar att bli Europaparlamentets officiella policy.


Några punkter ur förslaget...

WTO bör mer renodlat fokusera på just frihandel, minskat statsstöd, transparenta konkurrensregler – och ta särsklid notis om att fri handel som grundar sig på fri konkurrens är avgörande för stabil global tillväxt.

Eftersom WTO är den enda organisationen som arbetar med regler för handel bör den fokusera på just handelsfrågor och på att att upprätthålla dess regelverk. (Ett annat sätt att säga att WTO inte skall splittra sig genom att syssla med en massa politiskt korret lullull, min anmärkning.)

WTO måste börja jobba på allvar med att få bort även sådana handelshinder som inte har med tullar att göra.

WTO skulle vinna på om alla frågor inte måste beslutas i konsensus.

WTO representerar den bästa möjligheten för fattiga länder att nå välstånd. Dessa länder bör få stöd från WTO för att stärka sin förhandlingsposition, som i dag är rätt svag.

EU bör ta ledningen vad gäller att avskaffa statsstöd och subventioner till sin export – och bör kräva samma sak av andra.

Frihandeln är lika viktig för tjänster som för varor. Detta gäller även finansiella tjänster. Samtidigt måste EU öppna upp sin marknad ännu mer för jordbruksprodukter och varor.


Detta är riktigt stort!

Europaparlamentet kan komma att sätta ner foten för frihandel på ett sätt som saknar motstycke.

Och om denna politik blir verklighet – då kan den lyfta miljoner och åter miljoner människor i utvecklingsländerna ur fattigdom. För att inte tala om alla liv som då kommer att räddas!

Detta initiativ är viktigt och det kräver stöd. Om det antas av Europaparlamentet – då kommer det ändå att bekämpas av EU-kommissionen (och dess Trade Defence-direktorat) och av politikerna i många av unionens mer protektionistiska medlemsstater. Därför måste alla goda krafter ge det sitt tydliga stöd.

Och visst är det tur att det finns en och annan "gammal moderat" kvar, som inser vilka principer som är viktiga och var skåpet skall stå... ;-)

Läs mer på Hökmarks hemsida...

2007-09-27

EU och konsumentintresset

En sak slår en när man hör EU-diskussioner om till exempel frihandel och jordbruksstöd: Det är i princip aldrig någon som på allvar står upp och representerar konsumenternas intresse.

Det är bara företag (och deras fackföreningar) som vill slippa utländsk konkurrens och ett antal reglerings- och bidragsberoende särintressen som kommer till tals.

Sedan står politikerna där och beslutar idiotiska saker – som bara ett litet antal företag, några fackföreningar och bönderna tycker är rimligt och bra.

Samtidigt är konsumenterna en av de viktigaste marknadskrafterna. Det är de som skall kräva billiga och bra produkter. Det är de som måste stå upp och säga att det inte är OK att gömma kostnader på skattsedeln – när alternativet till exempel är att skriota jordbruksstödet.

Denna tystnad från konsumentsidan är märklig.

Det är något man kanske borde göra något åt...

2007-09-25

Varför krångla till det?

Den svenska regeringen anser att världens fattigaste länder behöver stöd om de skall kunna ta sig in på världsmarknaden och få fart på sin handel. Därför ordnar man nu en givarkonferens, med målet att samla in 400 miljoner dollar de närmaste fem åren – för att "bidra för de minst utvecklade länderna med mera teknisk kompetens för att kunna bli mer självständiga i sin handel".

Intentionerna är säkert goda. Men varför krångla till det? Varför gå biståndsvägen, som allt för ofta bara är en överföring av pengar från fattiga människor i rika länder till rika människor i fattiga länder?

Börja istället med att skrota alla EU:s handelshinder, tullmurar och "trade defence instruments"!

Gå sedan före och skrota jordbruksstödet. Om det sker i EU, ka samma sak ske i USA. Och då försvinner mycket av låsningarna i WTO:s frihandelsförhandlingar.

Och skall vi ge bistånd – då bör det gå till att bygga upp demokrati, rättsstat, marknadsekonomi och fungerande institutioner i fattiga länder där man inte kan ha någon vettig handel eller fungerande företagande i dag, på grund av rådande oordning och ofrihet. Och det handlar om idéer och principer, snarare än om pengar!

Att bara kasta pengar på problemen har vi försökt med tidigare. Och det har inte alltid varit så lyckat. Så, satsa på frihetliga politiska reformer istället!

Detta inte minst eftersom vi kan dra slutsatsen av vår egen och andras historia att globalisering, frihandel, kapitalism och individuell frihet är de faktorer som krävs för att skapa verkligt och stabilt välstånd.

[Länk]

2007-07-22

TDI-ledare

Johan Folin på Södermanlands Nyheter skrev i går en ledare om förra veckans hearing i EU-Parlamentet om Trade, Defence Instruments, TDI.

Klokt skrivet – och för övrigt det enda jag kunnat hitta i svenska tidningar om denna tämligen viktiga hearing.

[Länk]

2007-07-16

EU:s protektionism

Eftermiddagen och delar av kvällen har jag tillbringat i EU-Parlamentet. Där har utskottet för internationell handel haft en hearing om TDI – Trade Defence Instruments. Det var en stundtals märklig övning.

Vicechefen för Generaldirektoratet för Trade Defence (!), Peter Balas, lät till att börja med meddela att han hoppas på ett nytt globalt frihandelsavtal. Det är lätt att säga. Men faktum är att EU:s eget jordbruksstöd och protektionism är ett av de största hindren för ett sådant avtal.

Han hävdade även att EU har bland världens bästa TDI. Med det menar han, förmodligen, att vi har de mest effektiva handelshindren. Vilket man nog måste vara EU-byråkrat för att kunna vara stolt över. För framtiden lovade han "realistiska, pragmatiska och balanserade förslag" på området. Ur kommissionens perspektiv, alltså.

Professor Brian Hindley var lite roligare att lyssna till. Han påpekade bland annat att EU inte har klart för sig om dess TDI skall gynna konsumenterna eller producenterna; att en imperfekt internationell konkurrens i sig inte är något skäl för TDI; att EU:s TDI rent allmänt saknar rationella skäl och påvisbara positiva resultat. Och förutom att sakna logik är den europeiska protektionismen inte heller rättvis på något sätt.

Under Hindleys anförande gick utskottets ordförande, den gamle DDR-kommunisten Helmuth Markov, demonstrativt ut. Han ville väl inte höra...

Bland de argument som anfördes för europeisk protektionism märktes bland annat att konsumenternas fördelar är underordnade konkurrensaspekterna (!); att det är orättvist att andra länder har lägre produktionskostnader på grund av lägre skatter, mindre byråkrati, mindre utvecklad välfärdsstat med mera; att marknadskrafterna bara kan fungera inom, men inte utom avgränsade områden som EU; att "rättvis handel" borde vara ett kriterium för om vi skall sätta upp handelshinder och att "solidaritet och europeiskt ägande" också skall spela roll för vilka varor vi försöker stänga ute. Man tar sig för pannan!

På andra sidan – mot protektionism – stod, förutom professor Hindley, främst Stewart Newman från Foreign Trade Association. Han krävde transparens och förutsägbarhet vad gäller TDI-instrumenten. Bland annat påpekade han att företag i princip aldrig får någon förvarning när EU klipper till med skyddstullar och importkvoter. Varorna kan redan vara beställda och skeppade. Och man har ingen chans att ifrågasätta, kritisera eller begära överprövning av besluten innan de är verklighet. Och när en vara, hux flux, belagts med skyddstullar är det inte alltid säkert att detta bara tas ut genom högre priser för oss konsumenter, i affärerna. Minst lika vanligt är att butikerna skär i sina kostnader, till exempel genom att minska sin personal. Eller en kombination – att EU tvingar konsumenterna att betala för att unionen skapar arbetslöshet.

På det hela taget lät det tyvärr som om protektionisterna hade fler vänner än förespråkarna av frihandel, i utskottet.

Nu skall det författas en initiativrapport om TDI – av den svenske moderaten Christofer Fjellner. Frågan är om han kommer att stå upp envist för frihandelns principer, för att sedan bli nedröstad med flaggan i topp – eller om han kommer att försöka göra det bästa möjliga av situationen och arbeta fram en kompromiss som i vart fall inte är frihandelsfientlig...

Det finns skäl att återkomma i ärendet.

2007-01-02

Påverka!

Nu när det är lite lugnare ett par dagar:

Ta chansen och säg din mening om EU:s skyddstullar och antidumpingåtgärder.

Länk till inbjudan / instruktion.


Blodtryckshöjare i ämnet: 1, 2, 3, 4.