Aktuella nätnyheter...

...från 5 juli-stiftelsens blogg:

• Skall polisen få avlyssna utan misstanke? »

• Domstolsverket blockerar TOR »

• Domstol: NSA:s massövervakning är olaglig »

• EU vill se övervakning, granskning och analys av alla elektroniska meddelanden »

• Länkskatt: Facebook överväger att helt sluta länka till media i Australien »

• Jakten på TPB – filmbolagen fortsätter bråka med OVPN »

• Youtube medger överdriven censur »

• EU-kommissionen vill veta vad du tycker om Europas digitala framtid »

• Början till slutet för kassettskatten? »

Enjoy!

Video: Hur mycket övervakning skall vi ha?

Hemlig avlyssning, FRA-lagen, datalagring, hemlig dataavläsning... När är det nog? När blir all övervakning farlig för demokratin, rättsstaten och våra medborgerliga fri- och rättigheter?

Youtube » | Följ utvecklingen på Femtejuli.se »

Aktuella nät-nyheter

De senaste nyheterna från 5 juli-stiftelsens blogg:

• Facebooks »högsta domstol« – så är den tänkt att fungera »

• Åklagare kräver avlyssning även vid mindre brott »

• USA stämmer Edward Snowden för hans memoarer »

• Mobiloperatör vill se europeisk digital järnridå »

• Kina satar stort på ansiktsigenkänning »

• Sista chansen att stoppa EU:s uppladdningsfilter »

• Mesh-nätverk låter Hong Kongs demonstranter kommunicera under kinesiska statens radar »

• Frankrike vill reglera kryptovalutor »

• Innan den 2 oktober bör Sverige stödja Polens talan mot artikel 13/17 i EU-domstolen »

• EU vill samköra nationella register för ansiktsigenkänning »

Enjoy!

Övervakningens gyllene regel?

Edward Snowdens avslöjanden om massövervakningen lär oss bland annat...

• Massövervakningen är mer omfattande än vi misstänkt.
• Massövervakning sker på fler sätt än vi kunnat föreställa oss.
• Massövervakningen handlar om makt och kontroll.

Om vi ser till Sverige – då har vi FRA vars syfte, arbetsformer och samarbete med andra länder tyvärr är rätt oklart. Svenska folket förväntas finna sig i att bli övervakat, utan att ställa besvärande frågor om saken.

Dessutom har polisen nu för tiden så många möjligheter att övervaka, avlyssna och kontrollera folk att allt inte går att hålla i minnet. En person behöver inte ens vara misstänkt för brott för att drabbas.

Toppa sedan detta med EU:s datalagringsdirektiv. I Sverige tillämpas det så att data om alla svenskars alla telefonsamtal, mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, internetuppkopplingar och mobilpositioner lagras. Rubbet.

Det är helt enkelt ett övervakningsträsk. Frågan vad vi skall göra åt saken känns närmast övermäktig, eller i vart fall överväldigande. Och om man sätter stopp för en form av övervakning – då kan man ge sig fan på att den tekniska utvecklingen eller politisk / juridisk uppfinningsrikedom hittar på något nytt.

Skall vi få stopp på massövervakningen, då måste vi kanske tackla frågan ur ett principiellt perspektiv snarare än på teknisk detaljnivå.

Det behöver faktiskt inte vara speciellt svårt. Det räcker med att slå fast att endast människor som är misstänkta för allvarliga brott skall kunna övervakas och avlyssnas. Vanligt, hederligt folk skall lämnas i fred.

Detta är en begriplig princip. Jag känner på mig att den stämmer rätt väl överens med vanliga människors rättsmedvetande. Och det är ett konkret krav – som går att bygga en konkret politisk debatt kring.

Låt oss göra detta till en valfråga, supervalåret 2014!

Avlyssningen ökar

Antalet tillstånd till polisen för hemlig telefonavlyssning har ökat med 53 procent på ett år.

Om detta gett något resultat, i form av fler fällande domar, kan Riksåklagarens kontor dock inte uttala sig om. Vilket rimligen bör vara det minsta man kan kräva, med tanke på vilken integritetskränkning avlyssning innebär.

En annan sak som passerat i tysthet...

Storyn bakom storyn: Sverige bryter mot Wienkonventionen?

Hur effektiv är övervakningen?

I dessa tider av övervakningsraseri kan man ställa sig frågan hur effektiv befintlig avlyssning egentligen är.

DN har försökt ta reda på saken. Det gick så där. Myndigheterna mäter inte hur många fall av övervakning som leder tillfällande dom. Inte heller hur många fall där den misstänkte visat sig vara oskyldig. Allt man tar reda på är i vilken omfattning den misstänkte har utsatts för ytterligare tvångsåtgärder (till exempel husrannsakan eller blivit anhållen). Det har skett i hälften av fallen.

Redan vad gäller dagens övervakning i brottsmål trålar man alltså med en väldigt bred trål. Vilket gissningsvis drabbar många oskyldiga. I ett rimligt land skulle man titta närmare på detta innan man går vidare med automatiserad massavlyssning och lagring av data om alla medborgares alla elektroniska kommunikationer.

Men nu är Sverige inte ett rimligt land i detta avseende. Politikerna har inte längre någon överblick eller helhetssyn. Istället springer de lydigt Storebrors ärenden.

Läs mer i DN...

UK: Svarta lådor skall övervaka nätet

Brittiska regeringen satsar nu motsvarande tolv miljarder kronor på det så kallade MTI-projektetet.

Det går ut på att placera ut svarta lådor på strategiska platser i internets trafikflöde för att GCHQ (brittiska FRA, typ) skall kunna övervaka allt som britterna gör på nätet. Plus allt se säger i telefon och alla SMS de skickar.

Och eftersom internettrafiken inte känner några nationsgränser, kan vi vara rätt säkra på att även en hel del svensk kommunikation kommer att fastna i de brittiska myndigheternas nät.

Läs mer i DN»

FRA: Håller vi kanske på att vinna?

En av tisdagens nyheter har fått mig att gå och fundera hela dagen.

Det är SR Ekots avslöjande om att statsminister Fredrik Reinfeldt överväger att ge Säpo rätt att bedriva egen signalspaning. Länk»

Två – helt olika – tolkningar:


1. Reinfeldt överger överenskommelsen om FRA 2.0.

Detta är kanske den mest troliga tolkningen. Och man kan fråga sig vad det är för vits med en överenskommelse om att stänga "FRA-shopen" om dess tidigare kunder får rätt att bedriva avlyssning på egen hand.

I så fall är 15-punktsöverenskommelsen, FRA 2.0, död. Då har Camilla Lindberg (fp) & Co blivit lurade.

Och då måste de helt enkelt rösta nej till FRA när avslagsmotionerna kommer upp till behandling i riksdagen.

Detta är en tolkning som många bloggare gör i dag. Det är som sagt mycket möjligt att den är korrekt.


2. Reinfeldt trevar efter en spelöppning.

Som jag skrev i denna bloggpost härom dagen så behöver regeringen ett sätt att komma ur FRA-träsket utan att helt förlora ansiktet.

Reinfeldts utspel kan vara ett försök till just en sådan spelöppning.

Jag skrev även att en möjlighet vore att ge den avlyssning som krävs för kontraspionage och rikets säkerhet till Säpo – och att renodla den rent militära signalspaningen, lämpligtvis hos försvaret. Vilket även ger demokratiska bonuspoäng genom att man skiljer på polisiär och militär verksamhet.

Är det kanske det Reinfeldt nu försöker göra?

Det är inget stort problem om Säpo får sköta sin egen avlyssning, inom de regelverk som finns i dag. Jag citerar mig själv "Dessa kontrollfunktioner är ju trots allt utarbetade utifrån konkreta exempel på missbruk och bör vara någorlunda väl fungerande. Man kan lära av sina misstag."

Och om Säpo tas ut ur ekvationen – vad återstår då?

Jo, om vi stannar kvar vid FRA 2.0-uppgörelsen, den militära signalspaningen och politisk spaning på regeringens uppdrag.

För ren militär signalspaning behövs ingen inkoppling av telekablarna till FRA!

Och att motivera FRA-lagens automatiserade massavlyssning av svenska folket med att regeringen är nyfiken – det varken håller eller räcker. Då är det inte längre möjligt att motivera att all data- och teletrafik som passerar landets gränser kopieras över till FRA. Då skall kablarna inte kopplas in över huvud taget.

Summa sumarum: Säpo får sköta sitt, på sitt håll. Och FRA (eller ännu hellre militären) får sköta den militära signalspaningen. FRA-lagen från förra sommaren kan upphävas. Och resten tror jag kan ordnas utan att en enda ny lag behöver stiftas.

Detta är en utväg som regeringen kan välja – utan att förlora ansiktet!

Och det kanske är den enda möjliga utvägen:

• Om regeringen hoppar av FRA 2.0, då tappar den greppet om frågan helt och hållet.
• Remissrundan om FRA 2.0 har gjort situationen ohållbar för regeringen. Vissa remissinstanser protesterar högljutt över bristande integritet och rättssäkerhet. Andra (t.ex Säpo) protesterar bestämt mot att uppgörelsen inte ger dem de möjlighet att bedriva den spaning via FRA som de anser att de måste ha. Detta går inte att få ihop till en vettig proposition. I vart fall inte utan att offra något viktigt.
• Regeringen måste också vara medveten att FRA – som den civila myndighet den är – inte bara måste leva upp till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, utan även till reglerna för EU:s inre marknad. Vilket den inte kommer att kunna göra.
• Så om regeringen hänger fast vid FRA-lagen, då kommer den att gå till prövning i både Europadomstolen och EG-domstolen, där det är troligt att den faller.

Alltså:

1. Riv upp FRA-lagen.

2. Ge den rent militära signalspaningen till försvaret. (Eller låt FRA enbart syssla med militär signalspaning.)

3. Låt Säpo hantera den avlyssning som rör kontraspionage och rikets säkerhet i ett icke direkt militärt perspektiv.

Då är nästan alla problem lösta!

Försvaret får sitt. Säpo får sitt. Och den civila polisen har redan mer än tillräckliga möjligheter att bedriva den spaning och avlyssning den behöver.

Visst, någon hamnar med Svarte Petter. I detta fall regeringen. Den kommer inte att kunna använda FRA som lekstuga för politisk övervakning. Vilket är något som i vart fall jag skulle vara mycket nöjd med.

Detta är en möjlighet! Men kan detta alternativ flyga? Ja, det beror helt och hållet på om det tas upp och förs fram på andra bloggar, i media och i samhällsdebatten. Och det måste i så fall ske just nu, medan bollen fortfarande är i spel.

Och om någon som har något att säga till om i de borgerliga politiska kretsarna läser detta: Ta chansen! Ni kan bli av med en riktig politisk surdeg. Ni kan göra det och samtidigt behålla en del av er värdighet och ert förtroende. Men ni måste göra det rätt omgående. Om ett par dagar kan spelplanen vara förändrad igen.


Uppdatering: Bloggen Mina Moderata Karameller kommer med ytterligare en intressant pusselbit – som skulle kunna tyda på att vi faktiskt är på väg mot scenario 2.

Uppdatering 2: I Affärsvärlden är Per Agerman rätt säker på att det är scenario 1 som gäller.

EU vill avlyssna Skype

EU:s juridiska samarbetsorgan Eurojust håller just nu på att titta på hur man skall kunna avlyssna IP-telefoni via Skype.

Och amerikanska NSA har utlovat en belöning till den hackare som knäcker Skypes kryptering.

IDG | EU Observer

(Tipstack: Einar, Peter & Patrik)

Höjda över all misstanke?

Åter till gårdagens artikel i SvD om att polisen skall få ta till tvångsmedel även vid misstanke om enklare brott, som jag bloggade om här.

Den här gången tänker jag uppehålla mig vid passusen som säger att "Vid underrättelseverksamhet ska myndigheterna inte behöva vända sig till domstol, men integriteten ska tillgodoses på annat sätt."

Det skall bli spännande att se hur detta integritetsskydd är tänkt att utformas. Men frågan är varför underrättelseverksamhet skall specialbehandlas.

Naturligtvis är verksamheten hemlig. Men inte hemligare än att någon kommer att få övervaka den. På något sätt.

Varför då inte en domstol? Kan inte en domstol hålla tätt om hemliga saker? Naturligtvis kan den det. Så det måste vara någon annanstans skon klämmer.

Min gissning är att begreppet underrättelseverksamhet är så svepande att det kan omfatta nästan vad som helst. (Ungefär som FRA 1.01.) Saker som en domstol aldrig skulle ge tillstånd till. Så därför skapar man en gräddfil.

Då skall man hålla i minnet att om en domstol skulle nej, då finns det goda skäl för detta. Vilket alltså är en "risk" man inte tänker ta.

Och de svenska underrättelseorganen har ju inte världens bästa track record. De har visat sig syssla med en hel del jävulskap som aldrig borde få förekomma. Så att ge just dessa människor card blanche verkar väldigt omdömeslöst...

Opassande | Klamberg

UK: Total – och ständig – övervakning

Bloggen Svensk Myndighetskontroll uppger att britterna inte tänker nöja sig med teledatalagring som är sökbar i efterhand. Vilket ju redan är känt.

Istället vill de övervaka alla telefonsamtal, alla SMS, alla MMS, all e-post, alla internetuppkopplingar och alla mobiltelefonpositioner i realtid.

Den brittiska staten tänker alltså – om detta stämmer – införa en så gott som total och ständig övervakning av sina medborgare.

Länk»

När du trodde att det inte kunde bli värre... Igen.

"The Home Office has quietly adopted a new plan to allow police across Britain routinely to hack into people’s personal computers without a warrant.

The move, which follows a decision by the European Union’s council of ministers in Brussels, has angered civil liberties groups and opposition MPs. They described it as a sinister extension of the surveillance state which drives “a coach and horses” through privacy laws.

The hacking is known as “remote searching”. It allows police or MI5 officers who may be hundreds of miles away to examine covertly the hard drive of someone’s PC at his home, office or hotel room.

Material gathered in this way includes the content of all e-mails, web-browsing habits and instant messaging."

Från brittiska The Times.»

Notera speciellt EU-referensen. Tidningen skriver vidare "Under the Brussels edict, police across the EU have been given the green light to expand the implementation of a rarely used power involving warrantless intrusive surveillance of private property."

Samma sak är på gång här i Sverige. Utredningen är klar. Regeringen funderar just nu på hur propositionen skall skrivas. Och sossarna är för. De har, precis som när det gäller teledatalagringen, varit pådrivande.

(I den svenska utredningen talas för övrigt öppet om att man ser människors lösenord, kryptonycklar och användandet av anonymiseringstjänster som ett problem som man måste komma till rätta med.)

Och ur mörkret hördes en röst som sade
le och var glad, ty det kunde ha varit värre.
Så jag log och var glad.
Och se. Det blev värre.

(Tipstack: Christian)

Riksdagsmännens e-post kontrolleras. Media tiger.

Riksdagens ledamöter och politiska tjänstemän får sin krypterade e-post öppnad och kontrollerad – utan att någon informerat dem om detta.

Det är rätt oerhört. (Även om man ibland skulle kunna tycka att det är rätt åt dem.)

I och med detta granskas deras kontakter mot resten av samhället, vilket kan vara rätt känsliga och konfidentiella saker. Andra människors valhemlighet kan röjas. Och skriver de till media, då röjs meddelarskyddet. Vilket är ett grundlagsbrott. Lägg till detta en eventuell twist om att "främmande makt" kan ha ett finger med i spelet.

Men ingen i gammelmedia tycks inse vilken skandal detta är. Däremot skriver tidningarna stora artiklar när privata företag gör samma sak mot sina anställda.

Detta borde vara löpsedelsstoff. Men icke. Istället är det i bloggosfären man trillar över nyheten.

Läs mer hos Falkvinge»

Övervakningsstaten

Polisen får redan avlyssna folk utan konkret misstanke om brott.

FRA-lagen i dess olika varianter innebär att en stor del av våra data- och telekommunikationer kommer att överföras till staten för analys.

I morgon klubbas lagstiftning som uttalat ger Säpo rätt till avlyssning och övervakning på politiska grunder.

Den piratjägarlag som regeringen överlämnat till lagrådet innebär att information om enskilda internetanvändare kan lämnas ut till privata aktörer, i syfte att bekämpa ett skitbrott.

Under våren kommer lagen om teledatalagring. Den innebär att staten kan få ut information (trafikdata) om alla våra telefonsamtal, SMS, MMS, e-postmeddelanden och internetuppkopplingar. Lagrad positionsdata för våra mobiltelefoner gör att staten kan få reda på var du har befunnit dig vid en viss tidpunkt.

Snart kommer även lagen om hemlig dataavläsning – som ger staten rätt att installera spionprogram i din dator.

ACTA-avtalet kan komma att leda till att myndigheterna får rätt att snoka i din dator och i dina digitala lagringsmedia när du reser in i eller ut ur till exempel EU och USA.

Steg för steg blir vi allt mer övervakade. Och nya förslag till övervakning presenteras på löpande band.

Man kan undra om ens politikerna själva har något grepp om allt de föreslår.

Vad politikerna först och främst borde göra är att sätta sig ner och diskutera vilken samlad grad av övervakning av medborgarna som kan vara rimlig i en fri, öppen och demokratisk rättsstat.

Men de gör de alltså inte. Istället läggs förslag till förslag, lag till lag. Det går inte att se någon bortre gräns för hur mycket vi medborgare kan komma att övervakas och hur mycket vår integritet kan komma att kränkas.

Och nu har övervakningen fått tydliga politiska förtecken. Den avlyssningslag som riksdagen klubbar i morgon riktar sig, delvis, mot politiska mål. Politiska mål, som definieras av den politiska situationen i landet.

Nynazister, vänsteranarkister och miljöaktivister är självklara måltavlor. Sedan är det bara en fråga om politik ifall även andra grupper skall komma att övervakas. Abortmotståndare? Abortförespråkare? Frikyrkor? Djävulsdyrkare? Folk som är skeptiska mot klimatalarmismen? Drogliberaler? Vi som kampanjar mot övervakningsstaten?

Det går att konstruera mer eller mindre krystade case mot alla de ovanstående grupperna. Och mot många, många andra. Med tanke på allt som politikerna brukar få moralpanik över, så är det inte svårt att göra listan längre...

(Använd och sprid gärna bilden ovan. En större variant hittar du genom att klicka på bilden. För att politiker skall bry sig om saker och ting måste det bli lite obekvämt och jobbigt för dem. Och då är satir ett utmärkt vapen.)

På onsdag klubbar riksdagen ännu en avlyssningslag

Och nu: En ny avlyssningslag!

Som delvis riktar sig mot "politiska brott"!

Den klubbas i riksdagen redan på onsdag.

Tidningen Journalisten gör oss uppmärksamma att Säpo skall få rätt att avlyssna folk vid misstanke om tre nya brott. Och så förlänger man rätten till avlyssning för ett gammalt. Det handlar om följande:

1) Olovlig kårverksamhet (förlängning).

Detta är en lag som stiftades under andra världskriget för att hålla nazisterna på mattan. Den har senare använts för att motivera avlyssning av vänstern, extremhögern och miljörörelsen. Alla "grupper" som staten är misstänksam mot kan bli aktuella. Det handlar, i princip, om att legalisera åsiktsregistrering.

2) Brott mot medborgerlig frihet (ny).

Här handlar det om att spana mot folk som till exempel kan störa andras mötes- och yttrandefrihet. I och för sig är detta ett lovvärt syfte. Men, måste man inte spana väldigt brett om man vill vara effektiv i denna verksamhet? Innebär inte detta att Säpo måste hålla koll på så gott som varje politiskt internetforum och politisk mailinglista, om de menar allvar?

3) Finansiering av terrorgrupper (ny).

Här har ju svenska staten (plus EU och FN) inte det bästa track record. Man behöver inte fundera speciellt länge för att finna exempel på felaktigheter och rättsövergrepp som skett under denna flagg. Dessutom är begreppet rätt luddigt.

4) Statsstött företagsspioneri (ny).

OK, spioneri är spioneri. Det går säkert att finna invändningar. Men jag får en känsla av att detta bakats ihop med de "politiska brotten" mest för att ge ett lite skakigt lagförslag mer stadga och trovärdighet.

Ack!

Som vanligt kommer även släkt, vänner, arbetskamrater och "någon som känner någon" att fastna i avlyssningsnätet – när hemliga polisen spanar mot brotten ovan.

Och lagförslaget tar inte med ett ord upp saker som till exempel meddelarskydd.

Kombinera sedan detta med den kommande teledatalagringen – och det kommer att bli rena julafton för Säpo. Då kommer det att ritas sociogram så det står härliga till...

På onsdag tar riksdagen alltså detta, nästa, steg mot en allt mer heltäckande övervakningsstat.

En parentes: Artikeln i Journalisten är dock lite märklig. Rubriken är Lagen som bloggarna glömde. Huh? Har gammelmedia helt abdikerat vad gäller att granska riksdag och regering? Sedan när blev det bloggosfärens uppdrag att hålla koll på allt som har med integritet att göra?

Vi ligger naturligtvis gärna på och granskar de spår vi får upp. Men vi gör – till skillnad från press, radio och tv – det här på vår fritid. Så att försöka lägga ansvaret för att lagförslaget ovan inte har uppmärksammats på oss bloggare, det känns väldigt krystat...

Länk»

Även Klamberg och Opassande skriver om saken.

Uppdatering: Aftonbladet skriver om saken, och länkar.

FRA103: Även själva anmälan är intressant

FRA-listan med de 103 avlyssnade svenskarna är inte bara intressant som sådan.

Även själva anmälan till Datainspektionen (till vilken FRA-listan är en bilaga) är intressant i vissa stycken. Jag lägger upp en kopia här. Klicka på bilderna för en större, mer läsbar variant. Under bilderna har jag lagt in ett par utdrag ur texten.



Om FRA:s spaning...

"Av rapportmottagarnas tjänsteanteckningar framgick emellertid att många personer, vars förehavanden och kontakter som FRA regelmässigt rapporterade, inte var föremål för Säkerhetspolisens intresse. Hela materialet gav dessutom intryck av att vara en svepande form av spaning utan tydligt fokus."

Om ett kontrollorgan som riksdagen utsett...

"Jag har förfogat över dessa uppgifter en tid, utan att riktigt veta vart jag ska vända mig. Vid ett tillfälle var jag på väg att kontakta Försvarets Underrättelsenämnd, som jag förstått har det övergripande tillsynsansvaret för FRA:s verksamhet. Jag blev dock bestämt avrådd av en jurist inom polisväsendet, som menade att det fanns stor risk att frågan aldrig skulle utredas om den hamnade på Underrättelsenämndens bord. Om FRA faktiskt agerat olämpligt skulle ju detta även drabba nämnden och dess ordförande, som rimligtvis borde ha upptäckt denna rapportering för länge sedan."

Och här kommer slutklämmen...

"Följande bör undersökas:

1) Har behandlingen'av bifogade personuppgifter skett i enlighet med SFS 2007:259 1 kap. 8 §? Ur lagtexten:
Uppgifter om en person får endast behandlas om personen har anknytning till en preciserad inriktning för försvarsunderrättelseverksamheten och behandlingen är nödvändig för att fullfölja inriktningen.

2) Finns bifogade personuppgifter fortfarande i någon /några av FRA:s uppgiftssamlingar? Om inte - när gallrades i så fall uppgifterna ut?

3) Har FRA behandlat uppgifter som avser andra personer än de som anges i detta klagomål, där preciserad inriktning saknas?"

FRA103: FRA-chefen medger lagbrott?

I går skrev ju FRA-chefen, Ingvar Åkesson, en debattartikel i SvD om den lista med 103 avlyssnade svenskar som överlämnats till Datainspektionen.

Åkesson gör två bestämda påståenden...

1) "Jag kan klart deklarera att ingen av de personer som anges på den anonyme anmälarens lista har blivit telefonavlyssnad av FRA."

2) "Inhämtningen inriktades på utländsk trafik och gällde vissa utländska kontakter med Sverige och bedömdes ligga inom ramen för de regler som gällde då."

Min enkla fråga är: Hur vet han det?

Det är faktiskt en rätt knivig fråga.

Om vi utgår från att det Åkesson säger är sanning – så har de 103 personerna på listan alltså "bara" blivit avlyssnade i samband med spaning mot främmande makt. Överskottsinformation, helt enkelt. Detta anser han kan förklara hur oskyldiga människor har registrerats vad gäller information som, ur ett nationellt säkerhetsperspektiv, bara är trams.

Till att börja med kan man fråga sig varför FRA då fann det nödvändigt att lämna över uppgifter om dessa personer (och den meningslösa information man fått fram) som spaningsuppslag till Säpo.

Slentrian? Bristande omdöme? Konspirationsteorier?

Men, för att komma till kärnfrågan...

För att Åkesson skall kunna vara så tvärsäker på vad som skett måste han rimligen känna till fallen. Hur kan han annars påstå att det "bara" handlar om överskottsinformation?

Och eftersom det tydligen inte finns något som är av intresse för rikets säkerhet i de 103 medborgarnas kommunikation – så borde informationen om dem rimligen ha gallrats bort.

Men – då hade Åkesson inte kunnat uttala sig så tvärsäkert som han gör. Om han inte bluffar, vill säga.

FRA-chefens uttalande innebär att FRA måste ha sparat material om de 103 oskyldigt avlyssnade svenskarna. I tio år!

Ursäkta men... Är inte det olagligt?

Och är det inte FRA som lovat att information om svenskar och överskottsinformation skall förstöras?

Åkessons artikel har legat ute i ett drygt dygn nu. Och ännu har inte en enda journalist kopplat att karln möjligen erkänner lagbrott i sin egen text.

FRA103: Hur godtrogen får en myndighet vara?

FRA-chefen, Ingvar Åkesson, tycks vara mycket väl förtrogen med innehållet i den anmälan mot FRA som lämnats in till Datainspektionen (DI). Det framgår bland annat av hans debattinlägg i gårdagens SvD. Man kan vara rätt säker på att detta beror på att Åkesson har fått en kopia av anmälan från DI. Och ingen verkar tycka att det är något konstigt med det.

Stopp! Backa bandet!

Tänk dig att du vore chef på DI. Du får in en mycket detaljerad, rimlig och trovärdig anmälan mot FRA. Av anmälan kan man dra slutsatsen att det är troligt att FRA har sysslat med integritetskränkande verksamhet (spioneri mot oskyldiga svenskar) som bryter mot gällande regler. Det verkar dessutom troligt att denna verksamhet är olaglig och att den rent av kan strida mot grundlagen.

Vad gör du?

a) Du ringer riksåklagaren. Du begär handräckning från polisen. Du tar dina främsta experter och gör en gryningsräd mot FRA. Där begär du fram handlingar, säkrar eventuella bevis och ser till att förhöra de inblandade.

...eller...

b) Du skriver ett artigt brev till FRA. I detta brev berättar du för den misstänkta myndigheten precis vad den är misstänkt för. Du bifogar även en kopia av den aktuella anmälan, som visar exakt vilka ärenden och handlingar som kan komma att bli besvärande för FRA. Du avslutar sedan brevet med att meddela att du kommer att börja utreda ärendet någon gång i... tja... september. Du går glatt visslande till brevlådan med brevet och tar sedan semester.

Vaffan!

Är det verkligen lagligt för en statlig tillsynsmyndighet att vara precis hur jävla enfaldig och godtrogen som helst?

Man skall väl vara tacksam för att DI inte hyr in ett par spåtanter också, för att toppa laget. Vad vi vet.

FRA-listan: Detta är bara toppen av ett isberg

För tydlighets skull:

FRA-listan med de 103 namnen är inte på något sätt någon heltäckande lista över alla som FRA har avlyssnat.

Detta är bara några få av många. Sammantaget handlar det säkert om 10.000-tals människor.

Namnen på listan är alltså bara ett litet exempel på svenskar som avlyssnats av FRA – på lösa grunder och utan att det lett till utredning från Säpos sida – under slutet av 1990-talet.

Nu har FRA-avlyssningen fått 103 ansikten. Det finns tusentals och åter tusentals fler.