Aktuella nätnyheter

...från 5 juli-stiftelsens blogg:

• Tänker Trump benåda Edward Snowden? »

• EU och Europol satsar på att knäcka kryptering »

• Video: Nej till uppladdningsfilter och nätcensur (Youtube) «

• Europol kan få automatiserad tillgång till persondata från privata företag »

• Yttrandefriheten, cancel culture och brottsbalken »

• Yttrandefrihet – vad säger våra grundlagar? »

• Twitter flaggar statskontrollerad media »

• Skottland inför drakoniska hetslagar utan krav på uppsåt »

• Kommer krav på skydd av persondata att leda till ett balkaniserat internet? »

• TikTok och storpolitiken »

Enjoy!

Senaste nätnyheterna

...från 5 juli-stiftelsens blogg:

• En svensk tiger: När svenska staten beslagtar en bok som granskar Sveriges mörka förhållande till Nazityskland »

• Bard anmäld för hets mot folkgrupp »

• Den fria informationens fiender kommer i många skepnader »

• EU-kommissionen vill att nätplattformar pushar auktoritativt innehåll »

• Terror-relaterat innehåll online minskar – krav på censur och uppladdningsfilter kvarstår »

• Kultur- och demokratiministern vill inskränka yttrandefriheten – men vill inte berätta hur »

• Vem skall bestämma vad du får tycka på internet? »

• Regeringen vill smyglansera automatiserad ansiktsigenkänning »

• Utredning: Anonyma telefonkort bör förbjudas »

• TERREG: Säg nej till EU:s nya uppladdningsfilter (Youtube) »

Enjoy!

Den problematiska hetslagstiftningen

Man skall respektera andra människors frihet, säkerhet och egendom.

Frågan är - vad kan man säga utan att gå över denna gräns?

Att konkret uppmana någon till våld (och tvång) riktat mot andra bör naturligtvis inte vara tillåtet. Men för den sakens skull krävs ingen speciell hetslagstiftning. Uppvigling och stämpling till brott är redan olagligt, på goda principiella grunder.

Om någon anser sig förtalad av någon annan på ett sätt som åsamkat en mer abstrakt skada finns redan lagar som reglerar ärekränkning, förtal och till och med förolämpning. Möjligen borde detta flyttas från brottsbalken till att bli rena civilrättsliga frågor. Gränsen är dock något flytande mot till exempel ofredande, som är en handling som hör hemma i brottsbalken.

I stort sett har vi alltså redan den lagstiftning som krävs, redan utan lagen om hets mot folkgrupp.

Naturligtvis finns det gott om yttranden som - av olika människor vid olika tidpunkter - kan anses vara oförskämda, sårande, osmakliga, korkade, småskurna och obefogade. Men frågan är om människors eventuellt sårade känslor är något som lagstiftningen skall lägga sig i.

Dels är det fråga om subjektiv tolkning och om människors olika grad av känslighet. Dels kan en sådan princip utvidgas till att omfatta i stort sett vad som helst. Dessutom är godtycket stort, vilket till exempel visar sig i att symboler för vissa totalitära mördarregimer är förbjudna, men inte andra.

I grund och botten är detta en fråga om hyfs - samt det faktum att vissa människor tycks vara oförskämda idioter. Så intressant.

Lagen om hets mot folkgrupp definieras så här på Åklagarmyndighetens hemsida... »Att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.«

Vilket för det första inte stämmer. Det handlar om vissa grupper, vissa »raser«, viss hudfärg, visst ursprung och vissa sexuella läggningar.

Här bryter hetslagstiftningen mot en av den demokratiska rättsstatens grundläggande principer: Alla skall vara lika inför lagen, alla skall ha lika rättigheter och skyldigheter och alla skall behandlas lika av staten. Historien lär oss att det är när man lämnar denna princip som »ondskan« kan koppla sitt grepp.

Svensk lagstiftning om hatbrott och hets mot folkgrupp är med andra ord inte allmängiltig - utan blandar ihop vad som sägs med vem som fäller yttrandet och vem det riktas mot. Vilket är ett tecken på dålig, icke rättssäker lagstiftning.

Lagarna skall helt enkelt omfatta, gälla och tillämpas lika för alla.

Sedan är det en annan fråga att folk bör lära sig hyfs, bete sig anständigt, respektera sina medmänniskor och argumentera sakligt. Men det löser man knappast med lagstiftning.

Det bör också påpekas att bara för att man tycker att något är olämpligt, korkat, oförskämt, ogenomtänkt eller osakligt - så är det i sig inte skäl nog för att förbjuda det. Speciellt som sådant ofta ligger i betraktarens öga.

Detta speciellt som det ligger i yttrandefrihetens natur att dess verkliga värde består i att försvara rätten att säga sådant som andra inte vill höra.

Samtidigt, i Sverige...

Skall det bli förbjudet att såra politikers känslor?

Nybloggat på HAX.5July.org:

Sweden to outlaw… what, exactly? »

Skall det bli förbjudet att såra politikers känslor? Ett nytt lagförslag öppnar för det – med massor av vaga formuleringar.

The Economist till det fria ordets försvar

"So it is worth spelling out why free expression is the bedrock of all liberties. Free speech is the best defence against bad government. Politicians who err (that is, all of them) should be subjected to unfettered criticism. Those who hear it may respond to it; those who silence it may never find out how their policies misfired. As Amartya Sen, a Nobel laureate, has pointed out, no democracy with a free press ever endured famine. 

In all areas of life, free debate sorts good ideas from bad ones. Science cannot develop unless old certainties are queried. Taboos are the enemy of understanding. When China’s government orders economists to offer optimistic forecasts, it guarantees that its own policymaking will be ill-informed. When American social-science faculties hire only left-wing professors, their research deserves to be taken less seriously."

The Economist: Curbs on free speech are growing tighter. It is time to speak out. »

Läs även The Economists rapport: The muzzle grows tighter »

Den nya nätcensuren

Facebook, Twitter, Youtube och Microsoft har förbundit sig att bekämpa näthat – i ett projekt tillsammans med EU-Kommissionen. Målet är att radera material och/eller stänga av användare inom 24 timmar.

Vad är egentligen näthat? Genom åren har vi sett exempel på människor som påstår sig ha blivit utsatta för näthat – när allt som hänt är att de fått mothugg och inte kunnat försvara sin position i en fri debatt. Att argumentera mot staten, lagarna och den parlamentariska demokratin, är det näthat? Hur mycket får man kritisera en enskild makthavare? Att kritisera religioner som gör anspråk på att styra och ställa över människors liv... näthat?

Det rimliga måste vara att samma regler som gäller i den fysiska världen också skall gälla på Internet. I samhället finns redan regler som gör det olagligt att framföra konkreta hot mot andras liv, säkerhet eller egendom.

Vad som är tillåtet på nätet måste därför vara en fråga om vad som är lagligt eller ej. Alternativet är orimligt. Men jag är inte helt säker på att rimlighet är ett prioriterat värde i den här processen.

Man skulle kunna misstänka att det hela är ett sätt för politikerna att tysta röster som de inte kan tysta med lagens hjälp. (Som när man använde betalningssystemens privata aktörer för att försöka kväva Wikileaks i samband med de läckta ambassadtelegrammen.)

För hur kommer sociala media att agera? Kommer de med salomonisk vishet att dra den enda och sanna gränsen? Eller kommer de att vara lite ängsliga och överambitiösa och hellre tysta för många än för få?

Tro mig, de kan tysta vem som helst. Det står reglerat i de användaravtal som du redan har godkänt.

Eller är tanken att Facebook, Twitter, Youtube och Microsoft skall ersätta våra domstolar i att avgöra vad som är lagliga respektive olagliga yttranden? Snabbt skall det ju gå också, inom 24 timmar.

Skall yttrandefrihetens gränser definieras av människorna på Facebooks abuse-avdelning? Bör verkligen medborgare i en demokratisk rättsstat kunna straffas – genom att få sin yttrandefrihet inskränkt – utan föregående rättslig prövning?

Detta handlar i allra högsta grad om yttrandefrihet. Den äger sitt största värde vad gäller sådant som andra inte vill höra, sådant som kan uppfattas som fult och stötande – sådant som avviker från normen, som utmanar konsensus och som tvingar människor att rannsaka sina sinnen.

Över detta skall alltså internets sociala nätverk agera åsiktspolis och smakdomare?

Vad kan möjligen gå fel?

SR: IT-jättar ska slå ner på hatpropaganda »

Stöd denna blogg med ett månadsbidrag »

Myndigheternas behandling av Dan Park är inte värdig ett demokratiskt samhälle

Läs min senaste krönika hos Nyheter Idag:

Myndigheternas behandling av Dan Park är inte värdig ett demokratiskt samhälle »

Om yttrandefrihet, konstens frihet och en lagstiftning som gör avsteg från principen om allas lika rättigheter.

Konstnären Dan Park åter anhållen på grund av sin konst

Kvällsposten: Dan Park misstänks för nya fall av hets »

Censur och massövervakning är en ovanligt giftig blandning

Nybloggat på HAX.5July.org:

When censorship meets mass surveillance »

Visst har vi censur i västvärlden också. Och med internet är det många principer och gränser som blir suddiga. Kombinera sedan det hela med massövervakning – och du får något riktigt, riktigt dåligt.

Om yttrandefrihet

Via Facebookgruppen "Je suis Birro".

Nya hemliga polisen jobbar inte åt polisen utan åt regeringen

Att kvickna till efter nyårsbakfyllan och upptäcka att Säkerhetspolisen sedan några dagar tillbaka har brutits loss från Rikspolisstyrelsen och underställts regeringen. Den känslan...

Jag måste ha missat upptakten till detta under mina Brysselår. Men uppenbarligen kommer initiativet från förra regeringen, frågan har utretts och man ser inga direkta spår av någon politisk oenighet i frågan. (Se Säpos pressmeddelande »)

Säpo har till och med fått en ny, fin vapensköld. Med fasces-yxor och allt.

Fler av varandra oberoende aktörer som har rätt att använda sig av statens våldsmonopol... Spontant känns det tveksamt.

Men framförallt – hemliga polisen som en självständig myndighet direkt underställd regeringen. Det får mig inte att känna mig tryggare.

Säpo och sossarna har en lång historia av intimt umgänge, kantat av affärer och skandaler. SAPo var till och med ett etablerat begrepp i samhällsdebatten på 70- och 80-talen. Risken för mer sådant ökar naturligtvis när vi nu har fått en ny myndighet som mer renodlat skall ägna sig åt säkerhetsfrågor som har med idéer, tro, principer, makt och demokratins kärnfrågor att göra.

Här kommer det att uppstå spännande gränsdragningsfrågor. Kommer till exempel brott mot lagen om hets mot folkgrupp att landa hos ordningspolisen eller Säpo? Skall de betraktas som ordningsbrott eller "politiska" brott? Om det senare är fallet då har vi plötsligt en hemlig polis, underställd den politiska makten – som skall se till att yttrandefriheten inte tar sig för yviga former.

Vad kan möjligen gå fel?

Dan Park: But... is it Art?

Med risk för att bli steglad...

Jag tror att jag begriper vad konstnären Dan Park håller på med.

Min tolkning är att han försöker framställa sig som så kontroversiell att ingen till slut klarar av eller vågar försvara honom. Så blir han inspärrad. Men då är det inte Dan Park som blir inspärrad. Det är Konsten. Det fria ordet. De avvikande rösterna.

Vilket ställer oerhört viktiga frågor.

Är inte konstens uppgift (bland annat) att utmana samhällsnormer? Att ifrågasätta? Att uppröra?

Är det inte kulturens uppgift att flytta gränser? Att sätta saker i blixtbelysning? Att tvinga människor att tänka till?

Och gäller detta i så fall bara det politiskt korrekta, det harmlösa, det välkammade? Naturligtvis inte. Tvärt om.

Att konstnären Dan Park spärras in på grund av sin konst är uppseendeväckande, upprörande och oroväckande.

Men det verkligt absurda i hela denna historia är att Kultursverige tiger som muren om saken.

Det Kultursverige som för övrigt står i total beroendeställning till kulturpolitik, offentliga bidrag och vår samhälleliga konsensus.

Sänkt straff för Dan Park

Den überkontroversielle konstnären Dan Park har fått sitt straff sänkt av hovrätten.

Sverige spärrar fortfarande in konstnärer på grund av deras konst. Fast inte så länge som det först var planerat.

I skymningszonen är allt en fråga om nyanser.

Dagens moralpanik: Maskeradkostymer

Buttericks har fått kritik för att de säljer maskeraddräkter som låter folk klä ut sig till bland annat arab eller indian. [SR»]

Rasism!, ropar kritikerna.

En moralpanisk låga har tänts, och den vårdas omsorgsfullt av media.

Det är möjligt att jag är en gammal insnöad stofil. Men jag kan för allt i världen inte förstå vad det skulle vara för rasistiskt med att klä ut sig till arab eller indian.

Vad i handlingen att klä sig som ett annat folk är det som är kränkande? Hur manifesteras i så fall denna kränkning?

Och var går i så fall gränsen – geografiskt, socialt och kulturellt?

I Sverige är tanken inte fri

I Sverige finns lagar som förbjuder att vissa åsikter framförs offentligt. Nu talar vi inte om stämpling till brott mot någons säkerhet eller egendom – utan om åsikter.

Det är rätt oerhört.

Frige Dan Park!

Konstnären Dan Park har i dag dömts till sex månaders fängelse för hets mot folkgrupp – på grund av sin konst. [Länk»]

Att spärra in människor för deras yttranden är oacceptabelt i sig. (Såvida det inte rör sig om en konkret uppmaning till brott.)

Att spärra in konstnärer för att de är provocerande, obekväma eller avvikande från politiskt korrekta normer är ett generalangrepp på konsten som sådan.

Lagen om hets mot folkgrupp hotar inte bara yttrandefriheten, den bryter även mot grundläggande demokratiska principer. Hetslagstiftningen framhåller vissa grupper av människor som mer skyddsvärda än andra. Därmed gör man avsteg från principerna om alla människors likhet inför lagen och alla medborgares lika rättigheter.

Det är skamligt att kultursverige hukar i denna fråga. Istället borde man stå upp för konstens frihet.

Frige Dan Park!

Uppdatering 1: Tydligen hålls Park kvar i häkte, vilket är mycket ovanligt när det gäller ett så (relativt sett) kort fängelsestraff. Förmodligen är syftet att pressa honom till att inte överklaga.

Uppdatering 2: SR Ekot rapporterar "Tingsrätten skriver i domen att den som utnyttjar sin yttrandefrihet också har en plikt att undvika uttalanden som är omotiverat kränkande för andra och som inte bidrar till en allmän debatt." Finns det verkligen något lagrum för detta, eller fabulerar tingsrätten fritt?

Dan Park kvar i häkte - åtalet skjuts upp

Sedan två vekor tillbaka sitter den kontroversielle konstnären Dan Park häktad, misstänkt för hets mot folkgrupp.

Som jag bloggat om tidigare är detta en oacceptabel inskränkning av konstens frihet och av yttrandefriheten. Det är en hård tillämpning av en dålig och märklig lag.

Så nu har vi alltså börjat fängsla konstnärer? »
Konstnären Dan Park häktad. På grund av sin konst. »

I dag meddelas det att åtalet skjuts upp. Senast den 30 juli skall åtal vara väckt, är det senaste budet. Så Park blir kvar i häkte. [Länk»]

Man kan undra vad det är som drar ut på tiden. Här finns inga ytterligare bevis att säkra, inga ytterligare vittnen att höra och ytterligare förhör med den misstänkte lär knappast föra saken framåt.

Det känns helt enkelt som om åklagarkammaren inte vill ha för mycket att göra, så här i semestertider.

Att svenska åklagare kan dra benen efter sig medan misstänkta ruttnar bort i häkte är även det ett problem.

Kärnröta i den svenska rättsstaten

Jag är i Sverige ett tag över sommaren. Jag ser en rättsstat i förfall.

Det har i och för sig alltid funnits smuts bakom fasadens puts i vårt land. Men jag börjar undra om vi inte är på väg mot en tipping point, där vi håller på att tappa något viktigt och värdefullt.

Några nedslag...

Kriget mot terrorismen har lett till en urholkad rättssäkerhet, vilket nu börjar få konsekvenser på fler områden. Till exempel gäller det hur den europeiska arresteringsordern (EAW) används.

EAW är ett verktyg som infördes efter 9-11 för att man lättare skulle kunna skeppa terroristmisstänkta mellan EU-länder, utan tidsödande juridisk prövning. Vilket är problematiskt i sig.

I dag används EAW mycket generöst, i många sammanhang. Systemet överutnyttjas och missbrukas.

Ta till exempel det aktuella kokainmålet i Stockholm. Samma person som har frikänts för att ha smugglat kokain av Svea hovrätt har nu begärts utlämnad till Spanien, på rent absurda grunder. I Spanien vill man nämligen åtala honom för penningtvätt i ett mål som bygger på att han skulle ha tjänat pengar på den smuggling som svensk domstol redan har friat honom från. [Länk»]

Med EAW har EU skapat ett verktyg som strider mot vad som kan anses vara rimligt i en rättsstat.

Samtidigt ser vi hur justitieminister Beatrice Ask (M) ständigt kommer med nya trevare och förslag som urholkar rättssäkerheten. Hon vill begränsa rätten till allmän försvarare och hon vill begränsa möjligheten att överklaga domar. Detta när hon inte "tänker högt" om medeltida bestraffningsformer som skamstraff.

I en annan del av det svenska rättsväsendet har man låtit häkta konstnären Dan Park – på grund av hans konstverk. Vilket känns som ett direkt sovjetiskt förhållningssätt.

En av konstens centrala uppgifter är att utmana och provocera. Men uppenbarligen inte i Sverige. Signalen är tydlig: Konst skall vara inställsam, politiskt korrekt och välkammad.

Fallet Park bygger på lagen om hets mot folkgrupp, som är bekymmersam i sig. Enligt denna lag skall alla inte behandlas lika inför lagen. Vissa grupper lyfts fram som mer skyddsvärda än andra.

Det leder till en situation där olika människor tillerkänns olika rättigheter. Vilket rimligen bör vara otänkbart i en rättsstat.

Sedan har vi frågan om datalagringen, som håller på att utvecklas till en mörk fars. EU-domstolen har ogiltigförklarat EU:s datalagringsdirektiv, eftersom den anser att det strider mot de mänskliga rättigheterna att övervaka människor som inte är misstänkta för brott.

Detta har lett till att juristerna i EU:s ministerråd, Österrikes författningsdomstol, den tyska justitieministern och många andra har dödförklarat datalagringen.

Men i Sverige står regeringen och sossarna på sig. De vill till varje pris fortsätta lagra data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner.

Vad gäller övervakning håller även FRA-frågan på att gå över styr. Snowden-dokumenten har avslöjat att FRA ägnar sig åt saker som aldrig debatterats offentligt och som FRA-lagen aldrig var tänkt att täcka.

Regeringen vägrar att ens diskutera vad som sker, vilken laglig grund verksamheten vilar på och vem som givit FRA mandat att hålla på med dessa saker. Vilket innebär att man sätter själva demokratin på undantag.

Det ovanstående är bara några exempel på hur den svenska rättsstaten dras med uppenbara och allvarliga problem.

De politiska maktpartierna tycks dock inte uppfatta något av detta som problematiskt.

Konstnären Dan Park häktad. På grund av sin konst.

Klockan 10 i förmiddags häktade Malmö tingsrätt konstnären Dan Park.

Han är häktad för hets mot folkgrupp. Vilket är en orimlig lag. Det hela är ett angrepp på konstens frihet och på yttrandefriheten – vilket jag skrev om i en bloggpost i går »

Och häktad... Det saknar alla proportioner. Det känns mest som ett försök att tysta honom, så att han inte kan tala för sin sak i media.

Från det politiskt ängsliga Kultursverige är tystnaden total. I Sverige skall kulturen tydligen vara inställsam, välkammad och korrekt.

Länkar:
Dan Park häktas på nytt »
Så nu har vi alltså börjat fängsla konstnärer? »

Uppdatering: Enligt uppgift skall de aktuella konstverken nu ha sänts till Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) för analys. Och där skall de analyseras av deras... konstkritiker?