Internets framtid

Här kommer ytterligare en sommarrepris som du inte bör missa: Kevin Kellys TED-föreläsning från 2007 om internets framtid.

Morgondagens internet kommer inte att bli samma sak som i dag, fast mer och snabbare. I vart fall inte bara. Kelly spår en framtid med ett nästan allomfattande nät, The One.

Samtidigt som perspektivet är smått svindlande och fantasieggande, så väcker det nya, stora och svåra frågor – till exempel om vår personliga integritet.

Skype - kanske inte så säkert som många tror

IP-telefoni via Skype är i dag vardagsmat för de flesta. Och Skype har mångas förtroende, på grund av dess starka kryptering.

Men hur stark är denna kryptering, egentligen?

The Register: eBay could ditch uncrackable Skype tech - Spooks likely watching with interest.

För den som använder Skype (och PayPal) för affärer med Kina kan även denna artikel vara intressant.

Behovet av en ny kärna i Skype blir allt större. Då är frågan vilka krav och önkemål företaget kommer att möta från länder och myndigheter som anser sig ha rätt att spana i vår IP-telefoni.

Detta är värt att hålla ett öga på. Och rätt spännande.

(Tipstack: Hans)

Medeltida

"Den som förolämpar en annan person beträffande dennes religiösa uppfattningar gör sig numera skyldig till brott på Irland – ett brott som kan bestraffas med böter på upp till €25.000 (ca 250.000 kr). Den nya lagen som klubbades igenom för knappt en vecka sedan föreskriver att den som säger, publicerar eller i övrigt offentliggör kommentarer som är förolämpade för godtycklig religions uppfattning om heliga angelägenheter gör sig skyldig till blasfemi, eller hädelse, om kommentarerna orsakar upprördhet eller kränkning för ett ”substantiellt” antal av religionens anhängare."

Läs mer i Fria Nyheter»

(Tipstack: Gösta)

Intressant teknisk FRA-diskussion

I Klambergs bloggpost om utbyte av bankuppgifter mellan EU och USA förs en rasande intressant, om än rätt teknisk, diskussion i kommentarerna – om vilken information FRA egentligen kan uppsnappa. Länk»

Läs även Fritänks bloggposter Bankuppgifter och signalspaning och Att flyga under radarn.

SWIFT: Ministerrådet fulspelade medvetet

Mer intressant information har dykt upp om måndagens beslut i EU:s ministerråd, vad gäller ramverket för amerikanska myndigheters tillgång till information om våra banktransaktioner genom SWIFT-systemet.

Ministerrådet valde medvetet att ignorera sina egna jurister. EU Observer skriver...

"The legal services of the EU council (the member states' secretariat in Brussels) in July put forward a confidential paper saying that the European Parliament should have co-legislative powers on the pact under articles 95 and 300 of the EU treaty, EUobserver has learned."

"But EU foreign ministers on Monday (27 July) opted to give the Swedish presidency the exclusive right to handle talks, citing articles 38 and 24 instead."

Detta innebär dels att EU:s ministerråd gjort klart att man skiter i vad Europaparlamentet anser.

Och det innebär dels att det blir den svenska regeringen som nu kommer att hantera hemlighetsmakeriet i förhandlingarna med USA. Vilket naturligtvis kommer att ske utan demokratisk insyn.

Den goda nyheten är att det nu aktuella avtalet bara är tillfälligt. Nästa gång kommer man inte att kunna sidsteppa Europaparlamentet. Och där kommer intresset att vara stort, efter att ministerrådet och det svenska ordförandeskapet nu har retat upp bra många ledamöter...

Mer matnyttig information i EU Observer»

Två dåliga alternativ

Ju mer jag funderar kring det där framstressade EU-beslutet om USA:s tillgång till våra banktransaktioner via SWIFT-systemet, ju mer konfunderad blir jag.

Riksdagens EU-nämnd fick ett SMS, 30 minuters betänketid och inget beslutsunderlag. Det är i sig väldigt dåligt. Det har i och för sig hänt förr. Och det kan finnas tillfällen då beslut måste tas i hast.

Men den här gången finns en skillnad: Sverige är ordförandeland i EU.

Det är alltså Sverige som rattar ruljansen. Som ordförandeland tycker man att vi borde ha bättre koll på bitarna. Egentligen finns det bara två alternativ:

1) Sverige hade ingen aning om att detta skulle komma upp på ministerrådets bord. Och att EU:s ordförandeland inte vet vilka ärenden som kommer upp är anmärkningsvärt.

2) Regeringen låg medvetet på frågan – så att riksdagens EU-nämnd inte skulle hinna sätta sig in i ärendet, för att undvika debatt och protester.

Jag lutar åt alternativ nummer två.

Och i så fall har regeringen satt sig över riksdagen. Igen.

Gäller alternativ ett handlar det, i bästa fall, bara om inkompetens.

Hej då tidningar! Hej journalistik!

Tidningarna börjar bli allt mer oroliga över den tekniska utvecklingen. Vissa försöker ställa sig utanför nätets länkkultur. Det finns funderingar på betallösningar, kopieringsskydd och format som är låsta till viss teknisk utrustning. Men inget vill riktigt flyga. Och i USA är tidningsdöden redan ett faktum.

En av denna bloggs läsare, Mollemand, tipsar om en intressant och lång bloggpost i detta ämne av Clay Shirky: Newspapers and Thinking the Unthinkable.

Shirky skriver bland annat "With the old economics destroyed, organizational forms perfected for industrial production have to be replaced with structures optimized for digital data. It makes increasingly less sense even to talk about a publishing industry, because the core problem publishing solves — the incredible difficulty, complexity, and expense of making something available to the public — has stopped being a problem."

Och så den för vissa så smärtsamma slutsatsen "Society doesn’t need newspapers. What we need is journalism."

Så långt in i resonemanget kommer vi till det som är riktigt spännande: Ingen vet i dag hur detta kommer att gå till.

Kanske kommer något mediehus på en oerhört smart och lönsam förpackning av tung, proffsig journalistik. Kanske kommer gräsrots- och medborgarjournalistiken att ta över. Kanske kommer någon 14-åring på en lösning som verkligen slår. Kanske flyttar den riktigt tunga journalistiken över till bokform. Eller till tv eller radio. Vi vet inte. Ännu.

Detta är värt att fundera över. Hur kan journalistiken komma att se ut i framtiden? Och vad innebär det för vårt nyhetsflöde, vår världsbild, vår demokrati och för den så kallade kvalitetsjournalistiken? Är det kanske ändå själva journalistiken, som vi känner den, som är hotad? Vad innebär i så fall det?

USA får tillgång till våra bankaffärer?

Internationella (och ibland vissa nationella) banköverföringar hanteras via SWIFT (Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication).

SWIFT har en av sina jättedatorer här i Belgien. (Det sägs att den skall flyttas till Schweiz. Eller att detta redan har skett. Jag är lite osäker på den punkten.) Den andra maskinen står i USA. Dessa två enheter speglar varandra, för maximal driftsäkerhet.

Nu är frågan hur mycket information från SWIFT – om våra bankaffärer – som de amerikanska myndigheterna skall få tillgång till i sitt "war on terror". Man skulle visserligen kunna säga att det redan är kört i och med att systemet har en spegel i USA. Men det har ändå förhandlats om hur mycket information amerikanerna officiellt skall få tillgång till. Av lätt insedda skäl är frågan känslig och omfattar många integritesaspekter.

Nu meddelas att USA gått med på ett antal begränsningar av sin tillgång till information från SWIFT. På ytan ser det rätt prydligt ut. Men vad jag kan förstå kommer beslut om att hämta ut information att fattas på en administrativ nivå, inte av en domstol. Och vi vet att amerikanska myndigheter tidigare har gått utanför lagen för att samla in information med terroristbekämpning som uppgivet syfte. Så det hela känns inte riktigt tryggt.

Som jag ser det borde man göra klart att uppgifter bara skall kunna lämnas ut om det finns en konkret brottsmisstanke. Och att ett sådant beslut i så fall skall fattas av domstol.

Hur som helst har EU:s ministerråd nu, i all hast, gett kommissionen grönt ljus för att ingå ett avtal enligt ovan med USA.

Sedan har vi fulspelet.

Europaparlamentets utskott för medborgerliga rättigheter har ögonen på frågan. Senare i höst skall man till exempel hålla en hearing med den domare som är expert på SWIFT-frågan ur ett integritetsperspektiv.

Nu har dock EU-kommissionen och ministerrådet kört om parlamentet och gett grönt ljus till den nya överenskommelsen om SWIFT med amerikanerna. (Den svenska riksdagens EU-nämnd fick 30 minuter på sig att fatta ett beslut i frågan, helt utan beslutsunderlag – i samband med ministerrådets möte.)

Varför denna brådska? Jag ser två förklaringar. Dels att man aldrig kan veta hur nästa EU-kommission ställer sig i frågan. Dels att man ville hinna före Lissabonfördragets ikraftträdande, som (om det blir verklighet) ger parlamentet mer inflytande över denna fråga.

Snabbehandling för att undvika... demokratiskt krångel, insyn och debatt, typ.

Detta känns inte riktigt bra. Men det brukar det ju inte göra, när det gäller de här frågorna och hur de hanteras.

Läs mer: Klamberg | Gröna gruppen i EP

Uppdatering: SR P3 Nyheter har också ett knäck på det här.

Kopieringsskydd för nyheter?

Här är en skum nyhet:

Nyhetsbyrån AP tänker börja med kopieringsskydd (DRM) för sina nyheter.

Eller snarare, ett sätt att hålla koll på hur deras nyhetstelegram- och notiser används. Med syfte att slå till mot otillåten kopiering och för att kunna ta betalt när materialet används, kan man anta.

Men hur många använder egentligen ett helt nyhetstelegram, med speciella kod-taggar och allt? Är inte det vanliga att man hänvisar, skriver om eller helt enkelt klipper och klistrar? Och sedan länkar?

Jag har svårt att riktigt förstå vitsen med det här.

(Tipstack: Hans)

TPB i rätten igen

The Pirate Bay stäms av den amerikanska nöjesindustrin. Igen.

Denna gång kräver filmbolagen att TPB-siten upphör med sin verksamhet, med hot om vite om så inte sker.

Här bör man notera ett par saker. Dels har tingsrättens dom i det första målet inte vunnit laga kraft. Dels är denna dom överklagad. Dels var utredningen gjord av en polis som var anställd hos ett av filmbolagen. Dels är sista ordet ännu inte sagt vad gäller huruvida tingsrättens domare var jävig.

Vi har alltså inget slutligt domslut i det första TPB-målet. Ändå kräver amerikanska filmbolag att en svensk domstol skall föregripa den fortsatta rättsliga prövningen och stänga ner verksamhet på en web-plats.

Detta strider mot all rimlig rättspraxis. Det skulle, om det blir verklighet, vara ett övertramp vad gäller rättssäkerheten. Och det känns rent allmänt olustigt att amerikanska företagsbyråkrater kommer och kräver att våra domstolar skall besluta om vad som skall få finnas på svenska web-sidor.

Den nu aktuella stämningen aktualiserar också frågan om man kan eller skall hålla nätoperatörer ansvariga för vad som distribueras i deras nät. Vill man inte ha filtrering och kontroll av all internettrafik, då måste svaret på den frågan vara nej.

Slutligen måste man nog även fastställa vem det är som driver TPB i dag, innan man kan vidta några rättsliga åtgärder mot någon över huvud taget.

SvD | DN | Expressen | Aftonbladet | Nyheter24.se | SR P3 Nyheter | Bloggosfären om The Pirate Bay

Sarkozy bygger ut

Ingen kan ha missat den franske presidentens utfall mot marknaden, ekonomisk liberalism och finansvärlden. Nu visar det sig att dessa utfall mest handlade om sådana företeelser i utlandet, utanför Frankrike.

President Sarkozy är nämligen drivande för en kraftig utbyggnad av kontorsstaden La Défense i västra Paris. Syftet är att göra Paris till ett finansiellt centrum som kan konkurrera med bland annat The City i London.

Plus att Sarkozy får ett fint monument över sin egen storhet, naturligtvis.

De skulle kunna börja med att lära sig engelska.

Länk»

En hel pudel om 1984

Amazon har fått mycket kritik för sin fjärradering av Orwells 1984 och Djurfarmen från sina kunders läsplattor. Vilket man kan förstå. Dels för att kunderna naturligtvis blir förbannade när böcker de köpt bara fjärraderas från deras utrustning. Dels med tanke på böckernas ämnen.

Nu har Amazon dock gjort en hel pudel. Citat...

"This is an apology for the way we previously handled illegally sold copies of 1984 and other novels on Kindle. Our “solution” to the problem was stupid, thoughtless, and painfully out of line with our principles. It is wholly self-inflicted, and we deserve the criticism we’ve received. We will use the scar tissue from this painful mistake to help make better decisions going forward, ones that match our mission."

Slut citat.

Debatten lär dock fortsätta om vem som har rätten till verk som har köpts i digital form. Här finns en obehaglig misstanke om att vi inte har kontroll över det som finns på våra egna datorer längre. Och oavsett hur många användaravtal som kunderna har skrivit på, så är detta något som de flesta varken gillar eller kan acceptera.

Sedan var det det där med att radera information, texter och verk. Det är så... 1984!

(Via Varför inte?)

Mörkrets hjärta: EU-byråkratin

EU:s byråkrati skiljer sig i grunden inte från annan byråkrati. Den förlamar, skapar en kultur av ansvarslöshet, befordrar människor till deras inkompetensnivå och undergräver den öppna demokratiska processen.

Men EU-byråkratin är också lömskare, mer inåtvänd, mer hemlighetsfull, mer i kontakt med särintressen, mer arrogant och mer självupptagen än till exempel den svenska.

För en tjuvtitt in i EU-byråkratins mörka värld rekommenderar jag att du läser denna bloggpost om Dr. Fritz Harald Wenig på EU:s General Directorate of Trade Defence. Den säger det mesta.

EU brukar försvara sig med att säga att unionens byråkrati "bara" består av ungefär 45.000 personer. Men då handlar det bara om dem som är direkt anställda av EU. Vad man glömmer är alla byråkrater som måste anställas i/av medlemsländerna för att hantera saker som till exempel jordbruksstödet. Tankesmedjan Open Europe har uppskattat att om man tar med dem, då omfattar EU-byråkratin snarare 170.000 personer.

Till det kan vi lägga EU:s hundratals kommittéer, tusentals specialistgrupper och ett stort antal skattefinansierade NGO:er som i princip fungerar som EU:s förlängda arm.

Allt detta mynnar ut i mer centralstyrning, mer politisk makt, mer reglering, mer övervakning, mer korporativism, mer kommandoekonomi – och i att makten flyttar allt längre bort från medborgarna.

När människor som sett stora politisk-byråkratiska system braka samman under sin egen tyngd (som Mikhail Gorbachev och Václav Klaus) varnar för vad som håller på att ske i EU – då blir de som regel bara bortviftade och ibland rent förlöjligade.

Varje imperium måste tydligen begå sina egna misstag, utan att lära av historien.

(Jag blir en smula störd av tanken på att även jag kan komma att bli avlönad av EU. Men jag gör det för att bekämpa övervakningsstaten inne i systemet och för att ha råd att driva min EU-kritiska granskning vidare. Jag hoppas dock att ni, kära läsare, är vaksamma och trycker till mig om jag håller på att driva över till den mörka sidan.)

EU-miljarder för att styra vad du skall tycka

EU använder varje år miljarder och åter miljarder kronor av medborgarnas skattepengar till propaganda. Dess syfte är att övertyga oss om unionens förträfflighet.

Till att börja med kan man tycka att det är ett våldsamt slöseri med pengar. Vill EU ha bättre anseende borde man istället börja med att hantera det demokratiska underskottet, öppna beslutsprocesserna och öka transparensen. Det skulle kunna ske utan att sätta sprätt på en massa pengar.

Sedan är det inte speciellt smakfullt att pungslå oss medborgare på pengar som sedan används för att utsätta oss för politisk propaganda. Information må vara en sak. Men miljarder till tv-kanaler, radiostationer, tankesmedjor, trycksaker, kampanjer och mutresor för journalister – i syfte att påverka vad folket skall tycka – är ett von oben-perspektiv som inte hör hemma i en vital demokrati.

Om allt detta handlar en rapport som tankesmedjan Timbro i dag presenterar.

Rapporten presenteras på DN Debatt»

Läs mer och hämta hem rapporten hos Timbro. Svenska» Engelska»

Elefantkyrkogården

Apropå tröga storföretag:

Här är läsning som borde mana till eftertanke.

Så många stora företag, så många produkter som gått ur tiden, så lite nytänkande...

(Tipstack: Kluris)

Näringslivets byråkrati

Tidigare bloggade jag om den politiska byråkratin. Den är ett problem för sig, eftersom den går ut över den demokratiska maktutövningen och medborgarnas frihet.

Men den har en nära släkting, som också orsakar oss problem – byråkratin i våra företag.

På samma sätt som den politiska byråkratin skapar näringslivets byråkrati en kultur av ansvarslöshet, tungroddhet och krångel där människor befordras tills de når sin inkompetensnivå.

Men konsekvenserna blir andra. En roffarkultur som är stötande för vanligt folk. En initiativlöshet som gör att vårt land hamnar på efterkälken. En tröghet som snarare motverkar än uppmuntrar utveckling och framsteg. En förvandling från företagande till särintresse, där det blir minst lika viktigt att hålla sig väl med politikerna (som kan pytsa ut skattepengar) som med kunderna.

Carnegie, Skandia, ABB och Stora Enzo är några exempel på företag där topptjänstemännen har skott sig själva på ägarnas, medarbetarnas och ibland även skattebetalarnas bekostnad. (Läs Mats Qvibergs krönika i Expressen om detta.)

Problemet är att många stora företag har en otydlig ägarbild och styrelser som hellre är harmlösa förvaltare än vinsthungriga entreprenörer. Sådana företag skapar inga nya idéer, nya produkter eller framtidsbranscher.

Jag ser inget fel i att det finns stora företag. Problemet uppstår när den interna kravlösheten breder ut sig; när företagsledarna inte längre fattar att de måste driva lönsamma företag på en fri marknad; när processerna blir viktigare än resultatet; när företagen blir beroende av politikernas goda vilja och när de börjar kräva särlagstiftning. Då har dessa företag lämnat allt som kan kallas för en fri marknad. Och då är dessa företag och deras ägare (till exempel de svenska pensionsspararna) illa ute.

Låt mig ta ett aktuellt exempel...

Många av de stora företagen i musik- och underhållningsbranschen är ansiktslösa byråkratier. Dessa fantasilösa kolosser tycks bara kunna komma på dåliga sätt att försvara sin ställning på marknaden. Det vill säga genom krav på särlagstiftning, utvecklingsfientlighet och genom att släpa sina kunder inför domstol.

Så beter sig inte hungriga entreprenörer på en fri marknad. Så skapar man inte långsiktig avkastning till sina ägare. Så bygger man inte något nytt och spännande. Så överlever man inte på en fri marknad.

Och så hade en tydlig ägare – med insikt i och ansvar för verksamheten – aldrig betett sig.

Det är detta som är problemet med Big Business. Det är inte den fria ekonomin eller marknaden det är fel på. Det är inte konsumenterna som är dumma i huvet. Felet ligger i att näringslivets egna byråkrater ofta tappar kontakten med den fria marknaden och företagandets villkor.

Detta kan inte korrigeras genom mer politisk styrning. Tvärt om. Sådana här problem kan man bara komma till rätta med om marknaden får vara självreglerande – och låta dinosaurierna lämna plats för det som är nytt, spännande och lovande.

Men dagens politiska verklighet tycks gå åt rakt motsatt håll – mer reglering av marknaden, mer politisk styrning av företagandets villor, mer understöd till dödsdömd verksamhet, fler skyddstullar för att tillfälligt rädda företag på fallrepet, mer särlagstiftning och mer korporativism.

Och väldigt få tycks se detta som ett problem.

Krisen som kommer...

Erik påminde mig om att även läsa DN denna lata sommarsöndag.

Där har Johan Norberg en debattartikel om finanskrisen som riskerar att komma – och som kan vara mycket värre än den vi ser just nu.

Hans tes sammanfattas av DN:s ingress... "Den politik som bedrivs av regeringar i Sverige och i övriga västvärlden samt av centralbankerna riskerar leda till att vi fördröjer den ekonomiska återhämtningen och lägger grunden för framtida kriser. Låga räntor och räddningsaktioner för banker och storföretag uppmuntrar till samma huvudlösa risktagande som ledde till den värsta finanskrisen sedan 1930-talet."

Läser man artikeln ter det hela sig skrämmande logiskt. Och deprimerande. Mer politisk klåfingrighet och mer politisk centralstyrning lär bara göra problemen större, knappast mindre.

Det är intressant att så få politiska makthavare förstår sig på ekonomins "ekologi". Ibland måste det röjas väg för det nya, knoppande, livskraftiga och spirande. Detta ordnar marknaden själv genom att företag som har förlegade affärsmodeller, som är oförmögna till förändring, som dignar under intern byråkrati och som inte längre är hungriga slås ut. Lägger sig politikerna i denna process, då kanske de kan rädda några jobb på kort sikt. Men de gör samtidigt livet mycket svårare för alla de nya företag som skall skapa morgondagens välstånd, tillväxt, utveckling och jobb.

Skälet är möjligen att politikerna är särintressenas och röstmaximeringens fångar. Ingen kan, får eller vågar längre säga som det är. I vart fall inte innan det är för sent.

Till Norbergs artikel»

En Youtube-film som kan vara relevant i sammanhanget»

Apropå byråkrati

"Arbete expanderar alltid så att det fyller ut anslagen tid."
Parkinsons lag.

"Utgifterna stiger raskt till inkomsternas nivå."
Parkinsons andra lag.

"Expansion leder till komplexitet och komplexitet leder till förfall."
Parkinsons tredje lag.

Den politiska byråkratin

Det händer att politiker tycker att jag är lite orättvis mot dem. På sätt och vis har de rätt. Jag ägnar på tok för lite tid åt att kritisera och häckla byråkratin.

Byråkraterna har nämligen mycket större inflytande över den politiska makten än de flesta tror. Det är inte svårt att hitta borgerliga riksdagsledamöter som säger att de egentligen är kritiska till FRA, men att de är mer eller mindre chanslösa mot en aldrig sinande ström av byråkrater – vars "expertis" de ändå känner att de måste respektera eller försöka möta på en saklig nivå. Och besegrar du en, då står två nya redo.

Med jämna mellanrum kan vi läsa om undersökningar som säger att unga människor lämnar politiken på grund av att de känner att de inte kan påverka. Mer sällan ser vi analyser av varför det är så. Stela, ängsliga och principlösa politiska organisationer är naturligtvis en del av förklaringen. Men ett annat, och förmodligen viktigare skäl, är att de förtroendevalda är i byråkraternas våld.

Jag sysslade själv med lite kommunalpolitik för sisådär 25 år sedan. Politikernas svängrum var synnerligen begränsat. Istället möttes vi av en flod av tjocka rapporter som man, som fritidspolitiker, knappt ens fick tid läsa igenom. Än mindre hann man analysera luntorna tillräckligt för att kunna ifrågasätta på ett vettigt sätt. Försökte man, då fick man bara ännu fler papper, PM och rapporter i huvudet. Det byråkraterna hade bestämt sig för blev, i säkert minst 90 procent av fallen, också det som beslutades.

Politikerna har blivit tjänstemännens gisslan. I många fall deras frivilliga gisslan. I andra fall på grund av bristande tid, erfarenhet, kompetens och uppmärksamhet. Ibland på grund av finkänslighet och konflikträdsla. Och inte sällan på grund av omtanke om den egna karriären.

Tveka inte om att byråkraterna har sin agenda. Det är de som styr utredningar, tar fram förarbeten, sållar information och skriver förslagen. Det är de som umgås med särintressen, konspirerar över förvaltningsgränserna och ser till att den egna verksamheten växer. Utan att behöva ta ansvar. Utan att ställas till svars. Utan demokratisk insyn.

Eller för att ta ett exempel ur verkligheten...

När en toppbyråkrat i försvarsdepartementet fick skriva en ny lag, för en myndighet som han själv skulle komma att bli chef för – med kraftigt förstärkta resurser och med syfte att övervaka informationsflödet i vårt samhälle – då borde alla varningsklockor ringa. Istället gav man snällt Ingvar Åkesson hans FRA...

Politik och övervakning

EU vill sätta upp nya system för att övervaka våra transporter. Syftet sägs vara omsorg om miljön och en önskan att få smidigare och snabbare transporter.

I andra vågskålen: Detta kan inte ske utan övervakning. Därmed hotas vår rätt att röra oss fritt och anonymt.

Peter Hustinx, som är European Data Protection Supervisor, varnar för vad detta kan betyda för den personliga integriteten. Ett par citat...

"The use of location technologies is particularly intrusive from a privacy viewpoint as it allows for the tracking of drivers and for the collection of a wide variety of data relating to their driving habits."

"The processing of location data is a particularly sensitive matter involving the key issue of the freedom to move anonymously, and which requires the implementation of specific safeguards in order to prevent surveillance of individuals and misuse of the data."

Läs mer här.

Detta belyser även något större. Nämligen att politiska beslut som regel tvingar människor att bete sig på ett visst sätt. Ofta på ett annat sätt än de själva skulle vilja. Och då krävs det övervakning för att staten skall kunna veta vad vi har för oss – och om vi lyder.

Enda sättet att komma runt detta problem är att ge politikerna mindre makt över våra liv. Vilket är raka motsatsen till den samhällsutveckling vi ser i dag.

(Tipstack: Putte)

Uppdatering om telekompaketet

Här är en liten uppdatering om EU:s telekompaket. Som du kanske minns gick behandlingen i baklås i våras – eftersom Europaparlamentet stod fast vid att fildelare inte skall få stängas av från internet med mindre än en föregående domstolsprövning. Om de nu skall stängas av alls.

Och nu ligger frågan på det svenska EU-ordförandeskapets bord. Närmare bestämt hos infrastrukturminister Åsa Torstensson. Hon och regeringen påstår att de är emot avstängning av fildelare från internet, som princip. Men de har också vägrat backa upp sina svenska vänner i Europaparlamentet, som stått fast vid kravet på domstolsprövning. Och nu skall Torstensson under sex månader vara neutral ordförande i ministerrådet, som förväntas klappa alla inklusive fransmännen medhårs.

Då är det intressant att veta att förlikningsprocessen (mellan parlamentet och ministerrådet) om telekompaketet tycks dra ut på tiden. Vilket kan vara ett tecken på att minsterrådet är vankelmodigt eller, troligare, oenigt.

Då är frågan vad infrastrukturminister Åsa Torstensson tänker göra. Hon sitter nämligen i en position där hon verkligen kan påverka och styra processen. Tidigare handlade det om vilken linje hon drev för svensk del. Nu har insatserna höjts och vad hon gör kommer att bli betydelsefullt för hela EU.

Och det vore väl fan om den svenska regeringen skulle springa fransmännens ärenden – och öppna för avstängning av internetanvändare på lösa boliner.

Men från Torstensson har vi inte fått några nya signaler sedan försommaren. Det sista vi hörde från henne var att hon var emot tillägg 138, som kräver domstolsprövning. Håller hon fast vid den linjen, då vinner fransmännen och då blir det fritt fram för franska internetlagar i hela EU.

Kommer det svenska ordförandeskapet att fortsätta tiga och ducka i denna fråga? Kommer Torstensson att göra rätt? Eller kommer hon att vika sig för fransmännen?

Detta kommer att bli oerhört intressant.

Läs mer om om telekompaketet hos Erik Josefsson.

Skattefridagen

I dag infaller skattefridagen.

Den så kallade skattefridagen är den dag på året då alla löntagarens skatter blivit betalda om den totala skattebördan (i genomsnitt 55,5 procent) rullats ut från årets början.

Eller lite förenklat uttryckt – från årsskiftet fram till i går jobbade du åt staten. De pengar du tjänar från och med i dag till nästa nyår får du behålla själv.

Förra året inföll skattefridagen den 29 juli och under Göran Perssons sista år som statsminister den 8 augusti. Så visst går det åt rätt håll.

Men Sverige har fortfarande bland de högsta skattetrycken i världen. Vi har inte den bästa sjukvården, inte den bästa polisen, inte de bästa skolorna, inte den bästa militären, inte den bästa åldringsvården, inte den bästa infrastrukturen och inte det bästa rättsväsendet. Men vi har, som sagt, en av de största prislapparna. Detta oavsett om skattefridagen infaller i dag eller en vecka in i augusti.

En annan aspekt som nästan aldrig diskuteras är skatterna och makten över våra liv. Höga skatter innebär att andra bestämmer mer över din konsumtion. Och då får alla rätta sig efter vad politikerna och byråkraterna anser att vi skall konsumera. Alternativet, lägre skatter, innebär dels att vi medborgare får mer makt över våra liv – dels att vi då kan välja de alternativ som passar oss själva bäst.

Skattebetalarna»
Svenska Dagbladet»

Varför syns inte vi andra?

EU-kvarteren i Bryssel är i dag barrikaderade av demonstrerande mjölkbönder. Äggkastande agrarkleptomaner mot kravallpolis. Traktorer mot vattenkanoner.

Bönderna vill ha mer pengar. (Vem vill inte det?) De vill närmare bestämt ha dina skattepengar, i form av jordbruksstöd.

EU:s jordbruksstöd är ett vansinne av sovjetiska proportioner.

Europas bönder producerar mer (och delvis andra saker) än vad vi konsumenter vill köpa. För att bönderna skall kunna fortsätta producera fel och för mycket tvingas skattebetalarna stå för notan.

Ibland dumpar vi överskottsprodukter till skattesubventionerade underpriser i tredje världen. Vilket i sig skulle kunna vara en... snäll sak att göra – om det inte vore för att det hela ofta slutar med att vi då slår ut de fattiga ländernas eget jordbruk. På så sätt används våra skattepengar till att hålla fattiga människor i fattiga länder kvar i fattigdom.

När man ser de demonstrerande bönderna, då undrar man: Var håller alla andra hus? Alla som får plocka upp notan? Fattiga européer som vill behålla de pengar de tjänat – och som skulle kunna få mer käk till lägre priser om vi istället öppnade våra gränser för verklig frihandel och fri konkurrens...

Var gömmer sig alla de som alltid annars brukar tycka synd om fattiga människor i andra delar av världen?

Och varför är politikerna så rädda för just bönderna? Är inte förbannade konsumenter och skattebetalare viktigare att hålla sig väl med?

Räkna inte med annat än att vansinnet kommer att fortsätta – så länge alla vi som är kritiska till jordbruksstödet sitter tysta och stilla i båten.

FRA 2.1? 1.3?

Gårdagens utredning om FRA, Säpo och polisen har fått en del beröm på tidningarnas ledarsidor i dag. Och det finns bra saker i den. Till exempel att utredningen avfärdar utformningen av den specialdomstol (som regeringen skissat upp efter FRA 2.0-uppgörelsen) som ju i praktiken skulle bli en integrerad del av FRA-apparaten.

Vad detta egentligen visar är att regeringen fortfarande inte har något genomtänkt, rimligt helhetsgrepp på FRA-frågan. Och att den har varit vårdslös i sin hantering av FRA 2.0-uppgörelsen.

Det riktigt intressanta med utredningen är dock att den öppnar för att Säpo och polisen skall få använda sig av FRA:s signalspaning. Frågan är hur regeringen kommer att ställa sig till det. För detta, om något, är ett slutligt avsteg från FRA 2.0-uppgörelsen. Då finns den inte mer - och allt är då tillbaka där det var för ett år sedan.

Å andra sidan FRA 1.0, 1.1, 2.0 och nu... 1.3 (?) lider alla av ett och samma grundproblem. Kablarna kopplas in till staten via FRA. Och därmed får vi automatiserad massavlyssning av svenska folket.

Riv upp! Gör om! Gör rätt!

Svenska Dagbladet
Expressen

Alla dessa dagar...

Jag har en stridsvagn och ett stridsflygplan på torget utanför fönstret. På gatan har en halvpackad militärorkester spelat hela eftermiddagen. Och nu börjar killarna från belgiska arméns hundskola, som har haft uppvisning på torget, bli helpackade. I love this shit!

(Belgisk nationaldag, med andra ord.)

Säpo, polisen och FRA

I dag har Anders Eriksson presenterat utredningen Signalspaning för polisiära behov (SOU 2009:66).

Nu är det dags att läsa in sig.

Regeringen
Utredningen som PDF
Klamberg

Unionens president?

Om olyckan skulle vara framme, och Lissabonfördraget går igenom - då skall EU välja en president.

Eller välja och välja... Det handlar ju inte om allmänna, demokratiska val eller så.

Jag har tidigare dissat den förre brittiske premiärministern Tony Blairs kandidatur. Men hur ser resten av startfältet ut? Dick Erixon har en pedagogisk sammanställning och sammanfattning.

Men... bryr sig regeringen?

Åtta moderata riksdagsledamöter, med Karl Sigfrid i spetsen, skriver i dag på DN Debatt om ACTA-avtalet.

De tar upp problemet med att detta handelsavtal kan leda till att internetoperatörerna tvingas övervaka sina kunder och vad de gör på nätet - med tillhörande blockering av vissa sidor och avstängning av användare.

De åtta moderaterna kritiserar även den hemlighetsfulla, slutna processen kring ACTA. Ett hemlighetsmakeri som ju rimmar illa med den svenska offentlighetsprincipen och vår tradition av öppenhet och demokrati när lagar stiftas.

Så långt är allt väl. Men kommer regeringen att bry sig? Än så länge finns det inget som tyder på det. Tvärt om. Som ordförande i EU tvingas den svenska regeringen spela spelet enligt de slutna, snåriga och hemlighetsfulla EU-reglerna. Samtidigt är själva förhandlingarna om ACTA-avtalet nu åter i full gång.

Det är positivt att borgerliga riksdagsledamöter som vill ha ett fritt och öppet internet tar sig ton. Men samtidigt är det alltså tveksamt om de alls kommer att få gehör för sina åsikter.

Det är som vanligt. Regeringen omprövar ingenting om inte något viktigare står på spel. Till exempel dess makt. Man skulle kunna önska att några av integritets-, frihets- och internetvännerna i borgerligheten kunde hoppa av och bli politiska vildar. De skulle säkert vara välkomna som piratpartister.

Men så funkar det nästan aldrig i svensk politik. Regeringen kan ha hur många vettiga riksdagsledamöter som helst i sin flock. Det måste åndå till något mer kraftfullt för att ändra på saker och ting. Till exempel att Piratpartiet kommer in i riksdagen 2010.

Länk till artikeln.

DN: Lämna oss i fred

"Teknikutvecklingen bjuder ständigt nya möjligheter att övervaka människors liv. Statens uppgift är inte att i namn av säkerhet och folkhälsa driva på integritetskränkningarna. Politikernas uppgift är att hålla emot. Bara extremt allvarliga problem ska få mötas med extrema metoder, och då bara om de är väldigt mycket effektivare än andra åtgärder.
Att få leva sitt liv i oövervakad ro är en grundläggande mänsklig rättighet."

Jag ligger lite efter i dag, men ovan finns i vart fall ett citat från DN:s ledarsida på måndagen som är värt att lyfta fram. Har DN gått och blivit en liberal tidning igen, månne..?

Länk»

En liten detalj...

I DN skriver Henrik Brors om EU, Europaparlamentet och makten.

I ett stycke nämner han Piratpartiet och mig. Han tycks mena att Piratpartiet blir nyliberalt i och med att dess EU-parlamentsledamot Christian Engström vill ha mig som assistent. Det känns lite tramsigt.

I Europaparlamentet skall och kan Piratpartiet bara profilera sig i de frågor det har gått till val på. Något annat finns det inte mandat för. I övrigt kommer (pp) att rösta med sin partigrupp, de gröna - vilket stämmer med vad partiet sa före valet. Man kan undra vad Brors menar är nyliberalt med det.

Henrik Brors glömmer även en medarbetare, Erik Josefsson, som kandiderade i EU-valet för (v). Josefsson kommer att vara placerad på det gröna gruppkansliet, men arbeta med "piratfrågorna" - och är alltså också en nära medarbetare till Engström.

DN-analysen känns med andra ord väldigt tunn.

Visst, jag är nyliberal / libertarian. Visst, jag torgför mina åsikter där det passar sig - till exempel här på bloggen. Och visst, jag skulle önska att fler höll med mig och lyssnade på mig.

Men var sak har sin plats. Och i Europaparlamentet har (pp) en regnbågsbesättning, som kan samarbeta över de traditionella politiska gränserna, med ett begränsat antal viktiga frågor.

Jag tror bestämt att media (och vissa andra) inte har fattat att vi lever i en tid där människor med olika politisk bakgrund kan enas kring vissa viktiga sak- och principfrågor. Men de har bara att vänja sig.

Länk till DN-artikeln.

Så... 1984!

Du har väl inte missat att Amazon har fjärraderat George Orwells böcker 1984 och Djurfarmen – hos kunder som köpt dem till sina elektroniska läsplattor?

Länk»

Second hand-föräljningen av skivor stryps

Handeln med begagnade musikskivor har alltid varit en het potatis. Har den som köpt en platta rätt att sälja den vidare? Och om man får sälja sina skivor, får man då även ge bort sin musik?

Nu har nöjesindustrins lobbyister börjat få gehör för sin motvilja mot second hand-försäljning av skivor, hos lagstiftarna i USA. Det sker genom att man tvingar in verksamheten under samma lagar som till exempel pantbankerna.

I bland annat Florida skärps nu reglerna för att en butik skall få befatta sig med begagnade skivor. Handlarna måste ansöka om tillstånd och de måste lämna en deposition på 10.000 dollar. Och den som vill sälja en skiva måste kunna uppvisa identitetshandlingar och tvingas lämna fingeravtryck. Sedan kan man få vänta upp till 90 dagar innan skivan får säljas.

Man kan undra vad lobbyisterna har för lagförslag i rockärmen för Sverige.

Länk»

(Tipstack: Mr P)

Helg

Nu tänker jag ta en ledig helg med vänner från när och fjärran. Åter på måndag, om inget dramatiskt sker innan dess.

(Men jag håller ett öga på kommentarerna... ;-)

Frihetsfrontens sommarseminarium

Den 21-23 augusti håller Frihetsfronten sitt årliga sommarseminarium.

Hitills bokade talare är:

Anders Edwardsson, historiker
Rick Falkvinge, ordförande för Piratpartiet
Ted Goldberg, professor och drogdebattör
Camilla Lindberg, riksdagsledamot (fp)
Mats Olin, grundare av Second Opinion
Peter J Olsson, politisk redaktör på Kvällsposten

Välkommen till en intressant och kul helg med frihetsvänner från hela landet. (Och ett gäng trevliga norrmän.)

Läs mer om sommarseminariet och om hur du anmäler dig här!

Civil olydnad

(Tipstack: Erik)

Hämnd är alltid kul

Stockholmsprogrammets källor, del 1

Jag har fått lite frågor om var man hittar information om de saker jag tagit upp om EU:s Stockholmsprogram. Programmet i sig är ett ramdokument som skall rymma många saker. Bland annat har EU:s framtidsgrupp diskuterat vad man vill fylla det med.

Ett av framtidsgruppens dokument hittar du här (pdf). Om framtidgsgruppens betydelse skriver den själv "The findings and recommendations of the Future Group are meant to be an important contribution and a source of inspiration for the European Commission's proposal for the next multi-annual programme in the field of Justice and Home Affairs."

Man skall även komma ihåg att den svenska justitieministern, Beatrice Ask, ingått i framtidsgruppen – och nu leder arbetet med Stockholmsprogrammet.

Och Asks övriga kollegor i framtidsgruppen finns också med i arbetet med Stockholmsprogrammet.

Så vist är framtidsgruppen viktig, även om politikerna av taktiska skäl försöker tona ner dess betydelse.

Några axplock ur framtidsgruppens rapport...

På sidan 3 skriver man att man ämnar "ensuring the best possible flow of data within European-wide information networks". Med "information networks" menas i detta sammanhang ordningsmakternas och underrättelseorganens informationsnätverk. Vilket övrigt stämmer väl överens med EU:s konvergensprincip.

I punkt 5 talas om "exchanging knowledge and integrating police file management and security technologies". I den aktuella kontexten lär detta avse att olika EU-länders olika polisära register och tekniska utrustning skall integreras.

I punkt 7 talas bland annat om automatiserad överföring av data genom Europol.

I punkt 8 talas om att skapa ett OP-center för polis och tull.

I punkt 13 dyker SitCen upp som ett exempel på "improvement of the information flow between Member States’ law enforcement authorities, Eurojust and Europol".

I punkt 14 talar man bland annat om kontroll av finansiella transaktioner.

I punkt 15 talar man om operationellt samarbete med Ryssland och USA.

I punkt 16 talar man om "exchanges of best practices between the Union’s Member States and possibly with third states concerning the legal tools for expulsion and surveillance".

Nästa del talar om polisiära insatser från EU i tredje land. Här funderar man också högt kring hur EU:s insatsstyrka "European Gendarmerie Force" kan användas.

I kapitlet om flyktingar skriver man att EU:s gränsstyrka, Frontex, måste förstärkas.

I punkt 44 får vi höra talas om planerna på en "European Union Information Management Strategy (EU IMS)". Och i punkt 46 dyker en "European Security Tool-Pool" upp.

Punkt 50 avslöjar att det tätare "säkerhetssamarbetet" med USA skall börja år 2014. Paketet med inrikes-, polis- och säkerhetsfrågor skall länkas till EU:s externa relationer så väl i en politisk som teknisk dimension. (Snacka om brasklapp!)

Punkt 52 förtjänar att citeras i sin helhet "The underlying thread to a coordinated management of European migration and security issues could be the convergence principle. The aim of this idea is to bring Member States closer not only by means of standardisation when necessary but also by operational means. Common training programmes, exchange networks, solidarity mechanisms, the pooling of some equipment, simpler cooperation procedures, and of course, information exchanges are essential ways of reaching true and genuine operational cooperation between the Union’s Member States."

Punkt 53 börjar "The convergence principle would apply to all areas where closer relations between Member States are possible: agents, institutions, practices, equipment and legal frameworks."

Och detta är ändå bara uttrag ur dokumentets "executive summary".

Detta blir långt. Så jag skall återkomma inom kort med en del 2. Och gissningsvis även en del 3.

Ännu en sommarrepris...

Jag såg att den förre brittiske premiärministern Tony Blair diskuteras som ny EU-president.

I den långfilmslånga dokumentären Taking Liberties kan du se vad Blair gjorde med de medborgerliga fri- och rättigheterna under sin tid som premiärminister i Storbritannien.

Stockholmsprogrammet: Och nu?

Vi har gjort något rätt viktigt. Vi har visat regeringen och EU att vi håller ögonen på hanteringen av Stockholmsprogrammet. Vi har visat att vi känner till vad justitieministrarna har diskuterat i sina arbetsdokument i framtidsgruppen. Och vi har fått media att intressera sig för dessa frågor.

Senare i veckan åker justitieministrarna hem från Stockholm. Efter sig kommer de att lämna något slags dokument. Det skall man dock inte förvänta sig allt för mycket av. Speciellt inte något konkret. Nu kommer mycket av spelet att ske bakom kulisserna. Då gäller det att vara uppmärksam på signaler och läckor. (Bland annat vet jag att den brittiska pressen är på hugget.)

Sedan kommer en kontrollstation. Det är när arbetet gått så långt att det hamnar på Europaparlamentets bord. Då har vi en ny, stor uppgift framför oss. Allt måste granskas i detalj. Alla lösa trådar måste följas upp. Alla glidningar måste exponeras.

Därefter kommer ministerrådet att fortsätta sitt arbete. Och det lär ske i det tysta. Det kan vara mycket svårt att få veta vad som ändras, tas bort eller läggs till.

Frågan är om vi ens kommer att få några klara svar på EU:s toppmöte i december. Risken är att stats- och regeringscheferna bara kommer att ta ett övergripande ramdokument. (Som i sin tur hänvisar och korsrefererar till andra dokument, beslut och processer.)

Detta är EU:s demokratiska underskott i ett nötskal. Det enda sättet att hacka det – som jag kan komma på – är en kombination av opinionsbildning, grävande, praktiskt arbete i parlamentet och att försöka mota Olle i grind. Uppsidan är att vi börjar bli rätt bra på det...

(Mer matnyttigt om Stockholmsprogrammet finns i länkarna i denna bloggpost.)

Ek om Stockholmsprogrammet

Lena Ek (c) tog tillfället i akt att uttrycka sin oro för vad som kan döljas i Stockholmsprogrammet, när hon talade i samband med Fredrik Reinfeldts besök i Europaparlamentet i dag.

Länk till video»

Nyfiken i Bryssel

Jag sitter här i Bryssel och är nyfiken. Har ni demonstrerat klart? Hur gick det?

Till våra utländska vänner

Om någon behöver en kort presentation av våra protester mot Stockholmsprogrammet på engelska, så finns det en här.

Ut och demonstrera!

Då är det dags!

Från klockan 17 i dag äger demonstrationen mot Stockholmsprogrammet rum i Humlegården i Stockholm.

Kom dit och visa att vi har ögonen på regeringen och EU i integritets- och storebrorsfrågorna. Ju fler vi blir, ju tydligare blir signalen.

Allt om Stockholmsprogrammet hittar du i bloggposterna (och dess länkar) nedan.

Drogdebatt

Så var snabbdebatten med folkhälsoministern i radio över. Som vanligt fick man bara sagt en bråkdel av vad man tänkt sig...

Någon som lyssnade och har spontana reaktioner?

(Länk kommer upp under dagen, när SR lagt ut sina morgonprogram.)

Politikerna vill att vi skall vara godtrogna idioter

Nu börjar regeringens motspinn vad gäller Stockholmsprogrammet. Om jag förstått det hela rätt – så kommer någon tjänsteman att kalla mig lögnare i media lite senare i dag. [Uppdatering: Här kom det.]

Naturligtvis är regeringen irriterad. Vi medborgare lägger oss i och sätter käppar i hjulet.

Men visst! Allt som skrivits om Stockholmsprogrammet står inte att läsa i de dokument som regeringen och EU nu har presenterat. Programmet är ett mål- och ramdokument. Eller för att uttrycka det enkelt: En påse som skall fyllas med innehåll.

Vilket är då innehållet?

En viktig källa till information är EU:s så kallade framtidsgrupp – där bland andra justitieminister Beatrice Ask (m) ingår. De dokument som läckte till media från denna grupp vid ministerrådsmötet i Nice förra sommaren innehåller det mesta av det som jag har tagit upp. Här finns de karameller som skall ner i påsen, men som politikerna väljer att tiga om just nu.

En annan uppenbar informationskälla är sådant som finns i pipelinen i EU. Som till exempel registrering av passageraruppgifter på flyget (vissa länder vill även registrera våra tågresor, hotellövernattningar och bilhyror). Eller uppbyggandet av EU:s underrättelsecenter SitCen (som för övrigt saknar all form av stöd i EU:s fördrag och som aldrig har diskuterats eller beslutats av de folkvalda).

Menar regeringen verkligen – på fullt allvar – att vi skall ignorera all information om det innehåll som Stockholmsprogrammets påse är tänkt att fyllas med?

Vore inte det oerhört dumt, godtroget och vårdslöst? Vore det inte märkligt att tiga om vederhäftig information bara för att regeringen skall slippa bli kinkig?

Anser regeringen att det är en trovärdig linje att hävda att det som bland annat EU:s framtidsgrupp har jobbat med inte har någon som helst relevans? Att det inte alls har något med något att göra? Att politiker och byråkrater har lagt tid och kraft på ett arbete som aldrig kommer att få någon relevans? Att de bara slog ihjäl dötid? Get real!

Regeringen är förbannad för att folk lägger sig i. Och den kan inte hantera vårt nya debattklimat, där media, bloggare och samhällsdebattörer ofta vet väldigt mycket, på ett tidigt stadium. De förstår sig inte på sitt eget politiska hantverk i vår nya tid.

Ändå vore det så enkelt för dem att hantera. Låt allt ske med maximal öppenhet. Lägg alla dokument på bordet från början. Öppna alla möten för media och allmänheten. Låt den demokratiska processen ske helt transparent. Sluta med myglet och hemlighetsmakeriet!

För, så länge politikerna försöker undanhålla medborgarna information – så länge kommer det också att bli stökigt när denna information ändå sipprar ut. Hade politikerna någon självbevarelsedrift, då skulle de begripa detta. Hemlighetsmakeri är precis den gnista som tänder de politiska bombernas lunta.

Så länge regeringen inte fattar detta, så länge kommer den själv att komma på efterkälken i den öppna och fria debatten. Man kan tycka att politikerna får skylla sig själva. Men det blir ett demokratiskt problem på sikt.

(Relevanta länkar om Stockholmsprogrammet hittar du i slutet av denna bloggpost.)

Drogdebatt i SR P1 i morgon bitti

I morgon bitti kommer jag – med min Frihetsfronts-hatt på mig – att debattera lätta droger (hasch / cannabis / marijuana) med folkhälsominister Maria Larsson (kd).

SR P1, kl 07:21, onsdag 15 juli.

Beklagar den okristliga tiden....

Därför skall du demonstrera på onsdag!

I morgon – onsdag den 15 juli, kl 17 och ett par timmar framåt – anordnas en demonstration i Humlegården i Stockholm.

Demonstrationen äger rum med anledning av att EU:s justitie- och migrationsministrar träffas i Stockholm för att diskutera det så kallade Stockholmsprogrammet.

Själva Stockholmsprogrammet är mest ett måldokument. Men vi har redan goda indikationer på vad som kommer att genomföras i dess namn. Kortfattat handlar det om mer integritetskränkande övervakning och om högre murar runt Europa. Många detaljer läckte ut från EU:s så kallade framtidsgrupp, i samband med att unionens justitieministrar träffades i Nice förra sommaren. Mer har läckt ut via andra kanaler. (Se mer i länkarna, nedan i denna bloggpost.)

Vad det handlar om på onsdag är alltså att vi säger: Vi ser er! Vi vet vad ni har i kikaren! Och vi tycker inte om det!

Sedan kommer det att bli en lång, het höst – då vi integritetsvänner, samhällsdebattörer, bloggare och motståndsmän i det politiska systemet kommer att få brottas med de mer konkreta förslag som kommer att komma upp inför EU:s toppmöte i Stockholm i december. Och under åratal framöver kommer mycket mer att presenteras med hänvisning till Stockholmsprogrammet.

Det är viktigt att vi – i ett tidigt skede – visar vad vi tycker och vad som oroar oss. Om politikerna inte möter något motstånd, då kommer de aldrig att lätta på gasen.

Nyttiga länkar:
Klamberg om Stockholmsprogrammet
Mina bloggposter: 8 juli 2009 | 7 augusti 2008 | 8 augusti 2008
Regeringen | Svenska ordförandeskapet | TV4
Camilla Lindberg (fp): Stockholmsprogrammet-detta ska diskuteras på onsdag!
Vilka är framtidsgruppen? | Sammanslagningen av SIS, VIS och Eurodac
Werebuilds wiki om Stockholmsprogrammet
FRApedias wiki om Stockholmsprogrammet
Bloggen Datorfilosofi om SitCen
Karl Sigfrid (m) | Amanda Svalin
The Register | Statewatch
No Future for the "Future Group"!
The Guardian | The Guardian 2 | The Daily Telegraph | The Irish Times

Bakom demonstrationen på onsdag står bland andra: Nätverket Svart Måndag, Liberala Nätverket för Integritet, Centeruppropet, Piratpartiet, Ung Pirat, Frihetsfronten, Sossar mot Storebror, Miljöpartiet, Grön Ungdom och Liberati. Och här hittar du en lista på några av talarna.

Det där med humor...

En terrorstämplad palestinier hotar att stämma Sacha Baron Cohen. Skälet är att han inte fattade att den nya filmen – Bruno – som han medverkar i skulle ha en bög-twist.

Länk»

Letterman - Sacha Baron Cohen Interviews a Terrorist»

Så lätt skimmas RFID-ID-kort

Här kan du se hur lätt man kan sno information från RFID-taggade ID-kort. (Som t.ex. våra pass.)

Läs mer här»

Inbjudan – love, peace & understanding! ;-)

Uppdatering: "Stockholm Smokefest 2009 har, pga. det troliga regnvädret på söndag, beslutat att hållas nu på lördag, den 18e juli."

Den 19e Juli hålls den första Stockholm Smokefest i Rålambshovsparken i Stockholm. Stockholm Smokefest är en allmän sammankomst vars syfte är att ha en öppen picknick/fest med en så cannabisinfluerad utstrålning som möjligt. En del deltagare kommer även att använda sig av lagliga, cannabisliknande preparat.

Målet med Stockholm Smokefest är att avdramatisera användning av cannabis, och i förläningen öka det folkliga stödet för cannabis samt lag reformering vad beträffar drogen.

I Sverige har det traditionellt, till skillnad från många andra länder, saknats en cannabiskultur. Till skillnad från många andra länder där det regelbundet äger rum demonstrationer och manifestationer för cannabislegalisering, och där cannabis ofta används öppet på allmän plats, har cannabisanvändning i Sverige traditionellt sätt varit någonting som skett hemligt och i smyg, på ställen där inga utomstående kan se en. Människor med liberala inställningar till drogen väljer ofta att hålla sina åsikter för sig själva, rädda för att utsättas för fördömande, okunniga och oförstående attityder.

Med Stockholm Smokefest vill vi hjälpa till att ändra på detta. Genom att bl.a. röka och bli berusade av lagliga, cannabisliknande substitut på allmän plats, inför allmänhetens beskådan samt komma med budskapet om cannabisliberalisering vill vi hjälpa till att avdramatisera bilden av cannabisbruk. Vi vill vara positiva förbilder, och visa att användning av cannabis inte är så dramatiskt eller farligt som folk har fått lära sig.

Eftersom cannabis är olagligt uppmuntras inga deltagare att röka cannabis. Vi uppmanar också folk under 18 att inte delta. Men eftersom sammankomsten sker i en allmän park dit alla har tillträde så kan vi inte hållas ansvariga för vad människor som råkar befinna sig i parken väljer att hitta på.

För mer information, vänligen kontakta oss på Cannabisera.se, eller läs här:

http://www.cannabisera.se/aktivism/index.smokefest.html
och
http://cannabisera.se/aktivism/index.smokefest.html

Mvh
Cannabisera

Ovanstående inbjudan dök upp i min mailbox – och jag tycker den är värt att sprida till fler. Synd att jag inte är i Stockholm själv då. Jag hade kunnat tänka mig att gå längre och begå ett eller annat lagbrott, för att protestera mot en lag som skapar brott utan offer.

Sprid gärna vidare...

Till kapitalismens försvar

"Den egentliga innebörden av kapitalism och marknadsekonomi är ägandet. Rätten att nyttja det man äger och rätten att skörda frukterna av sina ansträngningar och sitt risktagande. I grund och botten är detta samma sak som entreprenörskap. Om man riskerar sin privatekonomi och belånar huset för att starta ett företag och arbetar hårt så ska man också få behålla det värde man skapar. Det är inte för att vara snäll som bagaren går upp mitt i natten och bakar. Han gör det för att tjäna pengar. (...)

Det är när man klipper banden mellan ägandet och förvaltandet som företag fallerar. Man kan se otaliga exempel på tjänstemannastyrda organisationer som inte arbetar för sina ägares bästa. I Carnegie, Skandia, ABB och Stora Enzo har tjänstemännen vid olika tidpunkter blivit rika och lämnat ägarna med notan."

Finansmannen Mats Qviberg i en mycket läsvärd krönika i Expressen.

Detta är alltså inte bara ett försvar av kapitalismen – utan även en kritik av den byråkrati som kan växa sig lika farlig och kvävande i näringslivet som i samhället i övrigt. Speciellt i företag med svagt eller otydligt ägande, där ingen ryter ifrån.

Och jag tycker nog att man kan se en trend i samhället, där politiken och debatten uppmuntrar just det ansiktslösa ägandet. Starka, tydliga ägare som skapar välstånd får samtidigt finna sig i att hängas ut som elaka girigbukar. Med detta politiska klimat binder vårt samhälle ris åt egen rygg.

80-talisterna sågas

"Trots att 80-talisterna utgör den mest individualistiska generationen någonsin tycks opinionsbildning för många handla om att inte tänka själv och att inte besvära sin omvärld med invändningar och avvikande meningar.

Det är delvis ett resultat av att farlederna i debatten blir allt mindre tydligt utmärkta, i takt med att vardagsverkligheten pockar på uppmärksamheten och de givna svaren till en lång rad samhällsfrågor därmed tvingas åt sidan. Då är det tryggare att inta kända och redan godkända positioner i stället för att utmana, även sådana positioner som är i färd att förlora all relevans.

Men det finns också en annan förklaring till denna opportunism. Trots att 80-talisterna är märkta av individualism utgör de en ovanligt konventionell, eller kanske till och med konservativ, generation. (...)

För att generationsväxlingen i samhällsdebatten ska äga rum på allvar krävs inte bara en växling av röster, utan även en växling av idéer."

Ur Johan Wennströms sågning av 80-talisterna på Expressen Sidan 4 i dag.

Så påverkas vi av övervakning

Mer web-radio för hängmattan:

Mårten Schultz podcast om integritet på Dagens Juridik är väl värd att lyssna på och att ladda ner i MP3-spelaren. Bland annat tar han upp en diskussion om att integritetskränkningen ligger i själva möjligheten att man blir övervakad – och hur detta förändrar oss och vårt samhälle.

Rätten att få vara ifred»

Politiskt underhållningsvåld

Jag har nu äntligen tagit mig tid att lyssna igenom SR P3:s dokumentär om den så kallade bordellhärvan på 70-talet.

Man tappar andan. Detta är motgift för alla som tror att politik är en hedervärd verksamhet. Media får också en släng av sleven.

Läs mer på P3 Dokumentärs hemsida» | Direkt till MP3-filen»

Missa inte...

Du som gjort annat i helgen bör kasta ett öga på bloggposterna om Stockholmsprogrammet – och om den demonstration som kommer att ordnas mot det samma i veckan.

Den mörka sidan...

Många ställer sig frågan varför övervakningsstaten tycks skena, just nu.

Det enkla svaret är att kontroll och övervakning ligger i politikens natur. Och att det är först nu politikerna och byråkraterna har fått de verktyg de behöver för att i stor skala och till ett lågt pris kunna hålla ett öga på oss medborgare.

Längst ut till vänster finns kommunisterna och ex-kommunisterna. De vill ha ett klasslöst samhälle. Vilket kan låta gulligt. Men det är det absolut inte. Ett sådant samhälle förutsätter en omfattande styrning och kontroll av medborgarna. In i minsta detalj. Så, om man ser till de ideologiska och praktiska förutsättningarna, då är vänsterns idéer och övervakning nära sammankopplade.

Sedan har vi socialdemokraterna. De drar så mycket de vågar åt centralstyrning till. De vill ofta att staten skall fatta besluten, istället för miljoner konsumenter och företag. Deras politiska förslag är monolitiska och försöker ändra på folk, så att alla passar i en form. Och de bedriver en fördelningspolitik där man tar pengar från vissa och ger dem till andra. Hela upplägget står i kontrast med det frivilliga konceptet. Och det kan bara upprätthållas med omfattande tvång, kontroll och övervakning.

De gröna är ibland lite mer avslappnade vad gäller social frihet. Men det är naturligtvis omöjligt att skapa ett onödigt resursknappt samhälle utan att styra medborgarna och hålla koll på vad de gör. I valet mellan människan och överdriven omsorg om miljön väljer allt för många av de gröna miljön. Och då dyker frågan om verktygen snabbt upp...

Konservativa politiker har, å sin sida, ofta bestämda uppfattningar i av dem själva definierade moralfrågor. Händerna på täcket. Alltså vill de också styra människors beteende – vilket får det att klia i fingrarna på dem när det gäller kontroll och övervakning. Sedan skall vi bara inte tala om de konservativa som drivs av religiösa (eller nationalistiska) motiv. Eftersom deras regelverk helt bygger på tro utan analys, argument eller markkontakt – så har de bara ett sätt att få folket att lyda...

Och så har vi en stor grupp övriga politiker, som är med på övervakningståget... för att de kan. De menar kanske inget illa. De flesta av dem vill nog till och med väl. Men de har sina fixa idéer, som de försöker använda politiken för att tvinga på alla andra. Då är vi där igen. Tvång förutsätter kontroll och övervakning. Och makten över alla oss andra gör dem fartblinda. (Här återfinns även de pragmatiska argumenten om MC-gäng, fruktan för terrorister och en massa annat – som används för att motivera Storebrorsstaten – så att alla medborgare kommer att behandlas som potentiella MC-gängmedlemmar och terrorister.)

Det är alltså själva den politiska makten och dess tro på fixa, monolitiska lösningar – och upprätthållandet av dessa beslut genom tvång – som skapar förutsättningarna för och behovet av storebrorsstaten.

Låter man å andra sidan människor göra sina egna val, efter eget huvud – då behöver man inte heller kontrollera hur de beter sig.

Även om olika politiska partier, vid olika tillfällen, har olika profil i övervakningsfrågorna – så ligger det grundläggande problemet alltså på ett djupare plan. I politikens och maktens natur.

Så länge vi inte börjar debattera och hantera dessa frågor, så länge kommer övervakningsraseriet att fortsätta.

Stockholmsprogrammet, uppdatering

Många nya, matnyttiga länkar i uppdateringen av fredagens bloggpost om Stockholmsprogrammet!

Nya bud om demonstrationen mot Stockholmsprogrammet!

Hörupp!

Det råder en del förvirring om demonstrationerna mot Stockholmsprogrammet på onsdag.

Här är den senaste input jag fått:

Det finns en viss oro för att demonstrationen på Söder kan komma att domineras av kravallvänstern.

Därför ordnar bland andra Piratpartiet, Liberalt Nätverk för Integritet, Svart Måndag, (mp), den borgerliga och socialdemokratiska interna oppositionen m.fl. en egen demonstration mot Stockholmsprogrammet.

Tid: Onsdag 15 juni kl 17-20.

Plats: Humlegården, Stockholm.

Vilket verkar vara rätt demonstration att sluta upp bakom.

Planering pågår och massor med duktiga, ambitiösa människor håller just nu på att styra upp det här. Så mer information kommer att tillkomma, ju närmare onsdag vi kommer. Jag skall försöka hålla er uppdaterade.

Från Bryssel kan jag inte så mycket mer än heja på alla aktivister som håller på med detta! Och uppmana mina läsare att delta!

Gör en bra grej i Stockholm på onsdag – så skall vi göra vad vi kan här i Bryssel för att ta nästa rond inne i systemet!

(Tillför gärna mer input i kommentarerna, i takt med att formerna för onsdagens möte klarnar.)

Sigfrid om Stockholmsprogrammet

Även den moderate riksdagsledamoten Karl Sigfrid har en del input om EU:s så kallade Stockholmsprogram.

Länk»

Alternativt sommarprat

SvD:s ledarblogg tipsar om en del alternativa sommarpratare på nätet.

Länk»

Om det skall gå ihop...

Ett antal representanter för Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott skriver i dag i SvD att vi måste sluta ducka för att mera kärnkraft är ett måste, för att politikernas olika klimatscenarier skall gå ihop.

Länk»

Herr och fru Obama gör VAD tillsammans..?

Lyssna. Noga.

(Tipstack: Hans)

När det bara händer...

OK, nu måste även jag lägga upp en bloggpost om Michael Jackson. Eller snarare om hyllningarna till hans minne. Jag hittade denna Youtube-film via Opassande. Och visst är det häftigt med flashmobs?

Jag vill fortfarande se en conga line mot FRA utanför riksdagen... ;-)

Demonstration mot Stockholmsprogrammet!

Onsdag den 15 juli samlas EU:s justitieministrar i Sverige. En av sakerna de skall behandla är det så kallade Stockholmsprogrammet – som är en allvarlig potentiell utökning av storebrorsstaten i EU.

Nu planeras demonstrationer mot Stockholmsprogrammet på onsdag. I Stockholm, lämpligt nog.

Ett antal brokiga organisationer samlas på Södermalmstorg (T: Slussen) på onsdag kl 17. Facebook | Web

Liberalt nätverk för integritet samlas på Kornhamnstorg kl 15. Facebook

(Snälla, kan ni inte försöka samordna det här..!)

En god gissning är att båda dessa evenemang kommer att röra sig mot riksdagen så småningom.

[Edit: Uppdatering – Se slutet av bloggposten!]

Skitkul att så många hugger på det här. Att protestera är viktigt. Gör man inte det, då fattar inte politikerna när de håller på att gå över gränsen.

Och så skall jag låta ordningsmannen i mig tala: Detta måste bli värdiga manifestationer för medborgarnas rätt till integritet. Det måste ske lugnt och starkt. (Skulle kravallvänstern försöka ta över, låt dig då inte luras att haka på.) Du har rätt att protestera och att framföra din åsikt under ordnade former. Och det är, som sagt, nödvändigt att göra detta för att makthavarna skall lätta på gasen.

(Ett tips från coachen är att om något blir oklart, eller kör ihop sig – snacka då med de snutar som har dagisvästar som det står dialogpolis på. De är där för att försöka få folks rätt att protestera att gå ihop med något slags allmän ordning.)

Ut och demonstrera! Visa att integritet är ett verkligt medborgerligt krav. Visa att vi har fått nog av storebrorsstaten. Gör din röst hörd på ett starkt och värdigt sätt!

Se även t.ex. Bloggen Bent. Fyll gärna på med praktisk information inför onsdagen i kommentarsfältet. Och lite extra inspiration hittar du här.

Uppdatering: Onsdag den 15 juli kl 17-20 i Humlegården!

SitCen

Bloggen Datorfilosofi fyller på med information om SitCen – embryot till EU:s nya övervakningsbyråkrati. Intressant och läsvärt.

Länk»

Låt det inte ske i tysthet!

Nästa vecka träffas EU:s justitieministrar, under svensk ledning.

De skall förbereda det så kallade Stockholmsprogrammet – som sedan skall spikas av stats- och regeringscheferna i december.

Stockholmsprogrammet? Några axplock...

• Ett utökat samarbete mellan EU och USA "in the field of freedom, security and justice".
• Nationella anti-terroristcenter i alla EU-stater, som skall rapportera in till Bryssel.
  
• Alla EU-stater skall dela sin underrättelseinformation med alla andra medlemsländer.
• Mer, och mer effektiv, "data-mining".
• Realtidstillgång till uppgifter om till exempel medborgarnas resor, bankaffärer, mobilpositioner, internetanvändning samt till fingeravtryck och porträtt.
• Effektiviserad övervakning genom aktiv insamling av enskilda medborgares elektroniska fotspår.
• EU-standardisering av övervakning.
• EU-harmonisering för att undanröja legala hinder för övervakning och avlyssning.
• Analys på EU-nivå av matrial från medlemsstaternas övervakning och massavlyssning.
• En utökad EU-byråkrati för övervakning, avlyssning och analys, kallad SitCen.

(Uppgifterna kommer bland annat från EU:s framtidggrupp, som förra sommaren lade fram ett förberedande dokument inför arbetet med Stockholmsprogrammet – och ur konkreta förslag som finns i EU:s pipeline och som kommer att rymmas under Stockholmsprogrammet.)

Ja, det är skarpt läge. Nästa vecka tas första steget av EU:s justitieministrar, under svensk ledning. Lite senare skall de försöka slussa ärendet genom Europaparlamentet. Ministerrådet kan, i hemlighet, gå in och ändra i texterna under resans gång. Och tanken är att allt skall spikas på EU-toppmötet i Sverige i december.

Glöm eurokraterna – här kommer securokraterna!

Räkna med att det kommer att bli en del turbulens i Europaparlamentet...

Men det räcker inte. Detta måste uppmärksammas, debatteras och granskas kritiskt i media, på bloggar och av våra politiker. Av oss! Typ, nu!

Buller är enda sättet att få EU:s regeringar att sansa sig. Och det är ett måste för att vi skall kunna bygga allianser för motstånd i Europaparlamentet.

Länkar: Klamberg | FRA och EU | FRA och EU, del 2 | Regeringen | The Guardian | The Guardian 2 | The Daily Telegraph | The Irish Times | Svenska EU-ordförandeskapet

Uppdatering: Mer information om Stockholmsprogrammet.

Uppdatering 2: Karl Sigfrid | Newsmill | No Future for the "Future Group"! | Datorfilosofi om SitCen | FRApedia | The Register | Statewatch