EU-Kommissionen vill stänga av fildelare - igen?

När EU:s telekompaket debatterades som hetast 2008/2009 var en av knäckfrågorna om till exempel fildelare skall kunna stängas av från internet. (I vissa medlemsstater sker det redan.)

Eftersom EU formellt sett inte kan förbjuda medlemsstater att göra detta blev det en intensiv brottningsmatch. Europaparlamentet drev linjen att fildelare i vart fall inte skall kunna stängas av från nätet utan en rimlig och rättssäker föregående rättslig prövning. Efter mycket bråk och stök tvingades ministerrådet och kommissionen vika sig för parlamentet. Detta var det bästa, lagligt möjliga, resultat som gick att uppnå.

Men nu är ju detta EU. They never give up. Om ministerrådet och kommissionen inte får som de vill - då försöker de igen, om och om och om igen, på olika vägar - tills de till slut vinner.

Därför är det inte speciellt förvånande att frågan om avstängning av fildelare från internet nu är på väg upp på banan igen.

Det tycks som att EU-Kommissionen nu förhandlar med ett antal stora internetleverantörer - för att få dem att gå med på ett stakeholder agreement om just avstängning av fildelare från internet.

På svenska betyder detta att kommissionen försöker få internetoperatörerna att "frivilligt" gå med på att stänga av fildelare.

Det är på sätt och vis värre än om medlemsstaterna gör det. På detta sätt kan man nämligen "lösa" frågan om avstängning genom ändrade användaravtal - vilket gör rättslig prövning "onödig" och möjligheten att överklaga obefintlig.

Man kan just nu bara spekulera kring vad kommissionen har hotat eller lockat internetoperatörerna med. Men det måste vara något kraftfullt, för att få dem att gå med på att kontrollera alla sina kunders nättrafik och att agera privata nätpoliser. (Nu saknas det förvisso inte möjligheter att tjäna pengar på inlåsning av kunder i slutna nät. Det kan vara ett spår.) Eller också är det bara varmt och skönt tillsammans där inne i den korporativistiska kupan...

På en fri marknad - med konkurrens mellan många olika aktörer - får internetoperatörer förvisso ha i stort sett vilka avtalsvillkor de vill (inom lagens gränser). Men i detta fall är det viktigt att hålla i minnet att det nu är byråkratin som försöker påverka operatörerna. Eurokrater som försöker underminera politiska beslut.

För att sammanfatta:

Europaparlamentet har tre gånger sagt nej till avstängning av fildelare från internet. I den stora uppgörelsen mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen bestämdes att (t.ex) fildelare inte får stängas av från internet med mindre än en föregående, rättssäker, rättslig prövning.

Det är detta som nu är på väg att undermineras av uppgörelser mellan de stora internetoperatörerna och EU-byråkratin - i slutna rum, utan insyn.

En mycket belgisk lösning

Den belgiska regeringskrisen har på något sätt permanentats och olika alternativ bollas runt.

Här är ett: Låt vallonerna och flamländarna sköta sitt så mycket som möjligt - och gör Bryssel till en egen, möjligen egelskspråkig, region.

Yes! I Paris skulle de smälta av ilska om EU:s "huvudstad" blev engelskspråkig.

Svensk dubbelmoral

Sverige protesterar mot ett förslag i FN om att ta bort narkotikaklassningen av kokablad.

I Bolivia och andra sydamerikanska länder har befolkningen tuggat kokablad i tusentals år. Men nu vill alltså den svenska barn- och äldreministern att det en gång för alla skall bli slut på det.

Samtidigt driver den svenska regeringen linjen att svenskt snus skall tillåtas i EU. Man hänvisar till "tradition" samtidigt som man anar en framtida svensk exportbransch.

Det är inget fel med snus. Däremot är regeringens dubbelmoral uppenbar och pinsam.

Om regeringen och Wikileaks

"[Migrationsminister] Tobias Billström säger att regeringen av princip inte svarar på frågor där Wikileaks är källan. Vad är det för princip? Är det en princip som innebär att ledande politiker alltid ska bestämma om de gillar källan för att kommentera? Knäsätts den kommer ingen politiker att behöva svara på en enda fråga de ogillar framgent. Som princip måste den vara ny, eftersom ministrar tidigare svarat på frågor om Wikileaks och där Wikileaks varit källan."

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hultén i en debattartikel i dagens Aftonblad.

Nordafrika, USA och EU: Ris åt egen rygg

Det är oerhört intressant att följa det som nu sker i de nordafrikanska länderna. Och spännande.

Att ett antal korrupta ledare som har blockerat demokrati och förföljt meningsmotståndare nu faller – det är bara att applådera.

Frågan är vad som kommer istället. Öppna, fria, demokratiska samhällen? Eller kommer mer eller mindre fundamentalistiska islamister att ta över?

Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att det som nu händer i länder som Tunisien och Egypten bara var en tidsfråga.

Det som är tragiskt är att USA och EU har hållit ett antal skurkstaters ledare under armarna under lång tid. För att hålla islamisterna borta. För att regimerna har varit västvänliga. Av historiska skäl. Eller bara för att man har kunnat.

Att ge stöd till ledare som förtrycker sitt folk är naturligtvis helt fel. Och dumt. Väldigt dumt. För när tryckkokaren exploderar – då vet vi inte vad som kommer att hända.

USA och EU hade kunnat ställa krav på regimerna i Nordafrika. Man hade kunnat kräva demokratiska reformer, respekt för yttrandefriheten och medborgerliga rättigheter. Då hade saker och ting kunnat gå åt rätt håll under något mer ordnade former.

Men icke. Vi har fullständigt skitit i om dessa regimer respekterat demokrati och människorätt – så länge vi har haft uppfattningen att de är "på vår sida".

Så nu står vi där och ser hur en hel region spelar rysk roulette med sin framtid...

Mangadomen är fantasilagstiftning!

I går kom Hovrättens dom i det så kallade Manga-målet. En fällande dom.

I Sverige kan man alltså dömas för "brott" mot icke existerande individer. Man kan dömas för "brott" som bevisligen bara existerar i fantasin. Man kan dömas för saker som inte har hänt i verkligheten.

Den nuvarande lagstiftningen mot barnporr är problematisk nog som den är, när verkliga barn är inblandade. Man gör avsteg från tryckfriheten, som borde vara en överordnad princip. Man förbjuder människor att se saker. Lagen bygger på metafysiska resonemang. Man lägger tid och kraft på att jaga runkpellar istället för att fokusera på de verkliga övergreppen.

Och nu har man alltså slagit fast att staten, polisen och rättsväsendet skall ägna sig åt att jaga fantasifoster.

Dessutom ger man sig in och petar i konsten. Det behöver inte vara serietidningar. Det kan lika väl vara en oljemålning på Nationalmuseum. Det är förvisso fortfarande tillåtet att visa bilder på nakna barn. Men när sammanhang, förmodad avsikt, betraktarens tolkning och subjektiva moralbedömningar sätter gränsen för vad som är lagligt – då befinner vi oss i ett juridiskt träsk där ingen kan vara riktigt säker på vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. Vilket leder till att även det som är lagligt, tillåtet och rimligt lätt blir betraktat som "farligt" och skumt.

De utövande konstnärerna hamnar i en situation där deras konstnärliga frihet inskränks. En situation där de måste vara beredda att ägna sig åt självcensur. Och självcensur tenderar alltid att bli överdriven, för säkerhets skull.

Detta är nipprigt. Men det är inte hovrätten som är nipprig. Det är lagstiftningen och de politiker som har stiftat lagarna som har gått i spinn.

Vart har vårt samhälle gått – när ett naket barn inte lägre betraktas som gulligt? När det oskyldigaste som finns väcker fruktan, rop på censur och något slags skruvad politiskt korrekt avsky?

SvD | DN | Aftonbladet | Expressens ledarsida | Nyheter 24 | Anna Troberg | Mårten Schultz | Juridikbloggen | Ring Broman

Uppdatering: Se även Brändevall och Motpol.

Karlung om nöjesindustrins näthat

"Skivbolagen har strategiskt ihop med videospels- och dataspelsbranschen en gemensam sajt och har hyrt in PR-byrån JKL för att under 2011 slå fast att internetoperatörerna ska ha ett "mellanhandsansvar", vilket är galet – det är som att säga att Posten ska ha det. Hur ska detta gå till? Hur ska vi kunna kontrollera och ta ansvar för vad våra kunder gör på nätet? Det här handlar i botten om att det i ett nytt tekniklandskap inte går att klamra sig fast vid förlegade affärsmodeller. De måste hitta något nytt att tjäna pengar på."

Så säger internetoperatören Bahnhofs VD Jon Karlung om nöjesindustrins näthat i dagens DN. Och noterar uppgivet att...

"De vill införa en slags övervaknings- och kontrollstat bara för att det gagnar deras affärsmodell."

Vad är problemet..?

Jag är nylandad i Sverige och fattar inte riktigt den där IKEA-affären som bubblar.

Är det inte Ingvar Kamprads pengar? Och är det verkligen viktigt vilket skatteparadis han har dem i?

Är det inte snarare ett problem att Sverige länge har haft ett skattesystem som tvingar människor som skapat något att använda skatteparadis – för att inte förlora kontrollen över sin verksamhet?

FRA: Vem är förvånad?

Sossarna och alliansen har gjort upp om FRA. Säpo får tillgång till FRA-shopen. Alla löften har åkt på historiens sophög.

Tja... Vad var det vi sa?

SR | SvD | DN | Klamberg

Sexualskräck: Straffet för sexköp höjs

Sexköpslagen skärps, så att maxstraffet höjs från sex månaders fängelse till ett år.

Politiker från höger till vänster är synnerligen belåtna och hänvisar okritiskt till justitekansler Anna Skarsheds utredning om sexköpslagen – som nästan alla andra har sågat, totalt.

Justiteminister Ask låter meddela att hon tycker att "brottet" i dag inte står i proportion till straffet.

Därför välkomnar Ask nu en straffskärpning – för något som hennes eget parti från början inte tyckte skulle vara brottsligt över huvud taget.

Ingen politiker tycks över huvud taget ifrågasätta om det är rimligt att vuxna människor skall förbjudas ha frivilligt sex med varandra – om det förekommer pekunjär ersättning.

Jo, en! Piratpartiets och Liberaldemokraternas Carl Johan Rehbinder skriver på Newsmill...

"...om jag vill knulla runt till höger, vänster och mitten, så är det min ensak. Likaså om jag vill ta betalt för det (eller betala för det). Eller klättra i berg, segla jorden runt, ta en psykedelisk drog, rida på kameler, köra rally, djuphavsdykning, gå på lina eller göra en politisk karriär. Och det är varje enskild persons ensak vad han eller hon vill göra med sin kropp. I alla fall om vi ska betraktas som vuxna, självständiga, självägande människor med egen vilja och ett eget liv. Att då kriminalisera en ekonomisk uppgörelse i samband med sex är helt absurt, och ett omyndigförklarande av individen. Och det är inte acceptabelt i ett fritt samhälle."

Men honom ville ju väljarna inte ha i riksdagen...

Suck!

SvD: Maxstraff för sexköp skärps
DN: Fler sexköpare riskerar fängelse
Aftonbladet: Ask vill ha hårdare straff för sexköp
Expressen: Därför vill Ask skärpa maxstraff för sexköp
SR: Hårdare straff för sexköp från första juli
SVT: Sverige väntas skärpa sexköpslagen
Johan Pehrson (fp): Därför skärper vi straffen för sexköp
Carl Johan Rehbinder (pp)/(l): Varför bryr sig ingen om sexarbetarna?

I kväll: Liberöl i Stockholm

Frihetsfrontare och andra frihetsvänner ses i kväll för att konspirera under spontana former, över en bägare. Från 18-tiden i kväll, torsdag – på Pub Mowitz, Tyska Brinken, Gamla Stan, Stockholm.

EU: Mer web-censur?

Enligt surret i Europaparlamentet skall ett internt arbetsdokument om online gambling ha läckt ut från EU-Kommissionen.

Slutsatserna sägs vara att kommissionen inte har något emot web-blockering av spelsidor på nätet. Man medger dock att det kan bli väldigt dyrt och att det inte nödvändigtvis är effektivt.

Sedan kryddar man det hela med att fundera högt över om sådan där DNS-blockering inte kan användas för att dirigera folk vidare till goda, bra, fina och korrekta web-sidor istället...

Än så länge är detta andrahandsuppgifter. Men jag skall jaga dokumentet. Det känns som om det har mer att erbjuda.

EU: Lobbyisterna, del 1

I Europaparlamentet är det ett jävla hallå om alla lobbyister – det vill säga branschföreträdare, organisationer, särintressen och förtag som springer i huset. Många beskriver verksamheten som ett demokratiproblem.

Det är förvisso ett problem när olika särintressen styr politiken. Det borde man, om inte annat, ha lärt sig under behandlingen av EU:s telekompaket. Den soppa som musik- och filmbranschen åstadkom då borde vara en läxa för alla. EU-parlamentariker har å andra sidan minne som guldfiskar.

Men nästan alla lobbyister som rör sig i Europaparlamentet är i stort sett harmlösa. Det framgår som regel helt tydligt vem de representerar och runt halsen har de sina lobby badges, som stora guldfärgade varningsmärken / beten. Ibland gör de rent av mer skada än nytta för sina egna kunder.

Men alla har ju rätt att framföra sina åsikter till politikerna. Speciellt när de folkvalda håller på att göra konstiga saker utan att riktigt veta vad de sysslar med. De drabbade skall i vart fall ha rätt att lägga fram sina argument. (Man kunde önska att medborgarna hade samma möjlighet...)

Det som möjligen är mer intressant är det som sker i chambre separées på Bryssels lyxkrogar och på isolerade vingårdar i Frankrike. Är det någonstans det möjligen pågår otillbörlig påverkan eller rent av förekommer mutförsök, då är det där. Men det kommer vi aldrig att få veta. Och så länge det sker utanför parlamentet, så verkar de flesta lobby watch dogs mindre intresserade.

Det samma gäller den informella vänskapskorruptionen och ledamöter som har "naturliga" kopplingar till olika särintressen. Där är insynen noll och kamratandan stark.

Hur som helst. Den vanliga lobbyverksamheten i Europaparlamentet är normalt sett kass, även ur kundens perspektiv. På eller över gränsen till bondfångeri. Det är nämligen sällan som de företag som vill ha fram ett budskap själva för sin talan. Istället anlitar de PR/PA-byråer som har en mängd olika kunder eller som samlar nischkunder för en viss bransch.

PR/PA-byråerna tjänar pengar på att solen gick upp i går. Deras skicklighet ligger i att förklara för sina kunder att det är deras förtjänst att solen gick upp i går. Och om solen även skall gå upp i morgon, då måste de genast få mer pengar för att ägna sig åt mer av sina trollkonster. De stackars företagen, som vet ännu mindre om vad som sker och hur saker och ting går till, sväljer som regel detta bete.

Visst. Det finns seriösa, hederliga och uppriktiga lobbyister. Men för den som vill / behöver köpa lobbytjänster är det nästan omöjligt att veta vilka dessa är. På sätt och vis kan jag tycka att det är mer synd om de företag som luras att köpa trollpulver än om de politiker som förr eller senare i processen förväntas lyssna till dragningar om ditt och datt.

Märklig firma, det här...

I del 2 av denna miniserie kommer jag att ge en interiör eller två – som visar hur skruvade möten mellan lobbyister och ledamöter i Europaparlamentet kan vara. Och i del tre tänker jag peka ut de lobbyister som verkligen har inflytande – men som nästan ingen känner till.

Åkesson hos BBC HARDtalk

Vassare frågor än vad som är brukligt i svenska media...

Motstånd mot teledatalagringen

Riksdagens behandling av regeringens proposition om EU:s datalagringsdirektiv är igång - och flera internetoperatörer går nu till motangrepp.

I något som närmast kan liknas vid civil olydnad kommer bland andra Bahnhof att börja anonymisera sina användares data, för att skydda deras integritet.

Justitieminister Ask kommenterar, uppenbarligen utan att riktigt veta vad hon skall säga.

Som Yes, Minister. Fast utan humor.

Det har tydligen varit ett möte mellan civil society och EU-kommissionens tjänstemän om ACTA-avtalet.

En av punkterna som togs upp var att EU:s dataskyddsombudsman har sagt att insyn i ACTA-förhandlingarna är "in the publics interest".

Nu var jag inte med på mötet. Så jag har inget exakt citat.

Men jag har målande beskrivningar.

Klätt i andra ord var det ungefär som när Sir Humphrey Appleby – i tv-serien Yes Minister – utbrast...

"In the publics interest? It is in a alcoholics interest to have a bottle of whiskey. Does that mean that we should give him one? I do not think so."

Dilbert. I regi av Kafka.

Trög blogg-dag i dag. Ty, jag slåss med EU:s byråkrati. Jävla förbannade Mupp-dag!

Några nedslag...

Behöva lämna in dokument som bevisligen inte existerar; Svara på frågor av typen "Hur långt är ett snöre?"; Ändlösa mail-konversationer för att få folk att förstå att förstå att svaren på deras frågor redan finns i texter som de inte har begripit att läsa; Jakt på blanketter i de mörkaste hörnen av Europaparlamentets intranet; Att få de byråkrater som skall utfärda intyg om att person X verkligen existerar att inse att de verkligen kan göra detta utan ytterligare intyg om att person X (som är närvarande och kan identifiera sig) verkligen existerar. Typ.

För några dagar sedan nämnde en hög EU-tjänsteman att den byråkrati som ändå är rätt OK - den som är till för att se till att folk inte fuskar till sig pengar - nu nått den nivå där den förmodligen kostar mer än det fusk den förhindrar.

Allt detta i ett regnigt Bryssel där alla som är ute i trafiken beter sig så där alldeles extraordinärt... belgiskt.

Jag vill ha öl, semester, elchocker och psykofarmaka..!

I historiens backspegel...

Sverige har en mycket gammal, rätt stark tryckfrihetslagstiftning.

Under andra världskriget fanns det svenska politiker som var oroliga för att det fria ordet skulle kunna störa relationerna med Tyskland. Men tryckfriheten kom de inte åt. Så de hittade på något nytt. Ett distributionsförbud.

Efter kriget hävdes denna lagstiftning rätt snabbt av våra, då, tämligen skamsna politiker.

Att likna dagens situation med WW2 är förmodligen over the top. Men det är inte det som är min poäng.

Vad jag vill peka på är sambandet mellan tryckfrihet / yttrandefrihet och fri distribution av information.

Det är något som man i vart fall bör ha i bakhuvudet när politikerna i dag försöker begränsa och hindra det fria informationsflödet på internet. På så många sätt.

Ursäkta om jag klev ut i Godwin-träsket.

Shine Out, Fair Sun!

Pär Nuder säger nej, nej, nej till att bli socialdemokratisk partiledare.

Vi väntar nu på att han skall bli tillfrågad igen - vid något lämpligt tillfälle då han med en bönebok i handen ägnar sig åt själavårdande samtal med två inhyrda präster.

Alla kan misstänkas för något

En uppskattad, men allmänt vedertagen, siffra är att den genomsnittlige amerikanen bryter mot tre olika lagar varje dag. Det förefaller rimligt att anta att siffran är ungefär den samma i Europa och i Sverige.

Man kan alltså frukta att om staten verkligen skulle vilja bråka med någon whistleblower, aktivist, grävande journalist eller annan besvärlig medborgare - då är det princip bara en fråga om hur ambitiös polis och åklagare orkar vara.

I detta sammanhang är det värt att notera att regeringen nu överväger att bygga på teledatalagringen (registrering av data om alla svenskars alla telefonsamtal, mobilsamtal, SMS, MMS, e-postmeddelanden och internetuppkopplingar) med polismetodutredningens förslag - om att dessa lagrade data även skall kunna användas för att utreda småbrott och mindre förseelser.

I princip alla medborgare kommer då att kunna misstänkas eller åtalas för något. Om det sker eller inte... Tja, det blir rätt mycket upp till myndigheternas ork, vilja, dagsform och humör.

Vi håller alltså på att skapa ett samhälle där medborgarna gör bäst i att inte sticka upp eller bråka. Ett samhälle där många väljer att ligga lågt, för att inte dra uppmärksamhet till sig i onödan.

Ett tyst och ängsligt samhälle.

Om bokbranschen

"Om du ger staten och statsbeskyddade industrier bestämmanderätt tillräckligt länge kommer de att strypa framstegen till den punkt att civilisationen helt stannar av. I förlagsindustrin kunde inte digital media ha kommit vid en bättre tidpunkt. Den räddar exakt det som staten och de dominerande förlagen försöker ta kål på."

Jeffery Tucker, Ludvig von Mises-institutet i en artikel om böcker, upphovsrätt och ny teknik. Länk»

Ge SBF ett handtag

En av de få sansade rösterna i den svenska drogdebaten, Svenska Brukarföreningen, har drabbats av en stöld som sätter käppar i hjulet för deras verksamhet.

SBF är viktiga i den svenska debatten och står för en human, harm-reduction-inriktad drogpolitik.

Ge dem ett handtag, så att de kan få ordning på sitt kansli och sin verksamhet igen.

Wikileaks, internet och demokratin

Paul Jay, Daniel Ellsberg, Clay Shirky, Neville Roy Singham, Peter Thiel och Jonathan Zittrain i en panel på the Churchill Club – under ämnet WikiLeaks, The Internet And Democracy.

Det är en rätt lång debatt. Men den är oerhört intressant och väl värd att se.

(Tipstack: Magnus. Via The Real News.)

Sven Rydenfelt 100 år

I dag är det 100 år sedan en av den moderna svenska liberalismens förgrundsfigurer – professor Sven Rydenfelt – föddes.

Läs Nils-Eric Sandbergs minneskrönika över Rydenfelt i DN.

I slutet av texten påpekar Sandberg det uppenbara. "Den borgerliga regeringen borde ta två veckors time-out för att läsa in sig på Rydenfelts böcker."

Fler Rydenfeldt-länkar här...

Fler dubbla budskap

Häromdagen gjorde biståndsminister Gunilla Carlsson (m) en Bildtare. I Expressen hade hon en – förvisso utmärkt – debattartikel om betydelsen av internet som demokrativerktyg på det internationella planet: Nätaktivister är nya demokratikämparna.

Så långt är allt väl. Men det som gör allt så märkligt är att orden kommer från en ledamot av en regering som – på det inrikespolitiska planet – gör det rakt motsatta.

Med datalagringsdirektivet / teledatalagringen skapar regeringen ett verktyg som är som gjort för att hålla koll på opposition, nätaktivister och whistleblowers. Ett verktyg som kan missbrukas även utan uttalat onda intentioner. För vi vet ju hur nyfikna byråkrater, trängda politiker och svartsjuka poliser kan bete sig redan i dag...

Regeringen har även skapat integritetskränkande verktyg som FRA, IPRED och generösa möjligheter till rumsavlyssning. Den tycks vilja gå vidare med polismetodutredningens förslag om att även tillämpa teledatalagringen som verktyg mot små skitbrott. Den är pådrivande vad gäller ACTA-avtalet, som kan komma att vingklippa vårt fria och öppna internet. Och så vidare.

Om Carlsson, Bildt & Co verkligen menar vad de säger – varför skall det då inte även gälla för Sverige?

Uppdatering: Se även Lakes Lakonismer

The Return of Bosse Ringholm, typ.

En omedelbar klassiker. Sinnesutvidgande.

Och i andra länder gör man så här... :-)

Nästa slag står mellan liberaler och neo-cons

En anmärkningsvärd sak med den svenska borgerligheten är att den inte rymmer några liberala partier.

Istället är alla de fyra borgerliga partierna uppenbart neo-konservativa. De vill övervaka medborgarna. De betraktar informationssamhället och fri kommunikation på internet med skepsis. De stretar emot utvecklingen och förstår inte att samhället och marknaden förändras. De har uppenbarligen inget emot korporativistiska tendenser. De ser rättssäkerhet och rättsstatens principer som störningsmoment. De är fullständigt okritiska till centralstyrning, protektionism och politisering av ekonomin så länge detta sker i EU:s namn. De anser att Sverige bör föra krig i andra länder, inte för att vi måste utan för att vi kan. De är inte sena att haka på allsköns moralpanik och paternalism. Och några direkta visioner står inte att finna.

Detta är både tråkigt och förfärande. Men framför allt blir jag förvånad över att de inte ser att de lämnar en stor del av fältet öppet. Det finns en lucka i dagens svenska politik. En ledig position. Liberalismen. Och luckor tenderar att fyllas.

När det gäller integritet, informationssamhället och rättssäkerhet har Piratpartiet utan någon direkt konkurrens kunnat ta en position i den vita fläcken på den svenska politikens karta. Och i år kommer även Liberaldemokraterna att kliva upp på banan. Frontlinjerna börjar så sakta ta form.

Så, när den gamla gemensamma fienden – socialismen – nu är borta från dagordningen är det alltså dags för nästa stora match: Den mellan liberaler och konservativa.

Detta kommer inte att ske helt utan problem. Många människor som egentligen är liberaler har satsat på fel häst. De är med i de etablerade borgerliga partierna. Inte för att det är rätt form av borgerlighet – utan för att det har varit den enda formen som de sett som tillgänglig. Men nu håller det alltså på att bli ändring på den saken. Och många kommer att tvingas ställa sig frågan var deras sympatier egentligen ligger.

Do No Evil

Google byter VD. In kommer en av grundarna, Larry Page. Och gamle VD:n, Eric Schmidt, kliver åt sidan och blir istället arbetande styrelseordförande.

Det är nog bra. Schmidt har varit en kantig bean counter som knappast har varit bra för företagets karma. Med en av grundarna på chefstolen kan Google förhoppningsvis hitta sin gamla själ igen.

Schmidt blir visserligen kvar på en viktig post i företaget. Men bean counter-inställningen passar nog bättre ihop med hans nya post.

MUF-basen markerar mot sitt parti

Moderata Ungdomsförbundets ordförande Erik Bengtzboe lämnar sin riksdagsplats.

Hans förklaring är att MUF skall driva på och vara i opposition – och att det inte går att förena med att vara en del av den moderata riksdagsgruppen. Vilket man kan förstå. Att tacka nej till en riksdagslön och alla de folkvaldas fringisar för att man vill kunna slåss för sina idéer, det är inte något man ser varje dag. Pluspoäng, tror jag.

Jag har visserligen inga falska förhoppningar om det där partiet. Längre. Men det vore nog bra med lite fler unga moderater med ryggrad.

Mot människobyn...

Nä, nu får det vara nog med Europaparlament för i dag. Mot järnvägsstationen för vidare transport mot Bryssel. Således radioskugga, gissningsvis resten av dagen.

Om du har en stund över vill jag, åter, rekommendera Eben Moglens spännande FSF-anförande - Freedom in The Cloud [Youtube, 57 min]. Även frågestunden är intressant. [Youtube, 58 min]

Go' midda!

Offentlig upphandling

Erik Josefsson håller på att förbereda Document Freedom Day i Europaparlamentet – och vill göra folk uppmärksamma på den fria litteratur som finns på till exempel Communia.

Därför skulle han vilja fixa lite fria böcker att ge bort, fast i fysiskt format. Eftersom Erik inte är så haj på det där med destop publishing undrar han om någon har tid och lust att tanka ner dessa böcker i e-boksformat, hälla in dem på ett snyggt sätt i ett layoutprogram, göra PDF:er och trycka upp dem i ett tiotal exemplar på någon print-on-demand-service.

Erik behöver tio The Master and Margarita av Mikhail Bulgakov [Communia] och tio Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf [Litteraturbanken].

Om du känner för att hjälpa Erik med detta – maila honom då på erik.josefsson@europarl.europa.eu och ge honom ett prisförslag.

Debatten om cyberbrotten fortsätter

På DN Debatt fortsätter Piratpartiets ledare Anna Troberg och EU-kommissionär Cecilia Malmström att debattera cybersäkerhet.

Del 1 | Del 2 | Del 3 (i dag)

Samtidigt säger utrikesminister Bildt, enligt IDG, att "säkerheten får inte gå före friheten på nätet".

Trams!

Svenska Dagbladet skriver "Förlaget Rabén & Sjögren drar in den planerade nyutgåvan av boken Ture Sventon i Paris. I texten förekommer ordet ”neger”, som förlaget ville ta bort men Sveriges författarförbund sa nej."

Alltså, hur blev n-ordet egentligen ett fult ord? Och blir det inte ännu värre när det omges av sådan här moralpanik?

EU tar sig an sporten

Nu tar EU sina första steg för att reglera sporten.

EU Observer rapporterar "Football club debt, media rights, doping and match fixing are among the hot topics broached by the European Commission in a policy paper on the EU's new role in the world of sport."

All mänsklig verksamhet skall EU in och peta i. Räkna med att detta blir en följetong...

Arena om reglering av internet

Dagens Arena har en lång och grundlig artikel om de amerikanska ambassadtelegrammen och dess betydelse för frågan om reglering av internet. Det är glädjande att fler uppmärksammar detta.

Artikeln förutspår att operatörerna (de som tillhandahåller nät och uppkopplingar) får ett ökat ansvar för innehållet i internettrafiken.

En sådan utveckling vore katastrofal. Och dum. Det är ungefär som om Posten skulle hållas ansvarig för allt knark, all barnporr, all ärekränkning, alla bedrägliga kedjebrev och allt annat som den medverkar till att distribuera i vanliga brev.

Om internetleverantörerna görs ansvariga för innehållet i den trafik som går i deras kablar – då kommer de kanske att bara våga släppa fram sådant som är helt riskfritt för dem, sådant som har godkänts i förväg. Vilket blir svårt i en värld med miljarder web-sidor. Huvuddelen av alla sidor på nätet kan i så fall komma att blockeras by default, även om de inte innehåller något olagligt eller farligt.

Och även om det inte skulle gå så långt – så kommer ett ansvar för innehållet i trafiken garanterat att göra internetoperatörerna överdrivet ängsliga och försiktiga. Alla web-sidor som kan tänkas uppfattas som kontroversiella, farliga, provocerande eller bara konstiga lever då farligt. Vilket i sin tur lär leda till att debattörer, kulturskapare, komiker och berättare ålägger sig ett visst mått av självcensur. Kvar blir då bara sådant som är menlöst och välkammat.

Nätdebattören Christopher Kullenberg säger så här till Arena "Operatörsansvar innebär en aktiv övervakning och blockering av internet, och då blir det inte längre internet."

Och den moderate riksdagsmannen Karl Sigfrid fyller på "Det som är den stora faran är att hela idén med det öppna internet skulle raseras. Vi är tillbaka till den gamla situationen att om man vill ha något sagt så måste man ha godkännande från någon debattredaktör. Och nu skulle i så fall leverantörerna få ungefär samma roll."

Vad vi ser just nu är att operatörsansvar – som beskrivet ovan – förs fram på flera fronter. Dels talas det om lagstiftning. Dels om regler via internationella avtal som ACTA. Dels om att "uppmuntra frivilligt samarbete" mellan till exempel upphovsrättsinnehavare och nätoperatörer. En frivillighet som i så fall är högst teoretisk, eftersom den kan komma att kopplas till positiv särbehandling från myndigheternas sida.

Detta är en strid som utkämpas just nu. En strid där alla som vill ha ett fritt och öppet internet måste göra sina röster hörda.

Nigel Farrage om EMU, euron och krisen

UKIP:s ledare Nigel Farrage säger sitt hjärtas mening om EMU, euron och den europeiska finansiella krisen. Från Europaparlamentet i förmiddags.

"Who do you think you are kiddin' Mr Rompuy?" :-)

[Direktlänk]

Publicistklubbens debatt om Wikileaks

Hos Medievärlden kan du se den debatt om Wikileaks som hölls hos Publicistklubben i går.

Twitter, Wikileaks och teledatalagringen

Pirate MEP Christian Engström skriver på Politikerbloggen om hur datalagringsdirektivet / teledatalagringen kan användas av svenska myndigheter för att inskränka det fria informationsflödet – på samma sätt som USA nu granskar Wikileaks Twitter-konton.

Relaterat: USA:s "Twitter-razzia" sätter saker i rullning

Relaterat 2: WikiLeaks Twitter spying may break EU privacy law

Debatten pågår för fullt även i Norge: Dagsavisen – Har du kommunisert med "feil" folk?

Pirate MEP Christian Engströms blogg»

The usual suspects...

Så sent som förra veckan erbjöd Frankrike den dåvarande tunisiska regeringen hjälp med riot control.

Identitetskris?

Jag noterar att Politometern har re-brandat mig som Liberaldemokrat.

Kul! Men är det korrekt? Fråga inte mig...

Jag är för närvarande med i ett politiskt parti, Piratpartiet. Jag till och med arbetar för (pp) i Europaparlamentet. Så, formellt sett är den rätta etiketten piratpartist.

Jag har dock mycket starka sympatier även för det liberaldemokratiska alternativet. Så mig gör det inget vilken av etiketterna folk ger mig.

Jag tycker det är bra att det finns många som har dubbla medlemskap i (pp) och (l). Jag hoppas att de två partierna kan ha många arrangemang tillsammans och samarbeta på olika sätt. Och jag är gärna med och ordnar gemensamma aktiviteter, gärna med EU-koppling.

I sammanhanget skall påpekas att både Piratpartiet och Liberaldemokraterna inte bara tillåter – utan rent av uppmuntrar – dubbla medlemskap.

Dessutom har jag ju fler hattar. Som en av landets envetnaste libertarianer tycker jag att det är kul om folk ur denna flock engagerar sig i (pp) eller (l). För vissa av dem ligger (l) möjligen närmast till. Båda alternativen är bra, speciellt om det rycker röster från en allt mer koroprativistisk och neo-konservativ svensk borgerlighet.

Eftersom det cirkulerar rykten skall jag även bekräfta att jag är med på liberaldemokraternas e-listor, även om jag faktiskt inte har haft tid att följa eller ens läsa dem ännu. Därtill har jag haft på tok för mycket att göra på jobbet. Men så småningom kan jag förhoppningsvis tillföra något.

I´ll be anything you want me to be... ;-)

FRA: Here we go again...

FRA spanar på hjälporganisationer.

Piratpartist minister i Tunisien

Här går det undan, må jag säga...

En av de tunisiska piratpartister som satt fängslad för bara några dagar sedan sägs nu bli idrotts- och ungdomsminister.

Kul!

Uppdatering: Lite motstridiga uppgifter. Han kan även ha blivit statssekreterare. Vi får se. Och låt oss nu hoppas att de nya krafterna får något att säga till om – och att de inte bara blir pynt i en regering som har många gamla ministrar kvar...

Uppdatering 2: Nyheter24

Uppdatering 3: Den nya regeringen spricker?

(Tipstack: Martin84)

Den satiriska generationen

Piracy is a Crime... typ. :-)

Kampen om makten

En gång i tiden hade den som var stark makt i sitt samhälle. Så småningom började makten att ärvas. Även kyrkan hade makt, inte minst via sitt "informations- och tolkningsmonopol". I dessa tre fall var makt något som var i princip omöjligt att nå för vanliga människor.

Så småningom började feodalism och skråväsen att brytas upp och samhället förvandlades stegvis i kapitalistisk riktning. Här inträffade något intressant. För första gången i mänsklighetens historia blev det möjligt för människor som varken var starka eller hade fina titlar att skaffa sig en maktposition i samhället. I vart fall i teorin. Det var bara ett litet fåtal som lyckades, men det hela markerar ändå ett mycket viktigt paradigmskifte.

Därefter kom den politiska demokratin som också – i princip – gav vem som helst möjlighet att skaffa sig en maktposition. Men även här var det i praktiken bara vissa individer och grupper som verkligen lyckades skaffa sig makt. Den teoretiska möjligheten låg dock öppen för alla.

Under årens lopp har den politiska makten svällt. Man kan i dag fråga sig om det verkligen är nödvändigt att låta politikerna bestämma så mycket över våra liv. Politik är trots allt ett verktyg som kan användas för att tvinga människor att bete sig på ett visst sätt. Vilket är något som bör användas med försiktighet.

Nå väl. Vi lever nu i en tid där definitionen av makt tar ytterligare ett skutt – in i informationssamhället.

Plötsligt är makten på väg att hamna i händerna på alla som vet var man kan leta efter relevant information – och som förstår hur man kan använda den. Information har i och för sig alltid givit ett övertag. Men det var först i slutet av 1900-talet som man riktigt började förstå vad detta innebar, i ett större perspektiv.

Kejsarens nya kläder

(Via MrFish)

Grävuppslag

Sossarna har en kvarts miljard spänn i värdepapper. Av detta är drygt 100 miljoner aktier.

Vore det inte intressant att gräva lite i hur de har använt det inflytande detta ger?

Hur har sossarna röstat på bolagsstämmorna? Har de styrelserepresentanter? Hur bedriver i så fall de sitt arbete? Har de varit lika arga kritiker mot bonusar och fallskärmar i bolagen som i den politiska debatten?

Man bör naturligtvis även fråga sig om (s) ägarintresse i vissa företag har påverkat partiets politiska beslut.

Se där, en intressant uppgift för landet politik- och ekonomijournalister.

Den europeiska superstaten, del 2

I min förra bloggpost skrev jag om att EU har blivit något helt annat och värre än det vi svenskar en gång trodde att vi röstade ja till. Och nu sitter vi i rävsaxen. Vårt medlemskap är inskrivet i grundlagen. Inte ens om vi skulle vilja kan vi gå ur EU på ett snabbt och rimligt smidigt sätt.

Så – i vart fall för tillfället – får man nog försöka göra det bästa möjliga av situationen. Och det är inte det lättaste.

Regeringen, större delen av oppositionen och de flesta svenska ledamöter i Europaparlamentet drar, aktivt, åt fel håll. Vart och vartannat beslut de fattar ger oss mer överstatlighet, mer byråkrati, mer politisk klåfingrighet, mer kommandoekonomi och mer makt åt olika särintressen i EU.

Om mycket av detta svävar svenska folket i okunskap – eftersom svenska medias EU-rapportering är under all kritik.

Den europeiska superstaten

Egentligen borde man inte bli förvånad. Redan i de första EU-fördragen slås färdriktningen fast: EEC / EG / EU har alltid varit menat att bli ett överstatligt, federalistiskt projekt. Varje nytt fördrag har varit ännu ett steg i samma riktning och alla de europeiska institutionerna drar åt samma håll.

Det handlar alltså inte om att det bara råkar ha blivit så, på grund av att politik alltid tenderar att svälla av sig själv. Vad det är frågan om är ett envist och konsekvent arbete, årtionde efter årtionde mot ett i förväg uppsatt mål.

För oss svenskar känns detta lite obekvämt. Vi trodde att vi gick i ett mellanstatligt samarbete som vägleddes av principen om fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. En gemensam marknad där länder, människor och företag skulle samarbeta – till ömsesidig nytta.

Istället fick vi klåfingrig överstatlighet, demokratiskt tveksamma processer, kommandoekonomi, auktoritära tendenser och en ny härskarklass. Som federalistiskt projekt tycks utvecklingen i EU mer gå i riktning mot det forna Sovjetunionen än mot USA (som det en gång var).

Efter kriget

På ett seminarium förra våren satte Wikileaks Julian Assange fingret på den ömma punkten...

Under det kalla kriget kunde konservativa och liberaler slåss tillsammans mot en gemensam fiende. Deras gemensamma kamp för yttrandefrihet är därefter, det vill säga nu, över. Det är därför yttrandefriheten nu för tiden, på olika håll i världen, rullas tillbaka. För auktoritära tendenser, oavsett om de är institutionaliserade eller statliga, är inte yttrandefrihetens vänner. De står i direkt konflikt. Det var bara under en kort tid, under kalla kriget, som de konservativa kunde dela säng med liberalerna. Så är det inte längre. Och nu har vi ett problem framför oss. [Fritt översatt.]

Och så sent som i veckan fick jag denna utläggning of the record. Om jag inte anger källan eller sammanhanget (sorry!) – så antar jag att det är OK att återge tesen...

Den tidigare Bush-administrationen och GOP hatar Reaganinterna. Ronald Reagan gjorde slut på Sovjet. USA kan kanske aldrig få en lika bra fiende. Nu måste de konservativa reta araber, bögar, rekreationsrökare och medborgarrättsaktivister istället – vilket är både vanskligare, svårare och mer tveksamt.

Båda teserna känns väldigt pricksäkra och tidsenliga.

Nu kan FRA kolla svenska myndigheters e-post

DN skriver om att en av fem svenska myndigheter dirigerar om sin mailtrafik till företag utanför Sverige som hanterar deras spamfiltrering.

Och som bekant kommer FRA att bedriva automatiserad massövervakning av all elektronisk trafik som passerar landets gränser.

Med andra ord: FRA kan komma att tjuvläsa din e-post till olika myndigheter (och inrättningar som till exempel sjukvården).

Jag vill minnas att det var precis så här som regeringen lovade att det inte skulle bli.

Sedan blir det naturligtvis ännu värre om spamfiltreringen som läggs utomlands hamnar i länder utan lagar om personuppgiftsskydd, som till exempel USA. Där kan och får de göra vad som helst med din e-post.

Rapport från en gränskontroll

Wikileaks Jacob Appelbaum har - återigen - blivit förhörd och noga granskad vid en inresa i USA.

Den här gången blev dock myndigheterna lite besvikna över att han varken hade telefon eller dator med sig. Däremot hade han ett par USB-minnen, med amerikanska konstitutionen på.

Läs hela Twitterflödet om vad som hände här...

Rena DDR-nostalgin.

Vem kan stänga av en .se-domän?

IIS, som sköter de svenska .se-adresserna på webben ordnar i dag ett seminarium som ställer den Wikileaks-relaterade frågan: Vem kan stänga av en .se-domän?

Läs mer här. Och se seminariet live kl 15-18 här.

EU: USA:s Twitter-razzia blir parlamentssak

Allt fler ledamöter i Europaparlamentet upprörs över USA:s begäran om tillgång till användaruppgifter hos Twitter för nyckelpersoner inom Wikileaks.

Nu är det liberalerna som ställt en muntlig fråga till EU-Kommissionen om saken. Det blir med andra ord debatt i plenum om det här.

I sammanhanget skall det även bli intressant att se vad kommissionen har att säga när den besvarar Pirate MEP Christian Engströms fråga från december om huruvida Swift-avtalet kan användas av USA för att spåra personer som ger ekonomiska bidrag till Wikileaks.

Se även gårdagens bloggpost i ämnet.

Mirakelpolitikerna

Ekonyheterna nu på morgonen fick mig vid ett par tillfällen att bli stående i stilla fascination, med tandborsten i munnen.

I Tuscon har man haft ett möte för att hedra offren efter attentatet mot kongressledamot Giffords politiska möte i helgen. Och det känns ju snällt, bra och fint.

Så tar president Obama till orda. Han berättade att han besökt Gabrielle Giffords på sjukhuset. "För första gången öppnade hon sina ögon" sa han. Dånande jubel från de 14.000 mötesdeltagarna. Encore. "För första gången öppnade hon sina ögon." Mer jubel.

Vilken duktig mirakelpresident de har, amerikanerna. Jämför med svenska politiker. Deras mirakelförmåga ligger väl mer på nivån att göra en lam man blind.

Nyheterna fortsatte så med en rapport från Haiti och en ceremoni för att markera att det är ett år sedan jordbävningen. Det var en tämligen dyster historia. En av höjdpunkterna var att Bill Clinton lade grundstenen till ett nytt hus – skatteförvaltningens nya kontor. Inget större jubel.

Det där med effektiva möten...

Jag sitter på en konferens i Europaparlamentet. I lokalen finns gissningsvis runt 300 personer. Många kommer härifrån parlamentet. Andra har flugit in från olika delar av kontinenten. Några har tagit sig över Atlanten.

Ett antal människor på podiet håller sina anföranden. De berättar att det aktuella ämnet är viktigt. De berättar att de aktuella frågorna är viktiga för EU, för medborgarna, för företagen, för demokratin, för tillväxten, för kulturen, för informationssamhället, för freden. (I morgon kommer något annat att vara viktigast i hela världen.)

Många av talarna läser innantill, somliga på rätt smärtsam engelska.

Det visas Powerpoints på en 60-tumsskärm 30 meter bort. Det går inte att se ett skit. Jag tror inte ens att de som sitter på första raden kan läsa mer än sidrubrikerna. Det är i stort sett som på alla större möten och seminarier här i parlamentet. Och som på de flesta andra ställen.

De som talar är framträdande politiker och tjänstemän. De är branschföreträdare och företagsledare. Deras levebröd är att kommunicera.

Jag ser mig runt i lokalen. Folk SMS:ar, ritar gubbar i sina block, nätsurfar, läser papper och gör saker på sina datorer som inte precis förefaller vara anteckningar.

Mot slutet (mötet är 3,5 timmar långt) blir det frågestund. Det brukar inte bli så mycket frågor. Istället blir det minianföranden på uppåt fem minuter var från människor som är lite sura för att just de inte sitter i panelen.

Det måste finnas ett effektivare och rimligare sätt att göra sådant här.

- Posted using BlogPress from my iPad

Om det ändå vore så...

Fotbollsspelaren Magnus Hedman har dömts för sexköp.

Hovrätten anför följande "Angående Magnus Hedman menar hovrätten att flickorna som var med i sällskapet var hårt sminkade och talade engelska med kraftig brytning och var klädda på ett sätt så att det borde stått klart, eller i vart fall ha framstått som möjligt, att de var betalda eskortflickor."

Hmmm... Det där var väl en rätt grov generalisering? Om Hovrätten har rätt i sin analys, då finns det horder av eskortflickor här i Europaparlamentet.

(Tipstack: Gunnar)

Fler oskyldiga i fängelse

"Det får anses vara ställt utom rimligt tvivel att antalet oskyldiga i svenska fängelser kommer att öka om Ask inför ett generellt prövningstillstånd. Och svenska folkets förtroende för både domstolsväsendet och justitieministern lär rasa."

Erik Erfors i Expressen om att justitieminister Ask vill begränsa möjligheten att överklaga tingsrättsdomar - trots att en stor del av dem bevisligen är tokiga.

Cablegate om ACTA, TPB & IPRED

"Swedish media and the usual blogger-circles have expressed similar concerns about the on-going ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement) negotiations as we have seen in many other countries, mostly focusing on the secrecy and the internet chapter with its reported demands for graduated response systems. As the Swedish Justice Ministry has negotiating for the EU during the second half of this year, this has led to domestic criticism of the government."

Ur Wikileaks läckta amerikanska ambassadtelegram - i detta fall STOCKHOLM000736. Det innehåller även en del annat smått och gott, bland annat om The Pirate Bay, IPRED och Voddler.

En sak som är värd att notera är att det dåvarande svenska EU-ordförandeskapets ACTA-förhandlare, Stefan Johansson, rapporterade direkt till amerikanska ambassaden. Bland annat skvallrar han om hur EU uppfattar delar av processen. Vilket kan tyckas vara ett lite märkligt sätt att bedriva förhandlingar (mot bl.a. USA) på.

Läs mer hos Pirate MEP Christian Engström.

The usual blogger-circles... ;-)

USA:s "Twitter-razzia" sätter saker i rullning

Häng med nu, för detta är intressant...

USA har begärt ut information om ett antal Twitter-konton, som tillhör personer som är centralt placerade inom Wikileaks (eller som kan ha läckt till Wikileaks). Detta kan omfatta allt från deras tweets och direktmeddelanden till information om vilka andra som följer dem på Twitter.

Liknande förfrågningar skall ha ställts till Google och Facebook. Men till skillnad från Twitter har dessa företag varken bekräftat eller dementerat uppgiften - inte heller huruvida de i så fall har gått med på eller motsatt sig att lämna ut information.

Och nu börjar det hända saker. Gamla sår rivs upp.

Till att börja med handlar det om den information som EU lämnar över i bulk till USA och dess terroristjägare. (Till exempel information om europeiska banktransaktioner - Swift. Och detaljerad information om flygpassagerare - PNR.) Detta har varit inflammerade frågor i Europaparlamentet. När nu detta toppas med en Twitter-razzia, som även drabbar EU-medborgare, då börjar en del ledamöter lacka till på allvar.

Vår gröne kompis, MEP Jan-Philipp Albrecht som sitter i Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter säger "We need to show the US that they can't impose their rules on the whole world and that there is a real possibility for redress and appeal when such orders are issued." (...) "This Twitter subpoena has no legal base for accessing all that data, so you can't say if it's proportionate or not. Now more than ever, the EU needs to make the case for common rules or else we could simply minimise the data transfers to the US."

Med andra ord: Twitter-razzian får folk i Europaparlamentet att reagera. Vilket innebär att man börjar gunga båten vad gäller hela underrättelseutbytet med USA.

Men det är inte allt. När politiker över hela den politiska skalan nu börjar undra vad sjutton USA håller på med - då vänds även blickarna inåt. För om man är upprörd över Twitter-razzian - vad bör man då inte vara när det gäller EU:s eget datalagringsdirektiv?

Datalagringsdirektivet / teledatalagringen (som nu även är på väg att införas i Sverige) ger nämligen våra egna myndigheter möjlighet att göra precis samma sak mot politiska aktivister, whistleblowers och journalister som USA nu gör mot Wikileaks.

Ytterligare en oförutsedd effekt av USA:s Twitter-razzia kan alltså bli att EU på ett mer kritiskt sätt börjar granska sitt eget datalagringsdirektiv.

Plötsligt blev det alltså match igen. På flera plan. Under improviserade former. Nu gäller det att fokusera och att smida medan järnet är varmt.

EU Observer: US anti-Twitter subpoena fuels data privacy debate

Relaterad länk: rop.gonggri.jp - On the Twitter court order

Uppdatering: Nyheter24 | Journalisten

Inte ens EU:s revisorer går att lita på

Inte ens EU:s revisionsrätt (Court of Auditors) tycks gå att lita på.

En före detta medarbetare går nu ut och kritiserar EU-revisorerna för att vara mer intresserade av att dölja missförhållanden och att vattna ur rapporter - än av att avslöja missförhållanden.

Han beskyller även EU-Kommissionen för att ha försökt få revisorerna att ta lite lättare på sitt uppdrag.

Efter Arizona-skjutningen

Pappan till den 9-åriga flicka som dödades vid Arizonaskjutningen häromdagen säger att denna tragedi inte får leda till fler inskränkningar i de medborgerliga fri- och rättigheterna.

Assange: Uppvärmningmatch

I dag är Wikileaks grundare Julian Assange i brittisk domstol igen. Nu gäller det en eventuell utlämning till Sverige. Dagens förhandlingar kommer dock mest att röra formalia som att fastställa datum för de riktig förhandlingarna.

I sammanhanget vill jag upprepa att den mest rimliga lösningen på hela frågan nog vore att den svenska åklagaren och polisens utredare åker till London och förhör Assange där. Men de totalvägrar.

Uppdatering: Assange är fortsatt fri mot borgen. Huvudförhandling 7 februari.

EU: Dagens vansinne

Omkring en miljon ton fullt ätbar fisk kastas varje år tillbaka - död - i havet från fiskebåtar i Nordsjön. Och den siffran gäller bara brittiska fiskebåtar. Den totala siffran lär vara betydligt högre.

Och föga förvånande är det EU:s regler som är orsaken. Regler som är till för att minska utfiskningen.

Om en fiskebåt har fyllt sin kvot för till exempel torsk, men inte för kolja och havskatt - då måste man kasta tillbaka all torsk man får upp när man fiskar efter kolja och havskatt. Och när fisken väl har sorterats ut är den som regel död. På en vanlig fiskebåt kan man tvingas kasta tillbaka över ett halvt ton fisk, efter en enda trålning.

Resultatet blir naturligtvis en ökad utfiskning. EU gör alltså det problem man ville lösa värre. På grund av politikernas och eurokraternas dumhet, inkompetens och bristande kontakt med verkligheten.

Läs mer här...

Lördag: Protestdag för Wikileaks

Nätaktivisterna i Anonymous har utlyst lördag den 15 januari till internationell protestdag för Wikileaks.

Molnet och integriteten

Här är en intressant föreläsning som Erik Josefsson tipsat om...

FSF: Eben Moglen - Freedom in The Cloud [Video, 57 minuter]

Detta är en kritisk granskning av bland annat Cloud Computing och sociala media ur ett integritetsperspektiv. Klart sevärt och tankeväckande.

Nu börjar kampen mot nätcensur

Om ett par veckor börjar Europaparlamentets behandling av frågan om internetcensur.

Här kan du läsa mer om frågan, om processen - och om vad du kan göra.

Se även: La Quadratures bloggpost

Underhållningsvåld

Inget går upp mot ett rejält författargräl.

Fråga Malmström

EU-Kommissionen ordnar ett möte med kommissionär Cecilia Malmström i Stockholm på torsdag:

Kaffe och kommissionär med Cecilia Malmström
EU ska få en gemensam asyl- och migrationspolitik. Hur går arbetet? Hur är stämningarna kring invandring i Europa? EU-kommissionen i Sverige hälsar dig välkommen till Kulturhuset för att lyssna, lära och ställa frågor till ansvarig EU-kommissionär, Cecilia Malmström.
Tid: 14 januari, kl 12-13 (lunchsmörgås bjuds på från 11.30)
Plats: Kulturhuset, Studio 3 (våning 3), Stockholm
Anmäl dig senast den 13 januari till: comm-rep-sto-rsvp@ec.europa.eu

Tunisien fängslar piratpartister

Nu står striden om det fria ordet i Tunisien. President Ben Ali är inte road. Allvarliga oroligheter förekommer i landet och myndigheterna tar i för att stoppa information om detta i nya och sociala media.

Bland annat har tre tunisiska piratpartister fängslats – för att de bloggat och spridit nyheter på nätet om det som just nu sker i deras land.

Vore inte detta ett utmärkt tillfälle för utrikesminister Carl Bildt – som ju gärna talar om internets frihet, i andra länder – att sätta handling bakom de fina orden?

Läs mer...
Pirate MEP Christian Engström
Tunisiska piratpartiets pressmeddelande (Facebook)
Svenska Piratpartiets pressmeddelande
Piratplatsen.se
TorrentFreak
Amnesty International
Al Jazeera
Bakgrund: DN | SR
Twitterflöden: #optunisia och #sidibouzid

Sprid ordet vidare!

Uppdatering: Två har nu frigivits. Se även Le Monde.

Fri information är demokratins livsluft

Politik gör något med människor. De får hybris, de glömmer bort att det är folket de företräder, de gömmer undan den verkliga maktutövningen i slutna rum och de drabbas av en arrogans som varken är klädsam eller lämplig.

Detta är en av de saker som Wikileaks slår emot. Man lyfter fram information som politikerna anser vara besvärande, pinsam eller "onödig". Information som jag vill påstå är helt nödvändig att offentliggöra, för att vårt demokratiska system skall fungera. Medborgarna har rätt att få veta vad deras politiker sysslar med. Annars blir de allmänna valen bara skott i mörkret. Vi måste kunna ställa våra politiker till svars – och om nödvändigt välja andra, bättre.

När den amerikanska administrationen (och flera andra länders regeringar) nu försöker tysta Wikileaks, då handlar det alltså om mer än bara ett enskilt nätfenomen. Vad politikerna och deras funktionärer försöker göra är att strypa demokratins själva syretillförsel.

Vilka politiker vill vi ha?

Politiker kommer i många skepnader. Broilers uppfödda i politiska organisationer. Karriärister. Tramspellar. Nyttiga idioter. Torpeder. Ombud för andra. Röstboskap. Och en och annan trovärdig, genuin politiker.

Vad är det egentligen för politiker vi vill ha? Svaret varierar naturligtvis, beroende på vem man frågar. Här kommer mitt svar.

Belgien: Det funkar i och för sig utan regering

Efter 208 dagar utan regering – så fördjupades i går den belgiska politiska krisen.

Den medlare som skulle få fram en lösning på krisen kastade in handduken. Och en av nyckelspelarna ägnar tid åt frågesport på tv istället.

Nu tycks ju Belgien ändå fungera någorlunda utan regering. Och belgarna själva tar det hela med upphöjt lugn. De har redan så många regeringar och parlament på regional nivå och i sina språkområden, så att det både räcker och blir över.

Politikerna älskar kriser

"Every crisis leads to more European integration..."

EU-president Herman Van Rompuy’s kabinettschef Frans van Daele i belgiska De Morgen.

EMU: Hjälm på!

Räntan för tioåriga statsobligationer skiljer sig nu i princip tio procentenheter mellan Tyskland och Grekland. Nästa vecka skall Spanien och Portugal försöka släppa nya statspapper. Och idag under förmiddagen var euron nere under 8:90.

Nästa vecka blir... intressant.

Wikileaks tänker stämma PayPal, Visa och MasterCard

Vanity Fair har en lång och intressant artikel om samarbetet mellan Wikileaks och den brittiska tidningen The Guardian.

Förutom att den låter oss titta in bakom kulisserna innehåller artikeln en del nyheter. Till exempel säger Kristinn Hrafnsson att man tänker stämma PayPal, Visa och MasterCard för att de stängt sina betalningskanaler för Wikileaks.

Här beskrivs också den kulturkrock som uppstår när två väsensskilda medievärldar möts. På ena sidan, Wikileaks med sin rätt anarkistiska arbetsmetod att dumpa information som råmaterial på internet. På den andra en ärevördig tidning med journalistisk integritet och höga redaktionella krav.

Båda typerna av media finns och kommer, i olika former, att fortsätta finnas. Men frågan slår an en sträng hos mig. När kommer vi att få se riktiga, seriösa hybrider mellan nya och gamla media?

En vision jag har burit på länge är ett medborgarjournalistiskt projekt som kombinerar internets frihet (snabbhet, inget behov av högkvarter, närhet till läsarna, låga kostnader, rörlighet etc.) med traditionella medias (ibland) högre krav på det redaktionella materialet och egen grävande journalistik. Hade jag resurserna skulle jag försöka starta något sådant.

Politisk flathet: Att se problemet, men att inte vilja göra något åt det...

"Jordbrukspolitiken är ett planekonomiskt missfoster, världens största planekonomiska experiment som sker bland marknadsekonomiska stater."

Så uttalar sig EU-minister Birgitta Ohlsson (fp) om EU:s jordbruksstöd i senaste utgåvan av Magasinet Neo. Och det låter ju hoppfullt. Innebär detta att regeringen tänker ta strid för att få stopp på vansinnet? Nej, inte riktigt. Ohlsson fortsätter...

"Risken är att vi står på barrikaderna och säger att allt skall bort i morgon, och då händer ingenting alls. Då har vi tagit en ideologisk strid som är väldigt viktig. Men vi vill ju också att det skall hända något."

Så... vi skall alltså inte ta strid? För att... det skall hända något? Det känns som en rätt klen plan.

Och den bistra sanningen är ju att det inte händer något. I vart fall inte något bra. Och då är det inte helt otänkbart att tystnad tolkas som tyst samförstånd. Det måste man nog vara politiker för att inte förstå.

Sverige behöver politiker som inte nöjer sig med att hoppas att saker och ting skall bli bättre. Vi måste säga vad vi tycker. Med hög och klar röst. Inte vara så förbaskat konflikträdda.

Nuder krattar manegen

Enligt Expressen har Pär Nuders kampanj för att bli (s)-ledare nu satts i rullning.

Vad var det jag sa?

Dumskallarnas sammansvärjning

Det finns mycket att säga om all skit som följer i spår av war on terror.

Men det som kanske gör mig mest frustrerad är att det hela – även om det finns fler förklaringar – till stor del har religiösa rötter. Eller i vart fall eldas på av religiös fanatism.

Nu lägger jag mig inte i om individer tror på ditt eller datt. Det är upp till dem. Det är religion som sådan, som jag har problem med. Blind tro, hokus-pokus, kringsvävande andeväsen och "heliga skrifter" har satt allt detta i rörelse. Det är så dumt. Så onödigt. Så irrationellt. Så fånigt.

Om det ändå vore så att de som slåss mot irrationell, fundamentalistisk islamism själva vore rationella människor. Men det är nog att hoppas på för mycket. Amerikanska politiker gömmer sig, påfallande ofta, bakom sitt kringsvävande andeväsen. (Palin uttryckte för en tid sedan att lagstiftningen skall bygga på bibeln. Vilket på något sätt placerar henne i det lite la-di-da sharia-facket.)

De medborgerliga fri- och rättigheterna inskränks och undergrävs. En skrämmande och farlig övervakningsstat rullas ut. Rättsstatens grundläggande principer viks ihop och stoppas undan. Och mycket faller alltså tillbaka på religiöst muppande. Det är deprimerande och frustrerande.

Pixlarnas återkomst

[Direktlänk]

Apokalyptiskt

Döda fåglar faller från skyn. Döda fiskar flyter upp i floderna. Nu även i Sverige.

Var är alla konspirationsteoretiker och undergångsprofeter när man behöver dem?

Om en bakåtsträvande politik

"Genom att vägra att se att delar av det som gårdagens medieindustrier har producerat håller på att förvandlas till nischer, försöker regeringen just nu bygga ett slags hembygdsrum för dåtidens kultur – och därefter tvinga samtidsmänniskorna att leva hela sitt liv där.

Det fungerar inte som affärsmodell och det fungerar verkligen inte som kultur. Och oavsett hur många repressiva övervakningslagar man än kramar ur sig kan resultatet inte bli annat än ett skakigt bygge som förr eller senare kommer att rasa ihop. Vad vi behöver prata så mycket mer om är alla de missade möjligheter som vi förlorar på vägen, medan snickrandet på den här drömmen om ett liv i det förgångna pågår."

Anders Mildner bloggar i SvD. Tydligen för sista gången, tråkigt nog.

Ännu en urflippad borgerlig regering

Den ungerska regeringen inför inte bara medielagar som leder till censur.

Den uppvisar även rent konfiskatoriska drag. Ungrarna tvingas nu överlämna pengar de har sparat i privata pensionsförsäkringar till staten. De som vägrar blir av med sin statliga pension. (Som de själva också har fått betala.)

Notera nu att detta är en borgerlig regering, med stabil majoritet i det ungerska parlamentet.

Det är sorgligt att borgerliga regeringar över hela Europa nu för tiden ständigt tycks svika borgerliga värderingar som till exempel integritet, yttrandefrihet, rättssäkerhet och äganderätt. De saknar ideologisk ryggrad.

(Ungern är för övrigt ordförandeland i EU sedan årsskiftet.)

Here we go again...

Kassettskatten – eller privatkopieringsersättningen som den heter - kommer att utökas. Den 1 april höjs denna punktskatt vad gäller USB-minnen och externa hårddiskar. En hårddisk kan då bli 160 kr dyrare.

Redan i dag drar privatkopieringsersättningen in över 100 miljoner kronor per år till organsiationen Copyswede. Nu kommer det beloppet att öka, ordentligt.

På mina minnepinnar och externa hårddiskar har jag backup, mina egna foton, mina egna filer och jobbrelaterade prylar. Bilder och texter som jag själv har producerat skall alltså användas för att ge pengar till sångare, journalister, harpister, konsthantverkare, tonsättare, författare och dansare. Det är helt orimligt.

Strippade i protest mot flygets säkerhetsteater - åtalas

 
Läs mer / direktlänk.

Piratpartiet: Anna Troberg i SVT Morgon

Polisen skall utreda brott, inte begå dem!

Två dagar före julafton, när alla gjorde annat, presenterades regeringens utredning om brottsprovokation.

Utredningen föreslår att svensk polis skall få begå brott i utredande syfte. En ny lag – inhämtningslagen – föreslås, för att reglera spaning med infiltration, brottsprovokation och "vissa tekniska hjälpmedel". Intressant nog förefaller utredningen fokusera på småbrott, snarare än på saker som organiserad brottslighet och terrorism.

Visserligen är det bra att denna gråzon lagregleras. Men slutsatsen är fel. Det rimliga är att polisen skall utreda och förebygga brott, inte begå dem.

Piratpartiet: Anna Troberg i TV4 i morse

Uppdatering: I morgon, tisdag är Anna även i SVT:s morgonsoffa – kl 06:43!

Piratpartiet: Varumärkesvård

Piratpartiet är ett av den politiska världens starkaste varumärken. (Inte minst globalt. Inte sällan är Piratpartiet i stort sett det enda människor i andra länder känner till om Sverige.)

Men det är inte bara partiets namn som är viktigt. Även dess företrädare är viktiga.

Rick Falkvinge är Piratpartiet. Han är partiets grundare och är den som under fem års tid stått i förgrunden. Hans personliga varumärke är oerhört starkt och en mycket viktig resurs för partiet. Så man bör fundera på vad som händer när han nu stiger ner.

Falkvinge kommer visserligen, i sin nya roll som internetevangelist, att vara väldigt synlig. Vilket är bra.

Efter honom kommer nu Anna Troberg. Hon är kunnig, duktig, modig, mediemässig och socialt kompetent. Piratpartiet skall vara tacksamt för att det finns en så bra kandidat att ta över efter Falkvinge.

EU kör över svensk lag. Igen.

Sverige blir allt mer en lydstat till EU på rättspolitikens område.

Vi har redan den europeiska arresteringsordern – som kan tvinga svenska myndigheter att lämna ut svenska medborgare till andra EU-stater för handlingar som inte är brottsliga i Sverige.

Och nu kommer den europeiska utredningsordern. Den kan tvinga svensk polis att utreda "brott" som inte strider mot svensk lag. Det vill säga handlingar som inte är brottsliga i vårt land.

Indect på korståg

Indect – det där EU-finansierade forskningsprogrammet som skall koppla ihop olika övervakningssystem och databaser med internetövervakning, kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid och "betendeanalys" – är en ständig källa till avslöjande bloggposter.

Nu är det Rasmus tur att gräva upp märkliga detaljer: Som att Indect bland annat skall syssla med att sniffa symboler på internet. Som till exempel pentagram och upp och nedvända kors. (Undrar just vad de tycker om det här..?)

Jag bara undrar: Varför? Har vi inte religionsfrihet i Europa?

I samma text som Rasmus citerar står det för övrigt svart på vitt att Indect även skall arbeta med ansiktsigenkänning på internet.

Samtidigt, i den kristna världen...

Det skulle vara så mycket enklare att försvara yttrandefriheten, vad gäller Muhammed-karikatyrerna – om inte den kristna världen vore lika hispig som den islamistiska.

(Tipstack: Morgan)

Om Sverige

"Problemet är Sveriges författning som i princip gör det möjligt för politiker att ge blanka fan i vad folk tycker för 3½ år av 4 år. Det är viktigare att vara förankrad i partiet och koalitionspartner som också är partier - än att ta hänsyn till folkets vilja." (...)

"Sveriges författning har gett partierna rätt att tyda folkviljan och känner inte partierna för att göra som folket vill så är det i det närmaste inget folket kan göra åt det de närmaste åren." (...)

"Vad händer då när den gällande ordningen och politiken kritiseras och det inte leder till någon förändring av politiken? Radikalisering, konfrontation och framväxt av nya partier som driver den mer radikala agendan som inte når fram."

Jan Kallberg skriver på Newsmill under rubriken I Sverige råder partiernas diktatur.

Hur tänkte de nu, då..?

En ishockeydomare har blivit avstängd efter att ha publicerat en Muhammed-karikatyr på Facebook. Bakom beslutet ligger Hockeyförbundet. Hemliga polisen sägs vara informerad.

Jag förstår inte. Varför skall en ishockeydomare inte få publicera Muhammed-karikatyrer? Varför antas yttrandefriheten inte gälla honom? Vilka andra yrkesgrupper förväntas avstå sin yttrandefrihet?

Ledarbyte i Piratpartiet

Rick Falkvinge stiger efter exakt fem år nu ner som partiledare för Piratpartiet. Tills vidare – och gissningsvis även på sikt – tar Anna Troberg över som partiledare.

Själv hoppas jag få se lite mer av Rick nu, när han bland annat skall ägna sig åt att åka runt i Europa och föreläsa om piratfrågor.

Med deras primära måltavla – Rick – ute ur den formella loopen skall det bli intressant att se om de pirater som levt och andats interna bråk och obstruktion kommer att tagga ner och istället fokusera på riktig partiverksamhet. Eller om det fortfarande är stadgefrågor, mygel, gnäll och förlamande gräl som är deras grej här i livet. Resten av partiet (det vill säga den stora majoriteten av alla medlemmar) vore säkert tacksamt om de kunde börja bete sig som folk. Den som lever får se.